IFN i media

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om moderaternas förslag om folkräkning i syfte att komma åt problemet med bidragsfusk. En metod som Richard Öhrvall inte ser som lämplig för ändamålet:

– Om syftet är att kontrollera vilka som är skrivna var, då finns det risk att personer inte kommer att vilja ställa upp och inte kommer att öppna dörren när någon ringer på, om det blir fråga om dörrknackning, säger Richard Öhrvall till SvD.

Däremot skulle en folkräkning i syfte att få en uppfattning om trångboddhet antagligen fungera. Men då kan man inte samtidigt använda den till att kontrollera till exempel bidragsfusk, eftersom det kan leda till att folk inte ställer upp och svarar ärligt, säger Richard Öhrvall.

Läs mer

Assar Lindbeck och Lars Calmfors, IFN, omnämns i Torbjörn Nilssons text om höstbudgeten och 

"Dagen efter att Magdalena Andersson berättade att hon tänkte göra någonting som hon alltid tyckt varit fel dog Assar Lindbeck.

Det kan inte varit en tillfällighet.Försynen måste ha varit med.

Assar Lindbeck var den man vars melodiskt kantiga stämma under mer än ett halvt sekel sjöng från den främre raden i seminarierum in till de mest vindlande vrår av kanslihusets korridorer. Ursprungligen socialdemokrat – nära vän med Olof Palme sedan studentåren och från början tilltänkt som sekreterare åt Tage Erlander – påverkade och förändrade han på avgörande punkter socialdemokratins åsikter om samhället. Ingen annan svensk – Carl Bildt och Kjell-Olof Feldt möjligen undantagna – kunde som Assar Lindbeck göra anspråk på den rörelse från vänster till höger, från regleringar till avregleringar, från slutenhet till öppenhet som präglade sista tredjedelen av 1900-talet. Den tid vi lever i nu hade inte blivit vad den är utan honom.

Ett annat sätt att uttrycka det är att Assar Lindbeck var mannen som dödade socialdemokratin.

Möjligen är det att ta i"

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet. Lars Calmfors har nyligen presenterat en ESO-rapport:

"På onsdagen presenterade Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) rapporten ”Avgörande mål” om just mål i sysselsättningspolitiken. Professor Lars Calmfors beskriver vilken roll ett arbetslöshets-/sysselsättningsmål kan ha i politiken och vilka erfarenheter som finns sedan tidigare.

Calmfors menar att ett kvantitativt mål – om det är rätt formulerat – kan påverka politiken på ett sätt som främjar rätt insatser. Hypotesen är att politiker som inte når sina mål får skämmas för det: ”Anseendekostnaden som det innebär att inte nå uppställda mål kan stärka trycket på en regering att nå resultat.”

https://www.svd.se/arbetslinjen-maste-vara-malet/i/senasteLäs mer

Lars Calmfors, IFN omnämns i en ledare i Göteborgs-Posten.

”Jag är positiv till ett återinförande av fastighetsskatten, precis som alla andra akademiskt verksamma ekonomer”. Sällan har väl så få ord så koncist sammanfattat varför ekonomer aldrig någonsin bör tillåtas styra ett samhälle. Det är Lars Calmfors, professor i nationalekonomi som uttalat sig om den statliga fastighetsskatt som avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift med maxtak."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i Dagens Arena angående den ESO-rapport som han presenterade under onsdagen:

”En av frågorna som rapporten försöker besvara är om sysselsättningsmålen bör vara kvantitativa eller mer allmänt hållna. Lars Calmfors kommer fram till att kvantitativa och enkelt formulerade mål är att föredra, då de skapar incitament för en ansvarsfull politik, kan utvärderas och ger effekter för regeringen om de inte uppnås. Att som den tidigare Löfven-regeringen sätta upp som mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet är däremot inte att rekommendera, menar han.

– Det är svårt eftersom hur det går beror ju inte bara på vår politik. Vår situation blir inte värre eller bättre beroende på hur det ser ut i andra länder, sa Lars Calmfors, under ett seminarium på onsdagen där rapporten diskuterades.”

Läs mer

Assar Lindbecks bortgång uppmärksammas av Altinget.se.

De skriver bland annat om hans betydelse för svenskt samhällsliv och om Lindbeckkommissionen.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, medverkar i ett samtal om Assar Lindbecks betydelse i Studio Ett, Sveriges Radio.

Assar Lindbecks betydelse kan inte överskattas, säger Henrekson bland annat och vittnar om en person som ägnade sitt liv åt forskningen och samhällsdebatten och alltid satte forskningsfrågan i fokus.

Hör samtalet här

Lars Calmfors, IFN, skriver om Assar Lindbeck i Dagens Nyheter:

"När telefonen ringde klockan tio på kvällen och man hörde en röst som sade ”hej, det är Assar” visste man att nattsömnen var förstörd därför att något forskningsproblem skulle penetreras. I gengäld stod Assars dörr alltid öppen för den som kört fast i någon forskningskris."

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Dagens PS skriver om hans avtryck på samtiden:

"Fortfarande lever flera av hans idéer kvar, bland annat att Riksbanken ska stå fri från politiskt inflytande och att statens budget måste ha ett utgiftstak. Assar Lindbeck arbetade fram till sin död i IFN, Institutet för Näringslivsforskning. Från 1969 var han delaktig i arbetet med att utse ekonomipristagarna i samband med Nobelfirandet och under åren 1980–1994 var han ordförande i "Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne".

Läs mer

Assar Lindbecks frånfälle uppmärksammas av Affärsvärlden:

"Assar Lindbeck forskade främst vid Stockholms universitet, och blev 1971 professor vid institutet för internationell ekonomi. Han jobbade även åt IFN, Institutet för näringslivsforskning och var från och med 1969 delaktig i arbetet med att utse ekonomipristagarna i samband med Nobelfirandet."

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, intervjuades av Sveriges Radios Studio Ett under våren 2020. Med anledning av hans död har Sveriges Radio valt att lägga upp intervjun för lyssning igen.

De skriver:

"I fredags kom beskedet att Assar Lindbeck gått bort. Lindbeck har kallats Sveriges mest inflytelserike och respekterade nationalekonom och har under 6 decennier i olika roller påverkat både den svenska ekonomiska politiken och en ekonomiska debatten."

Läs mer och hör intervjun här

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Sveriges Radio om hur coronapandemin ändrar förutsättningarna för att genomföra januariöverenskommelsen och vad den växande statsskulden innebär.

Hör reportaget här

Assar Lindbeck har avlidit. Carl Johan von Seth,Dagens Nyheter,  tecknar en bild av hans gärning:

Han skriver om en lång och gedigen forskarkarriär och ett livslångt engagemang i samhällsdebatten och beskriver också hur den så kallade Lindbeckkommissionen snabbt tog fram 113 förslag kring svensk ekonomi och politik:

"Flertalet av dem – till exempel fyraåriga mandatperioder i riksdagen och en självständig Riksbank – blev verklighet. De präglar, precis som mycket annat i Lindbecks gärning, Sverige i dag."

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. I en artikel i Dagens Industri citeras bland andra Magnus Henrekson, IFN, och Lars Calmfors, IFN:

"Assar Lindbecks betydelse för svensk nationalekoomi och samhällsdebatt kan inte överskattas. Hans livsgärning är unik", skriver Magnus Henrekson och tillägger att en av de uppsatser han arbetade med vid sin bortgång blev antagen i en ledande tidskrift så sent som för två veckor sedan.

Läs mer

Assar Lindbeck har avlidit. SVT Nyheter skriver om hans livsgärning.

" Lindbeck arbetade också många år parallellt åt IFN, Institutet för näringslivsforskning. I samband med att han fyllde 90 i vintras skrev IFN att en av de hjärtefrågor som han aldrig fick gehör för var avskaffandet av hyresregleringen. "Näst efter bombningar är hyresreglering det säkraste sättet att förstöra en stad på" , ska Lindbeck ha sagt vid ett tillfälle."

Läs mer

Joacim Tåg, IFN, intervjuas av fplus om sin studie om vd:ars hälsa.

Studien visar att vd:ar har bättre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittet. Att studera vd:ars hälsa är intressant eftersom företagsledare dagligen har ansvar för viktiga beslut som påverkar företaget och näringslivet i stort, menar Joacim Tåg och tillägger att det är viktigt att vara medveten om att en dålig mental och fysisk hälsa kan påverka beslutsfattandet negativt. Vd är en yrkesgrupp som utsätts för mycket stress och hög arbetsbelastning, men det har tills nu varit oklart hur de klarar trycket.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, och Lars Calmfors, IFN, intervjuas i fplus om sin syn på restriktioner och coronaekonomin.

Lars Calmfors är kritisk till den svenska strategin, men förespråkar ändå inte en total nedstängning av samhället:

– Särskilt nedstängda skolor skulle ha stora negativa konsekvenser. Då skulle fler barn vara hemma vilket skulle innebära att föräldrar måste stanna hemma från jobbet. Men den största effekten skulle förmodligen vara utebliven kunskapsuppbyggnad vilket innebär stora långsiktiga kostnader för samhället.

Magnus Henrekson ser negativt på fortsatta nedstängningar och på hemmaarbete och restriktioner som han menar kan få illavarslande effekter på sikt.

– Nu verkar det här hålla på längre och det kommer ju att få stora strukturella effekter. När stöden försvinner ser vi hur det slår på riktigt, säger han.

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Ett 20-tal tidningar, däribland Aftonbladet, publicerar nyhetsbyråns TT:s beskrivning av hans livsgärning:

Sonen Dan Lindbeck berättar att hans far forskade och jobbade in i det sista.

– Han skickade in något till publicering i European Economic Review som är ganska svår att få in saker i , där kom han med, men det var väl det sista som han gjorde, säger Dan Lindbeck.

Läs mer

Assar Lindbeck har avlidit. Sveriges Radio, Ekot, liksom många andra medier rapporterar om detta.

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Dagens Industri är en av många tidningar som skriver om detta.

Läs mer

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, intervjuas av Folkbladet om ett äldreboende som står tomt ett år efter att det byggdes.

"Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och förklarar att det antagligen handlar om en kalkylerad risk från företagets sida."

Läs mer bakom betalvägg

Björn Tyrefors, IFN, skriver om mobilförbud i Kvartal:

När fler länder överväger att införa mobilförbud tittar många på samma brittiska studie.Men det är inte givet att resultaten är överförbara till exempelvis svenska förhållanden:

"Det är inte givet att de brittiska resultaten är överförbara till Sverige. En förklaring är att det i de flesta välfungerande svenska klassrum är det redan förbjudet med mobilanvändning de facto, oavsett om skolan har ett förbud eller ej. Att införa ett skolförbud påverkar alltså inte alltid lärandemiljön, inte heller säkert ens i de klassrum där mobiltelefoner används i störande omfattning eftersom användandet endast är ett symptom på bristande auktoritet. Auktoritet kommer inte uppstå bara för att mobiltelefoner förbjuds eftersom det finns otaliga andra sätt att störa."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en ledare om höstbudgeten i Kristianstadsbladet:

"I maj varnade flera experter för att den offentliga bruttoskulden kommer att öka kraftigt de kommande två åren, från 35 till uppåt 60 procent (15/5). "Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris", spådde nationalekonomen Lars Calmfors."

Läs mer

Mårten Blix, IFN, skriver om det fria skolvalet i en gästledare i Svenska Dagbladet.

Han anser att det faktum att information om elever vid friskolor kan likställas med en affärshemlighet förstör hela tanken med det fria skolvalet.

"Undanhållandet av information underminerar även kvalitetskonkurrensen mellan skolor. Detta gäller inte bara skolvalet utan även varje skolas möjlighet att observera och lära av andra skolors goda exempel."

Läs mer

Läs även notis i Fplus

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas om höstbudgeten i Svenska Dagbladet:

"Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet, har många förslag på hur regeringen kan hålla nere arbetslösheten under krisen. Han efterlyser bland annat någon form av investeringsstöd till företagen, mer pengar till vård och omsorg, samt underhåll av existerande infrastruktur.

– Den typen av åtgärder har ju en allmänt positiv efterfrågeeffekt och får också en positiv effekt på sysselsättningen i det här läget, säger Lars Calmfors."

Läs mer

Läs även notis i Omni

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av Fokus om skattesmitning i dåtid och nutid:

Enligt Daniel Waldenström var skatteflykten från Sverige troligtvis mer omfattande för 20-30 år sedan.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Oxeleheim, IFN, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att migrationen påverkar kronan.

"Det senaste året har många experter ställt sig frågande till den svenska kronans utveckling. Så sent som i början av mars kallades den svenska kronan för skvalp- och skräpvaluta. Nu efter att pandemin slagit till med full kraft debatterar experterna i stället vad det kan vara som fått kronan att stå så stark under krisen. Förklaringen till att experterna ställer sig frågande är att man inte beaktar inverkan av de pengar som invandrade svenskar sänder till anhöriga utomlands; de så kallade remitteringarna.

Allt talar för att den stora invandringen till Sverige under senare år gjort att remitteringarna vuxit i betydelse och börjat utgöra en betydande press på svenska kronan när dessa kronbelopp månatligen säljs mot främmande valutor. Styrkan som kronan nu uppvisar speglar sannolikt att pandemin lett till att remitteringarna tillfälligt upphört eller kraftigt minskat i storlek när migranterna inte längre klarar av att sända hem pengar."

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, medverkar i tankesmedjan Timbros podcast Smedjan i ett samtal om mängden kommunikatörer och deras arbetsuppgifter i svenska kommuner riskerar att urholka kommunernas kärnuppgift

Läs mer och hör podden här

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Lag&Avtal  om minimilöner på EU-nivå.

"Per Skedinger varnar i sin rapport att regleringen av minimilöner på EU-nivå kan användas för protektionist iska syften och till exempel vara ett sätt att minska lönekonkurrensen från nya medlemsstater i Östeuropa."

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en krönika om Omstartskommissionen i Realtid

"Men det som kanske är mest tröttande är när högt ställda förväntningar kommer på skam även hos rapportförfattare som borde kunna bättre. Det hände vid läsandet av professor Lars Calmfors kapitel ”Finanspolitik för ett starkare Sverige”.

Jag har stor respekt för Calmfors. Han visar ibland ett mod som få svenska nationalekonomer visar upp, där han kan lämna kören för att sjunga solo. Det gäller exempelvis EMU utredningen i mitten av 90-talet där han, mot det rådande grupptrycket, rådde oss att avvakta med att gå med. Det receptet har bara blivit bättre med åren. Det gäller även hans strid för en större dynamik i den svenska lönebildningen, där han gett sig på en annan helgad 90-tals ikon, den svenska lönebildningens ”märke”, som stipulerar att industrin ska vara löneledande i evighet, amen."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Industri angående ett eventuellt återinförande av fastighetsskatten:

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i P1-morgon om att kommuner producerar sina egna poddar.

Det är inte vad skattebetalarnas pengar ska gå till, anser Andreas Bergh som hellre vill se satsningar på kommunernas kärnverksamheter.

Hör samtalet här

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en krönika i Tidningen Nu som handlar om behovet av korrekt siffror för politiska beslutsunderlag:

"Som ett första steg borde man faktiskt ställa sig frågan, vilka siffror är egentligen viktigast och säger mest? Detta har Lars Calmfors analyserat kring olika sysselsättningsmått för Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) vid Finansdepartementets räkning. Den 2 september kommer han presentera sina resultat.

Även om vi ännu inte fått läsa hans slutsatser är det viktigt att det faktiskt förs en saklig diskussion kring vilka siffror som faktiskt är viktigast för Sveriges utveckling."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Vetlanda-Posten och Smålänningen som handlar om Omstartskommissionen.

"Nationalekonomen Lars Calmfors pekar på problemen med hyresregleringen och bostadsanalytikern Tor Borg på de amorteringskrav som hämmar byggandet och som stängt ute en hel generation från bostadsmarknaden."

Läs mer

Läs även i Smålänningen

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Altinget om behovet av skattehöjningar:

"På lång sikt tror Calmfors att det kommer att bli nödvändigt att öka skattekvoten genom skattehöjningar.

– Trenderna i befolkningssammansättningen, att vi vill ha högre standard i välfärdstjänsterna och att vi ska satsa mer på försvaret gör att jag har svårt att se hur vi ska kunna undvika en viss höjning av skattekvoten, säger han.

Att det skulle gå enbart genom ökad sysselsättning håller han inte för sannolikt.

– Realistiska bedömningar av vilken sysselsättningsuppgång som är möjlig talar för att det inte räcker."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen. Det handlar om Omstartskommissionen:

"Nationalekonomen Lars Calmfors pekar på problemen med hyresregleringen och bostadsanalytikern Tor Borg på de amorteringskrav som hämmar byggandet och som stängt ute en hel generation från bostadsmarknaden. "

Läs mer

Läs även i Västerbottens-Kuriren

Fredrik Sjöholm, affilierad till IFN och tillträdande vd, omnämns i tidningen Svensk Verkstad som ser ljusare tider för svensk industri:

 "I en artikel i SvD pratade häromveckan professor Fredrik Sjöholm om att begreppet "Made in Poland" efter Corona kan bli "Made in Sweden", då viktig produktion tas hem till Sverige. Han konstaterar att detta kan te sig positivt, men varnar också för att det leder till minskad globalisering, vilket är viktigt för ett handelsberoende land som Sverige. En motvikt är teknikutvecklingen som leder till ökad globalisering när vi blir oberoende av fysisk placering och därmed får en ökad handel över gränserna."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, omnämns i Tove Lifvendahls ledare i Svenska Dagbladet angående Omstartskommissionen:

"Somligt som är rätt, är ännu viktigare i kris, som Åsa Hanssons förslag om att sänka skatten på arbete och investeringar, Lars Calmfors plädering för en liberalisering av arbetsrätten och Susanne Ackums tankar på att modernisera utbildningsväsendet."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Smålandsposten. Omstartskommissionens arbete tas upp som ett exempel på hur privatfinansierade utredningar får större betydelse.

"Rapporten är författad av namnkunniga svenska forskare som Finanspolitiska rådets förre ordförande Lars Calmfors. De har arbetat självständigt, ungefär som statliga utredare. Just ordet kommission är valt för att föra tankarna till en utredning av statlig dignitet."

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN, och Lars Calmfors, IFN, omnämns i Birgitta Forsbergs analys av Omstartskommissionen i Svenska Dagbladet.

Hon tycker att tanken leds till Assar Lindbecks kommission på 90-talet, men att tanken leder fel.

"I Handelskammarens omstartskommission finns bara en person, Lars Calmfors, som även ingår i finansminister Magdalena Anderssons (S) referensgrupp med sex forskare inom nationalekonomi. Hon tillsatte den i juni på grund av pandemin och ska ha regelbundna möten med den under året."

Läs mer

Åsa Hansson, affilierad till IFN, och Lars Calmfors, IFN, är omskrivna i Dagens Arena apropå sitt arbete i Omstartskommissionen. Åsa Hansson vill se sänkta skatter, såsom skatt på arbete:

– På det här området har vi väldigt höga skatter jämfört med andra länder, inte bara på höga inkomster utan också på låga. Viljan att anställa och för att ta ett jobb minskar genom det. Inom skatter på arbete skulle man kunna göra omläggningar som gjorde att skattesystemet blir bättre, säger Åsa Hansson som också är kritisk till flera av de avdrag som idag finns, däribland jobbskatteavdraget.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, omnämns i en artikel om Omstartskommissionen i Realtid.

"Professor Lars Calmfors vill se ytterligare höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner av anslagen till testning och smittspårning. Företagen bör också få investeringsavdrag eller hjälp med snabbare avskrivningar. Han vill också se en tydlig plan för hur den statliga skuldkvoten ska minskas.

Nationalekonomen Åsa Hansson anser att skatten på arbete måste sänkas."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är medlemmar i Omstartskommissionen som presenterade sitt åtgärdspaket för att förbättra svensk ekonomi efter coronakrisen under måndagen. TT har skrivit om deras slutsatser i en text publicerad i ett flertal tidningar.

TT skriver att Lars Calmfors förordar ytterligare höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner samt av anslagen till testning och smittspårning bland annat. Calmfors anser också att det behövs en tydlig plan för att återställa de offentliga finanserna. En omprövning av överskottsmål och skuldankare med en tydlig plan för hur skuldkvoten ska minska, behövs enligt Calmfors. Något som leder till att det blir svårt att undvika skattehöjningar.

Åsa Hansson föreslår flera förändringar på skatteområdet. Sänkt skatt på arbete är ett förslag. Dessutom anser hon att dagens jobbskatteavdrag bör ersättas av ett mer generöst grundavdrag till grupper som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Arbetsvärlden om a-kassans anpassning till den ökande arbetslösheten i coronakrisens spår. Lars Calmfors vill behålla idén i en konjunkturberoende a-kassa och vill att ersättningen sänks när krisen är över.

– Generellt finns det mycket starka argument för en konjunkturberoende arbetslöshetsersättning. I dåliga tider är incitamentsproblemen med en generös a-kassa mindre än i goda tider. Det spelar inte längre lika stor roll hur mycket man söker eller vad man har för reservationslön om jobben helt enkelt inte finns. Och vill man stödja efterfrågan med finanspolitiska åtgärder ska man rikta insatserna till dem som lägger mest av en inkomstökning på konsumtion, och det är de med låga inkomster dit de arbetslösa hör, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Åsa Hansson, affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Nyheter apropå sitt arbete i Omstartskommissionen som presenterar en ny plan för Sveriges ekonomiska återhämtning idag.

Åsa Hansson har varit ansvarig för att ta fram reformförslag på skatteområdet och säger att skattebasen behöver skiftas från arbete till konsumtion och att coronakrisen påskyndat det behovet:

– Det har varit mycket diskussion om att vi behöver en övergripande skattereform långt innan coronakrisen. Men det man kan säga är att coronakrisen sätter ytterligare press på den offentliga sektorn, säger Åsa Hansson.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är ledamöter i Omstartsommissionen som presenterar sitt arbete under måndagen. I Dagens Industri skriver de om hur svensk ekonomi ska återhämta sig efter pandemikrisen.

När Sverige lämnar den akuta krisfasen måste ekonomin startas om med hjälp av långsiktiga reformer som leder till ekonomisk styrka, hållbarhet och social inkludering, skriver ledamöterna och föreslår bland annat lägre skatt på arbete, en moderniserad lag om anställningsskydd och flera andra åtgärder.

Läs mer

Mårten Blix, IFN, skriver i en gästledare i Svenska Dagbladet om statliga pengar till löpande utgifter till kommunerna.

Att kommuner ber om extra pengar från staten händer även utan coronapandemi, skriver Mårten Blix och fortsätter med att säga att en del av stödet går att försvara. kommuner har egen beskattningsrätt men behöver hjälp att utjämna skillnader i välfärden som beror på faktorer som de inte kan påverkar själva.

"Men ryckigheten i hur staten stöder kommunerna har på det hela taget blivit så stor att kopplingen mellan kommunens prestation och dess ekonomi har brutits. Forskning visar att offentlig sektor i Sverige underpresterar i förhållande till hur mycket resurser som pumpas in."

Läs mer

Lars Calmfors,IFN och Stockholms universitet, och Göran K. Hansson, skriver om Sveriges coronastrategi i Dagens Nyheter:

"Inledningen av hösten kan vara avgörande för coronapandemins fortsatta utveckling i landet. Det behövs ett rejält omtag för den fortsatta smittbekämpningsstrategin så att smittspridningen hålls nere i väntan på både bättre behandlingsmetoder och vaccin."

Läs mer

Läs även notis på Fplus

Läs även notis på Omni

Läs replik här

Läs slutreplik här

Daniel Waldenström, IFN, skriver på bloggen Ekonomistas om att tillväxten i andra kvartalet sannolikt rasade mer än vad SCB:s BNP-indikator antyder. Omni Ekonomi har skrivit om detta:

"En av slutsatserna som Waldenström drar är att det krävs bättre metoder - inte minst i dessa tider där nedstängningspolitikens kostnader ständigt utvärderas. "Om det faktiska produktionstappet är större än vad den officiella BNP-statistiken visar, finns risk att vi underskattar kostnaderna av den förda politiken", avslutar han."

Läs mer

Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, är intervjuad i Sydsvenska Dagbladet om att Lunds kommiun är bäst på att erbjuda fler timmar per vecka i förskoleklass:

"– Lund erbjuder 30 timmar i veckan i förskoleklassen, dubbelt mot många andra skånska kommuner. Det kan ge barnen i Lund fördelar i lärandet, säger docent Therese Nilsson i Lund, som tagit fram siffrorna. om nyttan med fler timmar i förskolan."

Läs mer ( bakom betalvägg)