IFN i media

Fredrik Sjöholm, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om Kinas framväxt globalt.

"Det innebär att efter ett antal årtionden då demokratiskt styrda marknadsekonomier har dominerat världen och den globala ekonomin, finns nu ett alternativt ekonomisk-politiskt system som på allvar utmanar idén om vad som är ett framgångsrikt land.

– Det är en viktig effekt som kommer att prägla hela det här århundradet och påverka vad andra länder runt om i världen ser som eftersträvansvärt, säger Fredrik Sjöholm, globaliseringsexpert och vd för institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, refereras till av Nyhetsbyrån Direkt, Omni Ekonomi och Fplus.

Lars Calmfors medverkade vid ett seminarium anordat av Stockholms handelskammare under fredagen. Ämnet var om de finans-och penningpolitiska åtgärder som Sverige vidtagit varit tillräckliga för att mota coronakrisen.

"Jag tror att det skulle vara klokt att sätta in striktare åtgärder nu. Jag tror att det skulle kunna få ned smittspridningen mycket snabbare. Ju närmare vi kommer ett vaccin desto lättare tycker jag också att det blir att ta kostnaderna för en kortare nedstängning", sade han.

Läs mer hos Nyhetsbyrån Direkt

Läs även notis på Omni

Läs även notis på Fplus

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om att kronan nått sin högsta nivå mot dollarn på två och ett halvt år:

"Riksbankens betydelse för kronkursen bottnar i teorin att styrräntan kan driva valutakursen: låga räntor ska nämligen i teorin leda till svagare valutakurser.

Det förklarar ekonomiprofessorn Lars Calmfors med att om räntorna är relativt lägre i ett land måste det kompenseras av en förväntad valutakursvinst på placeringar där.

– Teorin är grovt sett att placerare förväntar sig samma avkastning oavsett var man placerar. Det är grundmodellen, den så kallade ränteparitetsteorin, som ekonomer brukar utgå ifrån, säger Calmfors."

Läs mer

Per Skedinger, IFN, omnämns i en ledare i Borås Tidning:

"Sociala pelarens förslag om att reglera lägstalönerna syftar till att lösa faktiska problem. Nästan tio procent av arbetstagarna i EU lever i fattigdom och var sjätte medborgare har svårt att klara sig på sin lön. Men som konstaterats av nationalekonomen Per Skedinger i en Sieps-rapport talar både forskning och faktiska förhållanden emot överstatlig reglering av minimilöner."

Läs mer

Andreas Bergh, IFN, skriver om Klas Eklunds skattereform på ledarsidan i Dagens Nyheter:

"Trots att förutsättningarna på pappret är bättre än på många decennier, är det svårt att hitta någon som tror att Eklunds förslag kommer att genomföras. Den senaste budgetpropositionens mischmasch av framstressade ogenomtänktheter på skatteområdet gick snarast i motsatt riktning jämfört med det helhetsperspektiv som Eklund anlägger. Hur kunde det bli så här?"

Läs mer

Lars Oxelheim, Handelshögskolan vid Universitetet i Agder och affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i norska Finansavisen.

De nordiska länderna måste ta täten för att förhindra att stängda gränser och protektionism får fotfäste, skriver han:

"Noen må ta ledelsen for å forhindre at lukkede grenser og proteksjonisme får fotfeste. Her er en utmerket mulighet til å styrke en nordisme som er blitt sett knitrende under pandemien. Regjeringen må mobilisere regjeringene i de andre nordiske landene til å med felles kraft få EU til å se ut over pandemien og å redde WTO når de to største medlemmene nå setter WTO på spill."

Läs mer

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, och Caspian Rehnbinder, Timbro, skriver om en ny Timbro-rapport i Dagens Industri.

Enligt rapporten är fria marknader det bästa skyddet mot ekonomiska kriser.

"Att minska skatter, regleringar, subventioner, riktade stöd och myndigheters inblandning i marknader bör vara prioriterad krispolitik. Till skillnad från andra stimulanser kostar det nära nog ingenting och kan spela stor roll för en snabbare återhämtning, både för drabbade branscher och nya företag som växer fram i strukturomvandlingen. I dag lägger företagare i genomsnitt ned 10 timmar i veckan på administration, och utvecklingen går åt fel håll. Enligt Tillväxtverket har kostnaderna för att följa olika regelverk ökat med i snitt en miljard kronor varje år sedan 2013 och undersökningar från Näringslivets regelnämnd visar, senast nu i maj, att företagen år efter år tycker att det blir krångligare att följa statens regler.

Friare marknader ger inte bara tillväxt i goda tider, utan också motståndskraft i kris. I stället för kontraproduktiva åtgärder som hårdare statligt tag om ekonomin bör vi lägga grunden för att minska risken för framtida kriser, genom högre grad av ekonomisk frihet och lägre grad av reglerad ekonomi. "

Läs mer

Läs även notis i fplus

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen och Norran.

Klas Eklunds ESO-rapport är huvudämnet för ledaren.

"Det var en bred salva som ekonomen Klas Eklund från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi levererade i fredags (6/11). Rapporten ska utgöra bottenplatta för partiernas vidare diskussion om Januariavtalets punkt om att reformera skattesystemet.

Mycket går i samma anda som Finanspolitiska rådets skiss för ett mer effektivt skattesystem, som kom i juni. Och översynen av fastighetsskatten liknar vad professor Lars Calmfors ofta framför: Det måste ses som en del av en helhet där syftet är att sänka skattetrycket som sådant.

Det är klokt. Människor är inte bara bostadsägare utan samtidigt löntagare, aktiesparare och konsumenter av livsmedel, kläder och bränsle."

Läs mer

Läs även i Norran

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledarkrönika i Kristianstadsbladet om fastighetsskatten:

"Flera ekonomer, till min förvåning även Lars Calmfors, motiverar fastighetsskatten med att den är effektiv – ingen kommer undan den. Men småhus och bostadsrätter ger ingen avkastning – annat än i de få fall de hyrs ut i andra hand; och den avkastningen är redan hårt beskattad med speciella regler. En skatt på småhus och bostadsrätter betalas med arbetsinkomst och pension. Att finansiera sänkt inkomstskatt med höjd fastighetsskatt är därmed en logisk omöjlighet. Att i övrigt kompetenta ekonomer inte inser detta är för mig en gåta."

Läs mer

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till IFN, intervjuas av SVT om flyktingars möjligheter att få jobb. Nya siffror som SVT låtit SCB ta fram, visar att endast en av tre flyktingar som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen 2015 hade jobb 2019:

– Det tar lång tid för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Det har sett ut så här i 40 år. Nu har covid 19-pandemin också försvårat möjligheterna. Det här ändrar sig inte snabbt, så om fem år tror jag att det ser ungefär likadant ut, säger Mats Hammarstedt, som jobbar på Linnéuniversitetet i Växjö.

Läs mer

Läs även notis i Fplus

Läs även notis på Omni

Özge Öner, IFN, skriver om det amerikanska valet i en ledarkrönika i Svenska Dagbladet:

"Även om Trump erhåller stort stöd av ”medelålders vita män i basebollkeps”, innebär det inte att denna grupp utgjorde en majoritet av väljarna som röstade på honom. Här finns en tydlig parallell till svenska förhållanden."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus om coronakrisen och nya restriktioner:

"Land efter land har varit snabba med stödinsatser för drabbade företag när restriktionerna skruvats upp. Och de flesta svenska företag är utsatta för internationell konkurrens. ”Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det”, varnade ekonomiprofessorn Magnus Henrekson i en intervju med fPlus i veckan. Han hade velat se mer gemensamma strategier inom EU för att inte trigga igång en spiral där länder är onödigt försiktiga på företagens och ekonomins bekostnad. ”Inget land vill vara det land som har orsakat mer smitta än något annat land, vilket driver upp nivån på restriktionerna”, sa Magnus Henrekson."

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet om det amerikanska presidentvalet:

"En demokrati kan bara fungera om alla inblandade följer spelreglerna. Till dessa hör att låta rösträkningen pågå tills den är färdig och att inte rikta anklagelser om valfusk och andra oegentligheter mot de politiska motståndarna om det inte finns mycket klara grunder för det. Men precis som i andra aspekter av sitt presidentskap följer Trump inga regler utan använder den brända jordens taktik för att stärka sin egen position bland sina anhängare och så split i det demokratiska systemet."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen.

Efter att Thomas Piketty kallat utveckligen av den ekonomiska ojämlikheten i Sverige för extrem, hänvisar Bohuslänningen till Daniel Waldenström:

"Piketty & co kallar utvecklingen i Sverige “extrem”, men som Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, skriver i Ekonomisk debatt (nr 4 2020) är den svenska ojämlikheten, mätt i inkomstfördelning, idag ungefär lika stor som på 1960-talet. 1970- och 80-talens höga inkomstskatter och marknadsregleringar ökade jämlikheten men hade många skadliga effekter i övrigt, däribland minskad tillväxt."

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om det amerikanska presidentvalet:

"Enligt Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University i USA, är det folk med de lägsta inkomsterna som har drabbats hårdast av coronakrisen, bland annat eftersom arbetslösheten har ökat mest i den gruppen.

Krisen drabbar mindre välbärgade hushåll på flera andra sätt. Eftersom skolorna fortfarande är stängda på flera håll i USA har barn till fattiga föräldrar ännu sämre förutsättningar att klara skolan än innan krisen, säger Johanna Möllerström.

– Barn som kommer från mer privilegierade förhållande har mycket bättre förutsättningar att få tillgång till rätt material och hjälp för att gå i skolan hemifrån, säger hon, och fortsätter:

– När vi så småningom kommer ut på andra sidan av den här pandemin så kommer vi förmodligen att komma ha ett samhälle som är ännu mer ojämlikt vad det var när man gick i pandemin."

Läs mer

Läs även i Omni

Lars Calmfors, IFN, intervjuades i Ekonomiekot om  Kommunals förhandling.

Han anser att Kommunals bedömning var rimlig och kommer att leda till att fler söker sig till jobb inom omsorgen, än vad som annars skulle ha gjort det.

Hör intervjun här

Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl, IFN, omnämns i Internationella Engelska Skolans debattartikel i Skolvärlden.

"IES har bedrivit skolor i över 28 år och driver några av landets bästa skolor enligt oberoende skolforskare (IFN, PPN 89, 2020).

I samma rapport har professor Henrik Jordahl och Ph.D. Gabriel Heller-Sahlgren specialstuderat vad IES som skola åstadkommer mellan åk 6 och åk 9 i grundskolan (”The Value Added of Internationella Engelska Skolan”, augusti 2020). Med kontroll för alla tänkbara bakgrundsvariabler finner forskarna att elever som går i en IES-skola påtagligt förbättrar sina resultat i matematik, som i huvudsak undervisas på engelska, och i engelska."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus om de svenska krispaketen för att möta coronadrabbade företags behov:

"Mitt i denna andra våg råder det osäkerhet kring om stöden till företagen kommer att förlängas in i nästa år eller inte, vilket enligt Magnus Henrekson får negativa effekter på ekonomin.

– Osäkerhet gör det svårt för företagen att planera sin verksamhet vilket leder till mer försiktighet. När det inte går att planera framåt kommer företagen varken att anställa eller investera.

Om EU hade kommit fram till en mildare gemensam strategi hade det enligt Magnus Henrekson inneburit mindre behov av stöd i ekonomin. Även stöden hade EU med fördel kunnat besluta om gemensamt.

– De flesta svenska företag är utsatta för internationell konkurrens. Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det. När ett företag har tappat marknadsandelar till andra företag och länder är det väldigt svårt att ta igen det, så Sverige måste ha konkurrenskraftiga stödsystem och behöver därför titta på hur andra länder agerar, säger han."

Läs mer

Läs även i Arbetsmarknadsnytt

Lars Persson, IFN, intervjuas av ESBRI om det nya forskningsanslag som ger honom och IFN-kollegorna Dagmar Müller och Pehr-Johan Norbäck samt Shon Ferguson, affilierad till IFN, möjlighet att forska om vad som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv: Att små företag som skapar ny miljövänlig teknik sköter sig själva från idé till marknad eller att de köps upp av storbolag.

– Små teknik- och forskningsbaserade företag är skickliga på att ta fram ny miljövänlig teknik som ersätter gammal. Stora bolag däremot, är bra på att förbättra existerande teknik och göra den billigare och bättre ur miljösynpunkt. De stora vill ofta köpa de små företagens teknik och kompetens. Men ur ett hållbarhetsperspektiv – är ett uppköp alltid det bästa alternativet för samhället? Eller är det bättre att de små företagen tar sig fram på egen hand på en konkurrensutsatt marknad? Om det visar sig att uppköp är bra, när i forsknings- och utvecklingsprocessen bör uppköpet i så fall ske för att det ur miljösynpunkt ska gynna samhället så mycket om möjligt? I projektet kommer vi att utveckla en analysram för att besvara de här frågorna, säger Lars Persson till ESBRI.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av tidningen Arbetet om industrins nya avtal. Enligt Lars Calmfors växlas löneökningstakten ned lite, en bild som inte delas av parterna:

"På söndagens pressträff beskrev IF Metalls ordförande Marie Nilsson det som en liten ökning av löneökningstakten. I det förra avtalet låg snittet på knappt 2,2 procent per år, nu hamnar det på drygt 2,2 om man räknar endast de 29 månaderna.

Men ekonomiprofessor Lars Calmfors vid Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning ser i stället avtalet som en viss nedväxling av löneökningstakten. Han menar att man inte kan bortse från de sju månader som gått sedan lönerna egentligen skulle ha höjts och att de ska räknas in när avtalets värde per år bedöms.

– Jag har sett kommentarer om att det är en högre löneökningstakt, men då glömmer man de här månaderna med prolongering, det tycker jag är missvisande, säger han."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån Direkt/Omni Ekonomi om det nya industriavtalet. Enligt Lars Calmfors blir det mest intressanta nu hur normerande det blir när avtal ska tecknas för andra delar av ekonomin. I år verkar det, enligt honom, vara särksilt rimligt att avvika från det så kallade märket:

–Jag har väldigt svårt att se att det finns något utrymme alls för löneökningar för till exempel hotell och restaurang, och pekar ut den kommunala sektorn som varande en sektor där argumenten är goda för skarpare löneökningar än märket.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Arbetsvärlden om korttidsstöd:

"Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, har en förståelse för att regeringen ännu inte har kommit med besked.

– Just nu är vi i en väldigt svårbedömd situation, smittspridningen ökar, men från en relativt låg nivå. Det är inte så lätt att veta nu om det är ett rimligt beslut att förlänga de tillfälliga stöden. Man kanske kan vänta någon månad. Det är tyvärr en osäkerhet man får leva med."

Läs mer

Gabriel Heller-Sahlgren, IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri om hur Åstrandutredningen räknat fel om skolpengen:

"Utredningens förslag bör därför inte ligga till grund för lagstiftning. Analyserna som ligger bakom förslaget är helt enkelt otillräckliga. Man får ha visst överseende med detta då frågan är svår att studera. Men innan man går vidare med att ta bort principen om lika villkor i resursfördelningen – en hörnsten i svensk utbildningspolitik – bör man åtminstone kräva en mycket mer genomgående analys om vad, om något, som är problemet i dagens system."

Läs mer

Läs även replik här

Läs ny replik här

Läs ytterligare replik från utredarna här

Läs slutreplik

Magnus Henrekson, IFN, skriver en replik på Per Molanders debattartikel i Dagens Nyheter.

Tillsammans med Pontus Braunerhjelm Sven-Olov Daunfeldt Johan Eklund och  Karl Wennberg skriver han:

" Som forskare blir vi bedrövade när före detta generaldirektörer målar breda policyslutsatser baserat på enstaka populärvetenskapliga verk. Det är inte den kunskapsbaserade diskussion som Sverige behöver. Molander har rätt i att stödpolitiken behöver ses över, men hans övriga påståenden är felaktiga och saknar stöd i forskningen."

Läs mer

Se Molanders debattartikel här

Se slutreplik här

Dagmar Müller, IFN, intervjuas av Altinget.se om sin forskning om ungas övergång från gymnasiets yrkesprogram till arbetslivet.  Personliga kontakter som skapats via extrajobb eller sommarjobb under skoltiden är viktiga för möjligheten att få ett varaktigt jobb efter avslutad utbildning. Kriser såsom coronakrisen påverkar ungdomars chans att få jobb negativt, visar hennes forskning:

– I situationer som coronakrisen kan elever som annars klarat sig bra blir mer utsatta. På det sättet är det viktigt när man kommer in i en kris att förstå vilka mekanismer som påverkar elever under lång tid, säger hon till Altinget.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, refereras i Tidningen Syre i en artikel om ökad övervakning av anställda i coronakrisens spår:

– Vi ser att flera amerikanska och kinesiska bolag inför övervakningssystem. Många jobbar redan i bolag som ägs av Kina och USA och styrs därifrån. Då blir det en företagspolicy, sa Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för näringslivsforskning, till SVT i september.

– Sedan tenderar sådana här saker att smyga sig på så sakteliga. Det kommer säljas in som något bra för den anställda. När det väl har institutionaliserats går det inte att reversera.

Läs mer

Niclas Berggen och Therese Nilsson, IFN, skriver om sin forskning om tolerans i Kvartal.

"Det mångkulturella samhället innebär en utmaning. Hur ska människor kunna leva tillsammans utan konflikter trots olika värderingar, normer och livsval? Ett svar är genom tolerans – genom att de, trots att de ofta har olika synsätt, accepterar att andra tycker och är annorlunda. Vår egen forskning om synen på bland annat homosexuella och judar tyder på att tolerans stimuleras av rättsstat och marknadsekonomi och att dessa fundament i den liberala demokratin därför också behöver omfamnas av kulturella skäl "

Läs mer

Dagmar Müller, IFN, skriver om sin forskning i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Dagmar Müller har undersökt kontakternas betydelse för ungas kliv från gymnasiets yrkesprogram in på arbetsmarknaden. 

Elever som läser på yrkesprogram påverkas om möjligheten att återvända till en tidigare arbetsplats från skoltiden förloras. De har lägre sysselsättning och arbetsinkomster i upp till tio år efter avslutat gymnasium jämfört med andra elever från samma klass, skriver hon.

"Fokus under rådande kris borde ligga på att utöka ungas möjligheter att bygga en relation till arbetsmarknaden, framför allt till arbetsgivare med koppling till deras yrkesutbildning. Särskilt viktigt är att företag vågar anställa unga med begränsad arbetslivserfarenhet. Under krisen kan staten underlätta den här processen konkret genom exempelvis en konjunkturbaserad subvention av sommarjobb i privatsektorn, speciellt i de branscher som anställer flest unga."

Läs mer

Per Skedinger, IFN, omnämns i TCO-tidningen / Arbetsvärlden. Per Skedinger har varit en at utredarna i LAS-utredningen, en utredning som TCO nu väljer att inte ställa sig bakom:

"Enligt Per Skedinger, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och en av experterna i utredningen, behöver turordningsreglerna luckras upp för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete. När det är lätt att säga upp blir arbetsgivarna mindre kräsna, menar han i en intervju i Arbetsvärlden."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.

Hur påverkas ekonomin beroende på vem som vinner det amerikanska presidentvalet, är frågan. Lars Calmfors menar att Joe Biden som president skulle få positiva konsekvenser för svenska företag och svensk export:

— Biden är mer frihandelsvänlig, vilket skulle gynna svenska företag och den svenska exporten. Han har även en annan förutsägbarhet än Trump. Det kan vara viktigt för näringslivet från ett investeringsperspektiv och för var företagen väljer att etablera sin produktion, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning.

Biden har även han en kritisk syn på Kinas handelspolitik. Men det är rimligt att tro att han skulle hantera konflikten på ett mer “civiliserat sätt”, enligt Calmfors.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, medverkade i Svenska Dagbladets ledarredaktions podd om läget i corona-Sverige.

Lars Calmfors menar att det fortfarande finns en del frågetecken kring Sveriges agerande i det initiala skedet av pandemin.

Hör samtalet här.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om hur Sverigebilden påverkar ekonomin:

– Det finns en överdriven föreställning om att förändringar av Sverigebilden skulle ha dramatiska ekonomiska effekter. Negativ internationell publicitet i någon fråga kan upplevas som besvärande på kort sikt men blåser ofta fort över när det händer andra saker i världen. Jag känner inte till några studier som belagt att utlandets Sverigebild skulle vara av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

Läs mer

Mårten Blix, IFN, intervjuas av Computer Sweden/ IDG om USA:s och EU:s hantering av stora techbolag:

En fråga handlar om hur dessa bolag ska beskattas.

– Problemet är att beskattningen hittills grundats i fysisk närvaro och det mervärde som skapats inom landet, säger Mårten Blix, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Per Skedinger, IFN, var med i Nordegren&Epstein i P1  för att reda ut varför Sverige är så emot de minimlöner som EU föreslår.

En av orsakerna är att vi har en lång tradition av att lönerna sätts av arbetsmarknadens parter utan statens inblandning, sa han.

Hör samtalet här ( ca 12 minuter in i sändningen)

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Jyllandsposten om behovet av att Norden tar täten för att motverka protektionism och stängda gränser. 

"Regeringen må mobilisere regeringerne i de andre nordiske medlemslande for at handle sammen nu for at få EU at se ud over pandemien og gå fra ord til gerning og redde WTO. En positiv side af hjælpepakken fra juli er, at den forhåbentlig har skabt den enighed inden for EU, som kom til udtryk beslutningen om sanktioner mod Hviderusland.

Lad denne enhed nu udtrykke sig i en samling af kræfter for at redde WTO og frihandel."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, referas till i Dagens Nyheters huvudledare:

Ledaren kritiserar Centerpartiets politik där avdrag får en alltför stor roll, anser redaktionen. De refererar till en debattartikel av Lars Calmfors och kollegan David Seim vid Stockholms universitet:

"Nu senast var det ekonomerna Lars Calmfors och David Seim som förkastade förslaget och förklarade att sänkningen inte bör genomföras (SvD 13/10). I stället förespråkar de riktade stöd och att enbart nyanställningar subventioneras. Vidare påtalar de vikten av ”noggranna överväganden om olika åtgärders effektivitet”, vilket inte bara gäller hanteringen av ungdomsarbetslösheten."

Läs mer

Carl-Magnus Bjuggren och Martin Olsson, IFN, refereras till i Svenska Dagbladet när de skriver om vad forskningen säger om turordningsregler:

"I Sverige har Martin Olsson (2009), forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), undersökt effekten av undantagsregeln på sjukfrånvaron. Slutsatsen var att sjukfrånvaron, och framförallt då korttidsfrånvaron, minskade bland företag som kunde tillämpa undantagen, vilket i sin tur ökade företagens produktivitet.

Resultatet för sambandet mellan försvagat anställningsskydd och ökad produktivitet är också i linje med vad Carl Magnus Bjuggren (2018), forskare vid IFN, finner när han använder ett mer direkt mått på produktivitet."

Läs mer

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Dagens Industri om Las-utredningen.

Det är arbetsgivarsidan som är vinnare på det kontroversiella lagförslaget: " Det är en slagsida åt arbetsgivarnas ökade flexibilitet", säger nationalekonomiprofessor Per Skedinger, skriver Dagens Industri.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och David Seim, Stockholms universitet, skriver om höstbudgeten i Svenska Dagbladet.

Fortsatta stödinsatser för sysselsättningen behövs och dessa måste få kosta. Men det finns effektivare åtgärder än sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är en åtgärd som inte bör genomföras, skriver forskarna.

Läs mer

Läs även notis hos allanyheter.com

Lars Calmfors, IFN, och David Seim, Stockholms universitet omnämns i en artikel i Expressen.

De båda nationalekonomerna har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet om budgetförslaget med sänkt arbetsgivaravgift för unga. En åtgärd som enligt dem inte är tillräckligt effektiv och som delvis bygger på misstolkning av aktuella forskningsresultat.

Läs mer

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Dagens Arena.

Tidningen skriver om deras SNS-rapport om hur väl flyktinginvandrare etableras på arbetsmarknaden och integreras:

"Rapporten visar att enkla jobb (ofta tunga och farliga) har arbetsmarknadens allra lägsta löner. Anställningsformerna är osäkrare, anställningstiderna kortare, personalomsättningen högre samt tillgången till arbetsplatsutbildning mindre. Utrikes födda som anställs på lågkvalificerade jobb närmar sig aldrig de arbetsinkomster och löner som utrikes födda som anställs i mer kvalificerade jobb har."

Läs mer

Joacim Tåg, IFN, omnämns i en ledare i Plastforum.

Under våren valde flera företag att ställa om sin produktion för att stötta bland annat sjukvården, när gränser stängdes. Under året har tillika allt fler företag valt att flytta hem viss produktion till Sverige igen. Enligt Sinf´s senaste undersökning upplever 26 procent av de svarande att kunderna flyttar hem produktion. 83 procent av dessa anser att största anledningen är för att säkra leveranser.

Joacim Tåg, vid Institutet för näringslivsforskning, säger att det stämmer att en del av jobben kommit tillbaka. Pandemin har satt fingret på de utmaningar som finns med globala försörjningskedjor. Snabbare beslut och ledtider anpassade till kunderna är en annan anledning till varför företag tar hem sin produktion. Att hållbarhet och miljö hamnat högre upp på företagens dagordning, spelar också in sin roll.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, medverkade i ett samtal i P1-morgon om pandemins ekonomiska konsekvenser.

Han vill se striktare restriktioner inför julhelgen för att minska smittspridningen. Det gäller att klara och överbrygga en period fram till att vaccineringen kommer igång, säger han. Han vill bland annat se en nedstängning av gym, kanske restauranger, kanske vissa butiker.

Hör samtalet här

Daniel Waldenström, IFN, omnämns i Realtids artikel om årets ekonomipristagare:

– Det här är ganska välkänt och var favorittippat, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning till Sveriges Radio.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt. Fyra av tio företag varnar för uppsägningar om avtalsrörelsen leder till för höga lönelyft. Det visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel.

"Ingen av de experter som fPlus/Arbetsmarknadsnytt har talat med vill ge några kvalificerade gissningar på var årets avtalsrörelse hamnar. Däremot finns en förhoppning om att kraven på en ”normal nivå” dämpas.

– Ja, jag tror att det kommer att innebära viss dämpning av löneökningarna men antagligen inte tillräcklig för att få en snabb återhämtning av sysselsättningen efter pandemin. Därför måste parterna klargöra lägets allvar: fakta, fakta, fakta, säger professor Magnus Henreksson, professor vid Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer

Daniel Waldenström och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Sveriges Radios direktsändning från tillkännagivandet av årets Ekonompris. Årets pristagare belönas för sina studier hur auktioner fungerar och sitt arbete med att utforma nya typer av auktioner för varor och tjänster som inte går att sälja på traditionellt vis.

Daniel Waldenström är inte helt förvånad: 

– Det här är ganska välkänt och var favorittippat. Deras forskning har hjälpt oss designa auktionsstrukturer som är bättre för alla, säger Daniel Waldenström.

Magnus Henrekson som är vd på Institutet för näringslivsforskning och professor i nationalekonomi är mer överraskad av att priset går till Milgrom och Wilson.

– Men det är ingen tvekan om att de är värdiga pristagare, säger han.

Läs mer

Per Skedinger, IFN, intervjuas av TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.  

100 000 tidsbegränsade anställningar har gått förlorade på grund av pandemin. Jobben väntas komma tillbaka när konjunkturen vänder, men arbetstagare riskerar att fastna i osäkra anställningar längre än tidigare, varnar Per Skedinger:

– Andelen visstidsanställda bland personer med låga utbildningsnivåer samt personer som har jobb med låga kvalifikationskrav har ökat. Och dessa tendenser kan förstärkas till följd av pandemin, säger Per Skedinger, verksam vid Institutet för näringslivsforskningoch adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i P1-morgon om vem som kan tänkas få årets Ekonomipris.

Bland favoriterna finns Daron Acemoğlu, berättar Daniel Waldenström.

Hör samtalet här

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av TT ( publicerat i ett flertal tidningar) om uppskovsräntan.

"I höstbudgeten föreslog regeringen, i enlighet med januariavtalet, att räntan på uppskovsbeloppet vid en bostadsförsäljning tas bort vid årsskiftet. Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

– Jag ser inte någon stark koppling till rörligheten. Jag bedömer att den stora mentala kalkylen som människor gör framför allt handlar om själva reavinstskatten. Uppskovsräntan är det nog få som för in i flyttbeslutet eftersom den är så mycket mindre i sammanhanget. Det är därför jag säger att denna åtgärd sannolikt har en väldigt liten effekt, säger Daniel Waldenström, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) som har studerat frågor relaterade till rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige och Europa."

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om det amerikanska valet i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet:

”Om allting går fullständigt åt helvete här och det blir inbördeskrig drar vi snabbt”, försäkrar vi varandra, samtidigt som det är obegripligt svårt att förstå att vi har kommit till en punkt där vi tänker så."

Läs mer