IFN i media

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om EU:s förslag kring minimilöner:

"Kommissionen har sagt att den inte ska gå in och peta i nationella traditioner utan att parterna ska behålla sin autonomi, men mycket är fortfarande oklart. Även om den svenska modellen lämnas ifred idag är det inte självklart att det blir så i framtiden, poängterar Per Skedinger, forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

– Fortsätter den fackliga anslutningsgraden att sjunka urholkas legitimiteten i kollektivavtalssystemet och då ökar utrymmet för initiativ på lönebildningsområdet från EU."

Läs mer

Björn Tyrefors och Daniel Knutsson, IFN, skriver om sin forskning i en debattartikel i Dagens Nyheter:

Deras studie visar att privata ambulanser var snabbare framme hos patienten, men att fler patienter dör.

"Vår forskningsrapport undersöker effektiviteten för olika huvudmän inom ambulanssjukvården i Stockholms län mellan åren 2009–2016. Vi har jämfört patienter som haft liknande symtom och hälsobakgrund. Det som skiljer dem åt är att några blivit upphämtade av privata ambulanser och andra av offentliga. Våra resultat visar att privata ambulanser svarade fortare på anrop och även kom fram fortare till patienten, men att patienterna också dog i högre utsträckning."

Deras slutsats är att akut ambulanssjukvård lämpar sig dåligt för privata utförare.

Läs mer

Läs även i Omni

Mårten Blix, IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri om behovet av en gemensam digital infrastruktur. Något som skulle ha gjort att konflikten kring bolaget Krys etablering av en fysisk mottagning och de oklarheter kring listning som uppstått kunde ha undvikits:

"Krocken mellan digital och fysisk vård som nu utspelas framför öppen ridå hade kunnat mildras – eller helt undvikas – om det hade funnits en fungerande digital infrastruktur i sjukvården. Med en gemensam digital infrastruktur som binder samman alla vårdgivare med enhetliga standarder krymper skillnaderna mellan små och stora aktörer. Mindre vårdgivare kan inte heller förväntas ha kunskap och resurser att själva digitalisera sina verksamheter, inte minst eftersom förutsättningarna från offentlig sektor är så oklara. "

Läs mer

Joacim Tåg, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.

Allt fler företag flyttar hem sin produktion till Sverige, skriver TT:

Özge Öner, IFN, skriver om markvärdesskatt i en ledarkrönika i Svenska Dagbladet.

Markskatt skulle kunna vara ett alternativ till den omdiskuterade fastgihetsskatten, skriver Özge Öner:

"I princip kan markskatt användas för att korrigera vår generations växande geografiska klyfta. Globalisering och tekniska innovationer har premierat storstadsregioner med högutbildad befolkning men har utplånat mindre industri- och jordbrukssamhällen. Den nya eliten, oavsett den enskildes skaparkraft, utgör i dag en urban aristokrati med ringa känsla av moraliskt ansvar för, och obetydlig koppling till, de som lämnats kvar utanför städerna. Det är de senare som nu rasar mot det politiska etablissemanget.

En stor del av motståndet mot fastighetsskatten handlar ytterst inte om själva skatten. Vi behöver en skattereform som balanserar avskaffandet av destruktiva skatter som inkomstskatten, med införandet av mindre dåliga skatter, såsom fastighets- eller markskatter. Därför behöver fokus vara på systemet, inte på enskilda förändringar."

Läs mer

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om sin och Simon Ek, Uppsala universitet och affilierad till IFN och Mats Hammmarstedts, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, SNS-rapport om enkla jobb och bättre utbildning som ett sätt att få in fler flyktinginvandrare på arbetsmarknaden.

Forskarna ser att en flexbel lönesättning är ett sätt att se till att fler kan få jobb:

– En arbetsgivare med ambition att anställa nya medarbetare väger alltid personens färdigheter mot kostnaden. När vi analyserar vilka åtgärder som behövs för att få fler utomeuropeiska invandrare i arbete är en flexibel lönesättning, lägre minimilöner, en avgörande punkt. Men det är inte så populärt att hävda det. Å andra sidan strävar vi inte efter att bli populära, säger Per Skedinger.

Läs mer

Läs även notis i fplus

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Arbetet.

De tre forskarna har nyligen presenterat en SNS-rapportt om enkla jobb och utbildning och hur dessa påverkar flyktinginvandrares möjligheter till arbete och integration. Arbetets Martin Klepke fäster stor vikt i sin ledare vid det som sades om behovet av utbildning.

"Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi och en av de tre bakom rapporten, uttryckte sig så här under det SNS-seminarium där rapporten presenterades:

”Utbildningen blir central. Många måste bli anställningsbara, också för att de inte ska bli inlåsta i enkla jobb, för kompetensbristen är reell och allvarlig. Då måste folk kunna ta sig upp i jobbkarriären.”

Läs mer

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen och Motala&Vadstena Tidning:

"Precis som i många andra studier för Ek, Hammarstedt och Skedinger fram de enkla jobben som en viktig lösning på integrationsproblematiken. Logiken är enkel: eftersom många av de nyanlända är lågutbildade och har begränsade språkkunskaper behöver de hitta jobb med lägre kvalifikationskrav."

Läs mer

Läs även i Motala & Vadstena Tidning

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Hotellrevyn om sin och kollegorna Simon Ek och Mats Hammarstedts SNS-rapport om enkla jobb och integration.

Rapporten visar att enkla jobb är ett steg in på arbetsmarknaden:

"Forskarna har bland annat skapat fiktiva jobbsökanden från Syrien och låtit dessa söka utannonserade jobb inom städ och restaurang. De fiktiva personerna försågs med olika nivåer av arbetslivserfarenhet från liknande tjänster och olika meriter från SFI-utbildning.

Få ansökningar fick svar över huvud taget – och det var ingen större skillnad på dem som hade erfarenhet eller SFI-utbildning, säger Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
– Vi fick en generellt låg svarssannolikhet på knappt fyra procent för svar om intervju eller mer information, och drygt en procent om svar om intervju. Det är väldigt låga siffror. Ett nedslående resultat var onekligen att vi inte kunde se någon effekt av att ha tidigare erfarenhet eller ha fullgjort SFI.

Forskarnas slutsats är att enkla jobb, språkkunskaper och språkutbildning bidrar till förbättrad integration.
– Men de här enkla jobben är inte enkla att få för nyanlända flyktingar när de söker genom formella kanaler som i vårt fältexperiment, trots tidigare erfarenhet och fullgjord SFI, säger Per Skedinger."

Läs mer

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, intervjuas av VD-tidningen om sin nya bok om valutakurser och riskhantering.

Hans och medförfattarnas forskning visar att tillförlitliga valutakurser inte existerar. Det gör det mycket svårt att tjäna stora pengar på att förutspå utfallet av olika valutakurser, skriver VD-tidningen:

– Det är som att titta in en spåkula och med lite tur har du rätt i vad du förutspår. Kanske en gång, kanske två. Men på sikt kommer du att ha fel och det kan få förödande konsekvenser för ditt företag, säger Lars Oxelheim, professor emeritus i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av författarna till boken Corporate Foreign Exchange Risk Management.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Göteborgs-Posten om avtalsrörelsen.

"Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, tror inte på nollavtal. Det skulle facken omöjligen acceptera, vilket arbetsgivarsidan rimligen inser, resonerar han.
Löneökningarna lär dock bli marginella, även om han efter tidigare avtalsrörelser varit kritisk mot att löneökningarna varit för låga.
– Men i det läge som är nu ser jag inte att det inom industrin och näringslivet i stort finns utrymme för särskilt stora löneökningar, säger Lars Calmfors."

Läs mer ( bakom betalvägg)

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, båda affilierade till IFN och verksamma vid Uppsala universitet respektive Linnéuniversitetet uppmärksammas av Smålandsposten.

Deras nya SNS-rapport Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration? visar att enkla jobb leder till sysselsättning, men inte till karriär.

"Sverige behöver öka antalet enkla jobb och svenska arbetsgivare behöver ha mer tilltro till SFI. Det har nationalekonomerna Mats Hammarstedt, Per Skedinger och Simon Ek kommit fram till i sin forskning."

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Hufvudstadsbladet com hur pandemin påskyndar en kamp om jobben som hotar frihandeln.

Den finska regeringen måste tillsammans med övriga nodiska medlemländer agera motor för att få EU att rädda WTO när de största medlemmarna, USA och Kina, träter, skriver han.

Läs mer

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt och Simon Ek, Linnéuniversitetet respektive Uppsala universitet och affilierade till IFN, skriver om sin nya SNS-rapport på DN Debatt, Dagens Nyheter.

Det behövs mer flexibla löner för enkla jobb, generösa utbilndingsmöjligheter och bättre kvalitet i sfi-utbildningen för att undvika att flyktingar fastnar i lågkvalificerade jobb, skriver de.

"Vi menar att de åtgärder vi föreslår skulle underlätta inträdet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen i de grupper av utrikes födda som har störst svårigheter att etablera sig i Sverige. Utmaningen ligger inte främst i att skapa karriärvägar för dessa personer, utan att över huvud taget få dem i varaktig sysselsättning.

Längre än så kommer man inte med enbart forskning – ansvaret för att förbättra integrationen ligger nu hos politiker samt hos arbetsmarknadens parter."

Läs mer

Läs även notis på Omni

Hör även inslag på Ekot, Sveriges Radio

Läs replik här

Läs ytterligare replik här

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Tidningen Syre om de strandade Las-förhandlingarna:

"Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, förespråkar en uppluckring av arbetsrätten. Han är besviken på parterna och menar att de svikit det ansvar man behöver ta för att upprätthålla den svenska modellen. Att lösa viktiga frågor avtalsvägen, snarare än genom lagstiftning har flera fördelar, menar han.
  
– När parterna förhandlar kan man ta hänsyn till olika branschers förutsättningar. En annan fördel är att parterna har intresse av långsiktiga spelregler, medan kortsiktiga aspekter kan få företräde när politiska partier hanterar frågorna, säger han."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en ledare i Mariestads-Tidningen.

Den nya antologin Likvärdig skola samlar flera olika röster om den svenska skolans utveckling. Magnus Henrekson har skrivit ett kapitel om kunskapssynen:

"Sedan krävs också skickliga lärare som lär ut. Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska akademien, konstaterar i antologin att när elever själva ska söka kunskap hamnar de i en återvändsgränd: ”Man kan inte lyfta sig själv i håret.” När undervisningen ska utgå från elevernas egna intressen blir det som professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson skriver i sitt kapitel, en skola som ”uppmuntrar eleverna att förbli vad de är snarare än att utvecklas”. "

Läs mer

Mats Hammarstedt, affilierad till IFN, intervjuas av Sydsvenska Dagbladet i en artikel om integration och flyktingars möjligheter till jobb:

"Under flyktingåret 2015 sökte 163 000 människor asyl. 95 000 fick stanna. Men en tredjedel blir aldrig självförsörjande.
– Vi tar inte emot flyktingar för att de ska vara en vinst. Utan för att det är en humanitär insats. Men den kostar pengar, säger integrationsexperten Mats Hammarstedt."

Läs mer ( bakom betalvägg)

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Sveriges Radios Godmorgon världen.

Under coronakrisen har tusentals svenskar varslats från sina jobb. Och även om ekonomin fortfarande har lång väg att gå för att komma tillbaka så börjar man nu se framåt. Och flera företag har under gångna året och kommer framöver tvingas göra svåra avväganden, skriver Godmorgon världen. Daniel Waldenström säger bland annat att hemarbete riskerar att minska produktiviteten.

Hör reportaget här

Andreas Bergh, IFN, omnämns i Expressens ledare

"Medan den här regeringen anser sig behöva flera år för att utreda minsta straffskärpning svänger man uppenbarligen ihop budgeten på en kafferast. 

Nationalekonomen Andreas Bergh konstaterade i veckan att han aldrig tidigare har sett en budget där så mycket information saknas. ”Den är helt enkelt inte färdig”, skriver han (DN 24/9)."

Läs mer

Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus Universtiet och affilierad till IFN, skriver i en kolumn i danska Børsen om danskarnas ekonomiska frihet. 

Han har läst årets Economic Freedom of the World-rapport och lyfter särskilt fram Niclas Berggrens och Therese Nilssons, båda IFN, kapitel om hur graden av ekonomisk frihet kan påverka tillit och tolerans i ett samhälle:

"Når man har ærgret sig over data, kan man dog nyde dette års temakapitel, der er skrevet af mine to venner og IFN-kolleger Niclas Berggren og Therese Nilsson. Niclas og Therese leverer en meget fin oversigt over den litteratur om tolerancenormer og økonomisk frihed, som de selv har været pionerer i."

Läs mer (bakom betalvägg)

Lars Oxelheim, IFN, skriver om kampen om bilindustrin på Dagens Industris debattsida:

"Regeringarnas strävan att maximera antalet jobb i det egna landet inbjuder lätt till missbruk som tullar och statsstöd. I fokus står jobben i bilindustrin. Frihandelsvänner i EU har alla skäl i världen att mobilisera, skriver Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning."

Läs mer

Läs även notis i Fplus

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om höstbudgeten:

"Aldrig tidigare har jag sett en statsbudget där så mycket information saknas. Den är helt enkelt inte färdig."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet.

Skribenten ser problem med att regeringen väljer att låta undantagsreglerna i A-kassan förlängas gälla i två år.

"Man kan diskutera hur mycket arbetslösheten kommer att öka och hur beräkningsmodeller viktar olika faktorer. Men att arbetslösheten blir högre när man viker från arbetslinjen vet vi också. Lars Calmfors konstaterade i DN i oktober att ”24 av 28 studier [visar] statistiskt säkerställda negativa effekter av högre ersättningsnivå på arbetslösas övergång till sysselsättning”. (23/10-19)"

Läs mer

Lars Calmfors, IFN,omnämns i Fokus om budgetpropositionen och att arbetsgivaravgiften för unga sänks med nio miljarder:

" Även ekonomiprofessorn Lars Calmfors delar synen om att det är ineffektivt, särskilt sedan arbetsgivare som redan anställt unga får ta del av stödpengarna. Han anser att nystartsjobb riktade mot unga som varit arbetslösa en längre tid skulle ha större effekt."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av TT i en nyhet publicerad i ett tjugotal tidningar. 

Riksbankens planer på att köpa företagsobligationer kritiseras av flera ekonomer.

– Generellt finns det ett problem med att staten är sen på bollen med sina ekonomiska åtgärder, som här, säger Daniel Waldenström.

De investerare som vill låna ut pengar mot ränta måste dessutom nu söka sig till allt mer riskabla räntepapper, påpekar han. Det gäller till exempel pensionsbolagen.

Köpen av företagsobligationer på 10 miljarder är lite i förhållande till hela ekonomin – men ändå, säger han.

– När Riksbanken agerar för att hålla ner räntor så gynnar det dem som äger till exempel aktier och missgynnar dem som inte äger. Debatten om det kommer att bli starkare.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, skriver om målen för sysselsättningspolitiken i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter:

Han har nyligen utrett sysselsättningspolitiska mål i en ESO-rapport. 

"Jag föreslår två huvudmål för sysselsättningspolitiken:

• Ett mål för den faktiska sysselsättningsgraden för 20–68-åringar. 20-årsgränsen motiveras av att yngre personer bör gå i skolan, 68-årsgränsen av att lagen om anställningsskydd då slutar gälla.

• Ett mål för antalet arbetade timmar per person i befolkningen. Skälet för detta mål är att de offentliga finanserna beror mer på den totala arbetsvolymen i befolkningen än på hur många som är sysselsatta."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, refereras till på Aftonbladets ledarsida gällande budgeten:

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, sa till Svenska Dagbladet att dessa generella skattesänkningar och ett nytt jobbskatteavdrag inte är effektiv konjunkturpolitik. "Det här är ingen åtgärd jag rekommenderar", konstaterar han."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Göteborgs-Posten om höstbudgeten:

Han är nöjd med budgetens generella inriktning men han ser också att stödåtgärdernas generösa summor innebär en risk att drivkrafterna att göra så vettiga saker som möjligt minskar. GP frågar vad det får för konsekvenser:

– Att man vidtar åtgärder som antingen är ineffektiva som krisbekämpning på kort sikt, eller som blir bestående på lång sikt men kanske inte har något större värde.

Läs mer

Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om budgeten. 

– Det är mycket brandutryckning nu av naturliga skäl, säger nationalekonomen Åsa Hansson.

Läs mer

Läs notis hos Fplus

Daniel Waldenström, IFN, har skrivit ett blogginlägg på Ekonomistas om hur coronakrisen ökar behovet av en skattereform. Något som Omni Ekonomi uppmärksammar.

Daniel Waldenström ser bland annat ett behov av en översyn av skattesystemet och skatteväxling från inkomstskatt till kapitalskatt.

"Särskilt skadlig är skatten på de högre inkomsterna, eftersom den signalerar samhällets behov av att folk utbildar sig länge och bättre, arbetar hårdare, startar företag som anställer folk och som skapar tillväxt", skriver han.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Läs hela blogginlägget hos Ekonomistas

Lars Oxelheim, IFN, omnämns i en artikel i Dagens Industri om sin nya bok Corporate Foreign Exchange Risk Managment:

"Företag borde sluta med att försöka förutspå valutakursutveckling. Det går bara ut på att ha tur, hävdar två Lundaforskare i en ny bok. Det är som att titta in i en spåkulea och med lite tur har du rätt i vad du förutspår. Kanske en gång, kanske två. Men på sikt kommer du att ha fel och det kan få förödande konsekvenser för ditt företag, säger Lars Oxelheim,professor emeritus vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande."

Läs mer

Therese Nilsson, IFN, intervjuas av Forskning.se om sin studie om hur två historiska skolreformer kan vara relevanta för dagens skola. Att på olika vis  förlänga skolgången  är något som diskuteras i Sverige och internationellt.

– På den politiska agendan utanför Sverige har det varit allt mer diskussion om tiden som används för undervisning. Att Danmark har kortat sommarlovet är ett exempel. Ett annat är att Obama gick ut med rekommendationer om att förlänga skolåret och att flera delstater då valde att följa dem, säger Therese Nilsson docent i nationalekonomi, verksam vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer

Lars Calmfors,IFN, intervjuas i Ekot om att regeringen tillsammans med centerpartiet och liberalerna föreslår att arbetsgivaravgiften för unga minskar med totalt 18 miljarder under två år:

– Det är en ganska dyr åtgärd för att få fler ungdomar i arbete. Jag tror att det finns mer kostnadseffektiva åtgärder om man vill ha fler unga i arbete, det har tidigare forskning visat på. Men det finns också forskning som säger att den åtgärden gynnar företag som har många unga anställda. Så det kan vara en pluspost också att det är en form av företagsstöd. Är det det man vill uppnå, då är argumenten startare, säger Lars Calmfors.

Läs mer och hör inslaget här

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Ekonomibyrån och SVT Nyheter om det faktum att mjukvara som övervakar anställdas hemarbete har fått ett uppsving under pandemin:

– Det finns program som kan följa varje knapptryckning du gör på datorn och vilka sajter du varit inne på. De kostar nästan ingenting, berättar Magnus Henrekson.

Vad tyder på att hemarbete kommer leda till att sådana typer av system?

– Vi ser att flera amerikanska och kinesiska bolag inför övervakningssystem. Många jobbar redan i bolag som ägs av Kina och USA och styrs därifrån. Då blir det en företagspolicy, säger Henrekson och fortsätter:

– Sedan tenderar sådana här saker att smyga sig på så sakteliga. Det kommer säljas in som något bra för den anställda. När det väl har institutionaliserats går det inte att reversera.

Se inslaget och läs mer

Läs även notis på allanyheter.com

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om möjligheten att sänkta arbetsgivaravgifter för unga kan återkomma i ny form i höstbudgeten. Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar:

"Sänkta arbetsgivaravgifter för alla unga är en förhållandevis dyr åtgärd", skriver Calmfors i ett mejl till TT och påminner om att den ju också innebär stödpengar till unga som hade fått jobb ändå.

Det vore bättre att ha generösa stöd för nystartsjobb för unga som varit arbetslösa en längre tid, anser Calmfors.

Läs mer

Johan Wennström, IFN, omnämns i en ledare i Nya Wermlands-Tidningen.

Texten handlar om den nya tolkningen av begreppet företagshemligheter som lett till att Skolverket inte längre tillhandahåller ett register över vilka skolor som finns i Sverige och att skolornas resultat inte längre får lämnas ut.

"Vilket betygssnitt en skola har, hur det förhåller sig till skolans elevers prestation på de nationella proven, hur stor andel behöriga lärare skolan har, vilken elevsammansättning skolan har och hur resultaten ser ut i förhållande till detta är aspekter som vi vill att elever och föräldrar skall ta hänsyn till när de gör sina skolval. Det är vad det fria skolvalet bör bygga på.

När dessa saker inte går att få veta återstår blott att locka elever med exempelvis datorer och körkortslektioner. Sådant som statsvetaren Johan Wennström har visat redan utgör ett alldeles för stort inslag när skolorna försöker locka eleverna till just sig."

Läs mer

Fredrik Sjöholm, IFN, skriver i Kvartal om krisen i universitetsvärlden:

"Sveriges framtid som kunskapsnation står och faller med kvaliteten på forskning och utbildning. Men utvecklingen inom högskoleväsendet är illavarslande, skriver Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, skriver en debattartikel i Göteborgs-Posten om hur den förändrade synen på vad kunskap är, har  minskat möjligheten för alla att ta sig vidare i livet oavsett socioekonomisk uppväxtmiljö:

"När skolan inte längre ser som sitt uppdrag att erbjuda varje elev möjlighet att förvärva de kunskaper som de mest inflytelserika vuxna har blir föräldrarnas socioekonomiska bakgrund viktigare. Eleverna måste då förlita sig på föräldrarnas förmåga att förmedla samhälleliga förväntningar och normer. Den nuvarande skolan är således en viktig förklaring till det nya klassamhälle som nu växer fram."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Läs även replik

Läs även sammanfattning i Offentliga Affärer

Läs slutreplik här

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om politisk polarisering i en ledare i Svenska Dagbladet:

"En viktig grogrund för polarisering är att människor inte använder sin empati för att försöka förstå sina motståndare. Och på så sätt var jag kanske naiv som trodde att en pandemi skulle minska polariseringen. Vi såg ju redan i mars tydliga exempel på bristande pandemi-relaterad empati, inte minst genom olika former av hamstring. Om vi inte ens är kapabla att känna empati med våra medmänniskors behov av toalettpapper är det kanske för mycket begärt att vi ska vilja förstå deras åsikter kring munskydd, karantänskrav och hur allvarlig sjukdomen Covid-19 egentligen är?"

Läs mer

Mårten Blix och Henrik Jordahl, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Industri.

Texten handlar om korruption och osunda relationer mellan företag och kommuner.

"All form av korruption ska motas i grind. Men goda relationer är inte i sig ett problem. Dagens regler för offentlig upphandling skulle till och med kunna förbättras genom att tillåta ökad subjektivitet. 

Nationalekonomerna Mårten Blix och Henrik Jordahl skrev om detta på Di Debatt (18/11 2019). Skribenterna framhöll att det viktiga för att undvika ökad korruption vid offentlig upphandling är att de mjuka faktorerna dokumenteras ordenlitgt, och att externa revisorer granskar avtalen."

Läs mer

Lars Oxelheim, IFN, är en av undertecknarna till en debattartikel i Hufvudstadsbladet. 

EU står inför ett accelererande globalt teknikskifte och en pågående digital revolution. Givet de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller deras förmåga att hantera det teknologiska skiftet så måste satsningar på spjutspetsforskning balanseras med omställningsstöd till medborgare som ännu inte behärskar grunderna i digital teknik. Att ignorera dessa skillnader leder annars till att klyftan mellan länderna i det rikare Nordeuropa och det fattigare Syd-och Östeuropa fördjupas, skriver artikelförfattarna.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om beskedet att inkomstskatten ska sänkas för sju miljoner svenskar.

Lars Calmfors ser inte att breda skattesänkningar är det bästa sättet att kicka igång ekonomin i det här läget, skriver TT. Enligt Calmfors är utgiftsökningar en bättre metod. Han skulle hellre se ökade statsbidrag till kommuner och regioner som används till högre löner för vård- och omsorgsanställda:

– Det vore lika bra konjunkturellt och bättre strukturellt för att trygga den långsiktiga personalförsörjningen, säger Calmfors.

Läs mer

Magnus Henrekson, Henrik Horn och Lars Persson, samtliga IFN, skriver ett minnesord i Dagens Nyheter om Assar Lindbeck, IFN.

"Ett mått på Assar betydelse är att han behöver bara benämnas med förnamn för att alla med samhällsintresse ska veta vem som avses. Namnet stammar från det nordiska namnet Andswarur med betydelsen ”han som ger svar”. Om det är något som präglat Assars livsgärning så är det just att söka svaren på tidens viktigaste frågor och kommunicera sina svar både till kolleger och samhället.

Under sin tid vid IFN fortsatte Assar att arbeta med oförtruten energi. Befriad från administrativa plikter fokuserade han i första hand på att forska. Men Assar levde som han lärde och drog sig inte tillbaka från samhällsdebatten. Mellan 1995 och 2020 publicerade han 38 debattartiklar varav 31 i Dagens Nyheter. I en nyligen publicerad debattartikel i DN diskuterade Assar återigen en kontroversiell fråga – hur hantera kostnaderna för den stora invandringen?"

Läs mer

Daniel Waldenström, Åsa Hansson och Lars Calmfors omnämns i en debattartikel i Expressen.

Enna Gerin, biträdande chef för tankesmedjan Katalys och Per Sundgren, ordförande Stiftelsen jämlikhetsfonden skriver om det de ser som ett behov av en återinförd fastighetsskatt. De vill se en progressiv fastighetsskatt:

"/.../ nu vet vi att i stort sett alla betydande ekonomer är överens om att en progressiv beskattning bör införas. Detta föreslog ekonomerna Daniel Waldenström, Spencer Bastani och Åsa Hansson i en Konjunkturrådsrapport 2018. Ekonomerna Lars Calmfors och Peter Englund håller med och nu senast har Jämlikhetskommissionens ordförande Per Molander kommit till samma slutsats."

Läs mer

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, omnämns i norsk media, bland annat i Nordrenett och Aftenposten. De skriver om forskning som visar att platsen i syskonskaran är viktig för deltagande i val. Yngre syskon väljer oftare än äldre syskon att avstå från att rösta. Forskarna har tittat på deltagande i val i Sverige och Norge och kommer nu att undersöka andra aspekter av vad platsen i syskonskaran kan ha för påverkan på annnat politiskt engagemang:

"Statsviter Richard Öhrvall sier til P4 Östergötland at det bør undersøkes om plassen i søskenflokken også påvirker politisk deltakelse på andre måter. Blant annet vil forskerne finne ut om yngre søsken oftere deltar i demonstrasjoner og mer alternative forsøk på å påvirke politikk."

Läs mer i Nordrenett

Läs mer i Aftenposten

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Expressen om tidningens avslöjande av Sveriges felaktiga hantering av PISA-proven. OECD ska granska Sveriges agerande. Skolverket, som ansvarar för proven och vars agerande ska granskas, är med och utformar ramarna för granskningen. Något som Magnus Henrekson anser vara fel:

"Professor i nationalekonomi Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning, som hjälpte till att analysera och vidimera de statistiska beräkningarna i Expressens ursprungspublicering, är också kritisk mot Skolverkets inblandning i granskningen av den egna verksamheten:

– Att den som ska granskas har fått i uppdrag att själv göra detta i samarbete med granskaren är både upprörande och sorgligt att se. Det blir nu inte en granskning värd namnet, vilket ju även är uppenbart av mejlväxlingen där det framgår att Skolverket bara vill bekräfta sina egna slutsatser, säger Magnus Henrekson."

Läs mer

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, omnämns i P4 Östergötland, Sveriges Radio.

Han är en av forskarna bakom en studie som visar att yngre syskon är mer benägna att rösta i val. Studien är publicerad i British Journal of Political Science.

Läs mer 

Assar Lindbeck, IFN, har gått bort. Niklas Ekdal tecknar hans betydelse i Dagens Nyheter:

" I nästan ett sekel var han en av landets skarpaste observatörer. Nu är han borta. Sverige har förlorat sin viktigaste ”gränsgångare” – som han kallade sig själv – mellan forskning och politik. I en tid när det politiska livet alltmer utspelas på sociala medier, med allt svagare koppling till den så kallade verkligheten, är det dubbelt sorgligt."

Läs mer

Özge Öner, IFN, skriver om framtidens universitet i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

En helt digitaliserad högskoleundervisning efter pandemin, är inte att förespråka, menar hon:

"Universitetet och högskolor erbjuder en mängd kurser och andra aktiviteter för studenter, där systematiserad information bara är en. Faktum är att denna form av lärande är den aktivitet som enklast kan kopieras i olika former och därmed substitueras. Men det som gör universiteten speciella och skiljer dem från en YouTube- video eller en Wikipedia-sida är att de fungerar som porten till en ny värld, en värld där man lär sig genom utbyte av idéer och öppen diskussion."

Läs mer

Niclas Berggrens, IFN, och Henrik Jordahls, IFN, forskning om utseendets betydelse i politiken tas upp av Svenska Yle.

De har intervjuat medförfattaren Panu Poutvaara om vad utseendet kan betyda i det kommande finska kommunalvalet:

"Den omfattande internationella studien "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är egentligen inte ny, den utkom 2017 och fick då stor uppmärksamhet.

Men med tanke på att vi har ett kommunalval på kommande under våren kan det vara skäl att reflektera över hur vi undermedvetet resonerar då vi röstar i val.

Den nämnda forskningen har studerat valbeteendet i Finland och Europa, USA och Australien och är bland de första i världen att studera sambandet mellan skönhet och framgång i politiska val.

Över tiotusen respondenter från olika länder deltog i undersökningen och de fick titta på foton av finländska politiker och bedöma hur attraktiva de var.

Man fann att konservativa högerpolitiker är snyggare än liberala vänsterpolitiker. Högerpolitikerna har också större nytta av ett attraktivt yttre."

Läs mer