IFN i media

Lars Calmfors, IFN, omnämns i Kommunalarbetaren.

ChristianBjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, skriver i en krönika av debattkaraktär i Børsen.

Niclas Berggren och Andreas Bergh, IFN, skriver om Sveriges fall i Economic Freedom of the World Index, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Ola Andersson, Uppsala universitet och affilierad till IFN, är en av fyra författare till en debattartikel i Altinget.

Niclas Berggren och Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Expressen.

Magnus Henrekson, IFN, medverkade i en debatt i Studio Ett.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av TT i en artikel publicerad i flera tidningar.

Fredrik Sjöholm, vd IFN, skriver i Kvartal om att det nu är dags för Europa att närma sig USA.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en ledare i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenska Dagbladet.

Ola Andersson, Uppsala universitet och affilierad till IFN, omnämns i Nyheter 24 angående en ny studie.

Fredrik Sjöholm, vd IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om pandemins effekter på produktionsländer för varor som inte säljer lika bra under pandemin.

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till  IFN, omnämns i en artikel i Fplus.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om coronakrisen och stödpaketen till företagen.

"Stöden har aktualiserat en svår målkonflikt mellan att å ena sidan skydda existerande jobb och å andra sidan inte stoppa anpassningar i ekonomin, tycker Calmfors.

– Ju längre tid vi ger stöd till verksamheter som har problem, desto svårare målkonflikt blir det, eftersom det kan motverka också önskvärd strukturomvandling.

Det är till exempel rimligt att anta att flygbranschen, den fysiska detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen kommer vara på en nivå lägre nivå i framtiden än före coronakrisen, menar han.

– Det är troligt att vi får en omställning eftersom den påskyndande digitaliseringen innebär mindre av till exempel konferensarrangemang, affärsresor, fysisk handel och mer mer distansarbete i hemmet, säger han."

Läs mer

Özge Öner, IFN, omnämns i en ledare i Göteborgs-Posten.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, omnämns i en artikel i Fplus.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Ekot om hur pandemin lett till ökade klyftor:

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver på Dagens Nyheters ledarsida.

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, intervjuades i SVT:s Agenda och på svt.se om stormningen av Capitolium.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, medverkar i ett samtal i P1-morgon, Sveriges Radio om den nya pandemilagen.

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Sundsvalls Tidning.

Joakim Broman skriver om sannolikheten för en kommande bred skattereform:

"Ändå framstår det, som nationalekonomen Andreas Bergh skrev om i DN (15/11), som mycket osannolikt att partierna når fram med en reform."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om Sveriges coronahantering.

Till skillnad från andra bedömare som intervjuats i artikeln, menar Lars Calmfors att Sveriges ekonomi har klarat sig på bekostnad av människoliv:

– Man kan nog säga att vi har klarat ekonomin bättre än vad vi hade gjort med hårdare nedstängning, men det har sannolikt också kostat liv. Det finns ett antal välgjorda studier som tyder på att hårdare restriktioner har lett till mindre smittspridning och färre dödsfall, säger han.

Han påpekar att det är svårt att jämföra länder som har olika ekonomiska strukturer. Det är även svårt att utreda vilken betydelse nedstängningar och spontana beteendeanpassningar har haft.

Läs mer

Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Dagens Industri:

Regeringens hantering av coronakrisen har fungerat till stora delar, men ekonomerna varnar för att snåla med stöden:

– Om man snålar nu var det man gjorde i våras förgäves och pengar i sjön, säger Åsa Hansson till tidningen.

Långa väntetider och tung byråkrati drar ner betyget, menar både hon och Magnus Henrekson. Han varnar också för att många områden blivit eftersatta under coronaåret 2020, skriver Dagens Industri.

Läs även notis i Omni
Läs även notis i Fplus
Läs även notis i Dagens PS

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Lars Calmfors, IFN, och Stockholms universitet skriver om året som gått i Dagens Nyheter.

Andreas Bergh skriver om årets säkraste framtidsprognos som han menar gäller vaccinet mot covid-19:

" Den säkraste prognosen rör dock varken antalet eller vilken effekt det får på pandemin. Däremot vet vi följande: När miljarder ska vaccineras, är det sannolikt att åtminstone någon människa får synnerligen osannolika biverkningar. Du lär inte missa det."

Lars Calmfors skriver om USA-valet:  "För mig är årets viktigaste insikt den påminnelse om demokratins ömtålighet som Trumps ifrågasättande av utfallet i USA:s presidentval utgör. ”Alternativa fakta” har därmed utvidgats till ”alternativa valresultat”."

Läs mer

Björn Tyrefors, IFN, har utsetts till ny utredare av SFI-peng. Det skriver Nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.

"En särskild utredare – forskaren Björn Tyrefors – får i uppdrag av regeringen att analysera hur en resultatstyrd ersättning till utbildningsanordnare för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) kan utformas.

Enligt ett pressmeddelande handlar det om ersättning som baseras på uppnådda språkresultat."

Läs mer i bland annat Aftonbladet

Erik Lindqvist, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och tre andra nationalekonomer skriver i Dagens Nyheter:

"De flesta håller nog med om att det behövs åtgärder för att få marknadskrafterna i skolan att fungera bättre. Vi föreslår här reformer som främjar kunskapsbildning utan att skapa onödig ineffektivitet eller orättvisa." Det skriver Tore Ellingsen, Peter Fredriksson, Erik Lindqvist och Jonas Vlachos.

Läs mer

Läs även notis i Omni

Läs även notis i Fplus

Läs även ledare i Dagens Nyheter

Roger Svensson, IFN, skriver en replik på Lars Calmfors, IFN, debattartikel i Svenska Dagbladet:

"Det är inte bara en viruspandemi som svept över världen, utan även en pandemi av statliga nedstängningar. Trots att sådana nedstängningar aldrig tillämpats vid tidigare pandemier såsom asiaten och Hongkong­influensan på 1950- och 1960-talen, har politiker i land efter land beordrat nedstängningar av sällan skådat slag i syfte att verka handlingskraftiga. Ett gigantiskt experiment utan tidigare erfarenheter och konsekvenstänk som naturligtvis saknar stöd i vetenskapen."

Läs mer

Läs ursprungsartikeln här

Läs Lars Calmfors och Petter Lundborgs slutreplik här

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i Dagens Industri om migrationens ekonomiska konsekvenser:

"Situationen på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandringen innebär en kostnad för de offentliga finanserna även lång tid efter att flyktingarna invandrat till Sverige."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, medverkade i ett samtal i Studio Ett.

Coronakommissionens slutsatser diskuteras.  Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, och Sven Román, överläkare och psykiater medverkar. Samtalet handlar också om hur den svenska strategin bör se ut framöver.

Hör samtalet här

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, och Petter Lundborg, Lunds universitet, argumenterar för striktare coronaregler i Svenska Dagbladet:

"Det har hävdats att enligt ”vetenskapen” har nedstängningar ”inga eller mycket svaga effekter på dödligheten” i covid-19. Det är visserligen svårt att skaffa sig en god bild av forskningsläget, eftersom det just nu väller fram en flod av nya bidrag från både epidemiologer och nationalekonomer utifrån liknande statistisk metodik. Resultaten varierar men många välgjorda empiriska studier finner att hårdare restriktioner kan ha stora effekter."

Läs mer

Läs Roger Svenssons, IFN, replik här

Läs slutreplik här

Johan Wennström, IFN, skriver om Moderaternas nya idéprogram i Kvartal.

"Det stämmer inte att Moderaterna håller på att distansera sig från Reinfeldtårens liberalism, skriver Johan Wennström om förslaget till nytt idéprogram för Moderaterna. Partiet har gjort en ansats att buga åt vissa konservativa hedersbegrepp, men lösgör sig inte från sina liberala principer."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i Expressen.

Tidningen har bland annat intervjuat Emanuel Örtengren, Timbro, som är kritisk till dagens skolmarknadssystem:

"För hans generation, säger han, är utgångspunkten gymnasiemässan. Och så berättar han om när han själv skulle välja skola, hamnade i hangaren i Älvsjö och insåg vad det var för en marknad och hur aktörerna agerade.

– Det var ju en massa skolor som sålde in sig som när företag försöker rekrytera personal. De lockade med sina kringgrejor. Ipad och mycket fria studier och emblem och allt vad det var. Som marknadsliberal gjorde det mig frustrerad. Meningen är ju att de sämre aktörerna ska slås ut.

För den riktning han har på Timbro har nationalekonomen Magnus Henreksons kritik varit viktig.

– Vad är det som driver konkurrensen på skolmarknaden idag? Det är kärnfrågan. Med dagens marknadsdesign kan skolor ha betyg som konkurrensmedel. Det är för dåligt. Det är utbildningens kvalitet som borde driva konkurrensen."

Läs mer

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Industri.

"Flyktingarna från Bosnien-Hercegovina ­lämnade ett land i krig för att komma till ett land i ekonomisk kris. Ändå lyckades de bättre än många andra flyktinggrupper.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms unviersitet, omnämns i Aftonbladet.

Tidningen refererar till en artikel i Wall Street Journal där Lars Calmfors intervjuas:

"Under en lång tid fanns det en optimism över att den svenska strategin skyddade ekonomin – och där med i slutändan främjar folkhälsan ur ett större perspektiv. Den uppfattningen sågas nu av svenska nationalekonomen Lars Calmfors. Han känner inte längre igen Sverige som det strategiska och pragmatiska land han en gång såg det som. BNP har fallit med 8,5 procent och arbetslösheten väntas ligga på 10 procent vid årsskiftet, skriver tidningen."

Läs mer

Magnus Henrekson och Roger Svensson, IFN, skriver i Ny Teknik:

"En statlig utredning föreslår flera åtgärder för att högskolornas forskning ska komma till nytta i form av innovationer. Men förslagen saknar stöd i forskning – och det saknas framåtsyftande förslag. Hela utredningen måste göras om, skriver forskarna Magnus Henrekson och Roger Svensson."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Svenska Dagbladet.

Han är en av flera nationalekonomer som anser att Sveriges coronastrategi varit felaktig.

"Calmfors har länge varit starkt kritisk till Sveriges coronastrategi, som har inneburit relativt mjuka restriktioner. Nyligen argumenterade han för ännu hårdare restriktioner med anledning av den andra vågen.

– Som jag ser det har Sverige helt klart grovt misslyckats med sin oförsiktiga strategi, som lett till många döda, sa han vid ett seminarium anordnat av Stockholms handelskammare i slutet av november."

Läs mer

Lars Calmfors omnämns i Fplus efter att han intervjuats av Wall Street Journal om den svenska coronastrategin:

" Ekonomiprofessor Lars Calmfors säger att svenskar gärna ser sig själva som rationella och pragmatiska – ändå dröjde det månader innan myndigheter och politiker övergav den tydligt felaktiga strategin.

– Jag känner inte igen mitt land längre, säger han till WSJ, och tillägger att länder som haft hårdare restriktioner klarat sig bättre än Sverige ekonomiskt."

Läs mer i Fplus

Läs intervjun i Wall Street Journal ( bakom betalvägg)

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika i Svenska Dagbladet om att de som idag saknar anknytning till samhället ofta förlorat sina jobb eller bor där man upplever att man fått det sämre.

" En växande forskningslitteratur visar att inom länder, i regioner eller enskilda yrken, finns det en koppling mellan att exponeras för globalisering och efterföljande lokalt missnöje."

Läs mer

Björn Tyrefors, IFN, intervjuas av tidningen Läraren om hur fler pojkar ska lyckas i skolan:

Den orättvisa skillnaden mellan pojkar och flickor är enkel att minska:

– Dels med mer extern, helst anonym, rättning. Men även med andra, opartiska metoder som till exempel information och utbildning. säger Björn Tyrefors.

Läs mer

Andreas Bergh, IFN, skriver en krönika i Arbetsmarknadsnytt om Gig-ekonomin:

"Är det självklart att kollektivavtal är att föredra för gig-arbetare? Inte nödvändigtvis, menar krönikören Andreas Bergh. Människors motiv till att välja gig-arbete varierar kraftigt. Upplägget gör att arbetet som giggare till exempel kan kombineras med andra jobb eller studier, menar han."

Läs mer

Se även notis på fplus

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en analys i Dagens Industri.

Enligt skribenten har Lars Calmfors fel när han förespråkar en nedstängning av svensk ekonomi för att komma tillrätta med pandemin:

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en ledare i Mariestads-Tidningen om den pågående friskoledebatten.

Frågan om friskoleföretagens vinster är inte ny, skiriver tidningen och hänvisar till en sex år gammal text av Magnus Henrekson, IFN:

"I en läsvärd intervju i numera nedlagda tidningen Neo, nummer 3 2014, ondgjorde sig nationalekonomen Magnus Henrekson över hur friskolesystemet är utformat. Problemet, menade Henrekson, bottnade i att delar av borgerligheten inte förstod marknadsekonomi. Sverige skapade en marknad där den skola som erbjöd högst betyg till minst ansträngning lockade flest elever och därmed fick högst vinst. Effekten blir vad vi ser nu: fallande kunskapsresultat i kombination med betygsinflation. "

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter  om debattklimatet kring coronapandemin.

"I den svenska coronadebatten har kritiker fått höra att de ska vara tysta så länge de inte är epidemiologer. Därför har ofta sakargumenten blivit sekundära – även när de visat sig stämma."

Läs mer

Fredrik Sjöholm, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om hur konfliktvarsel påverkar företag i coronakrisen:

"Ännu återstår hundratals avtal att teckna i denna avtalsrörelse som präglas av coronakrisen. Att i det läget eventuellt också möta ett konfliktvarsel, gör inte situationen lättare för företagen, menar Fredrik Sjöholm, forskare på IFN.

– Det finns en tydlig fara med att utfärda ett varsel. Ännu har vi inte sett så många men om och när de utfärdas är det klart att det är skadligt, säger han."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av P4 Uppland om pandemins konsekvenser för kvinnor:

"Ekonomiprofessor Magnus Henrekson på Institutet för näringslivsforskning säger att kvinnor är särskilt ekonomiskt utsatta av pandemin, eftersom de är överrepresenterade inom hårt drabbade kroppsnära yrken."

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i Kvartal om hur coronakrisen förstärker ekonomiska skillnader.

"Innan vi slungades ner i en pandemi stod frågor kring ekonomisk ojämlikhet högt på dagordningen, i såväl den politiska som den akademiska debatten. I takt med att covid-19 har stärkt sitt järngrepp om världen har detta delvis kommit i skymundan, men när vi så småningom kommer ut ur pandemin igen är ojämlikhetsfrågorna förmodligen mer aktuella än någonsin. Orsaken är att pandemin verkar förstärka de flesta ojämlikheter som fanns redan tidigare."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av SVT på svtnyheter.se och Rapport om Sveriges coronastrategi.

Han kritiserar både regeringen och större delen av oppositionen för att ha gett Folkhälsomyndigheten för stort utrymme:

– Det är visserligen en bra tradition att man ska lyssna på expertkunskaper och expertmyndigheter, men att så slaviskt följa expertmyndigheter är fel. Det gör man ju inte på andra områden, exempelvis inom ekonomisk politik. Hade man lyssnat mer på andra medicinska experter både i Sverige och internationellt så kunde man ha valt en betydligt bättre strategi, och det hade besparat liv, säger Lars Calmfors.

Läs mer och se inslaget här

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Kommunalarbetaren.  Han anser att Kommunals satsning på yrkesutbildade borde varit större:

"Kommunals avtal med SKR ger 0,3 procent mer än märket varje år till potten som ska förhandlas lokalt. Dessa pengar ska öronmärkas till yrkesutbildad personal inom vård och omsorg. Enligt förbundet ska det ge dem 0,6 procent mer i lön.

– Det är ett steg i rätt riktning men en relativt modest ökning. Jag säger inte det som en kritik mot Kommunal. Det är lätt för mig som inte förhandlar att tycka att satsningen på yrkesutbildade inom vård och omsorg borde vara större, säger Lars Calmfors.

Han tycker att satsningen på yrkesutbildade är viktigare än det engångsbelopp som också betalas ut.

– Vi tycker väl alla att de som slitit inom vård och omsorg under coronapandemin är värda engångsbeloppet. Men den extra satsningen på yrkesutbildade betyder mer för rekryteringen av personal."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri. Han anser att Sverige bör ha en lockdown under en avgränsad period för att komma tillrätta med smittspridningen:

”Vi borde ha hårdare restriktioner under kort tid, för att få ned smittspridningen: Stänga restauranger, caféer och gym under en kortare tid för att bryta utvecklingen.”

Genom att stoppa alkoholförsäljningen från klockan 22 i stället för att stänga restaurangerna helt, riskerar man att få det sämsta av två världar varnar han och tar stöd i den senaste upplagan av IMF:s World Economic Outlook. 

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om de svenska coronarestriktionerna.

Han anser att Sverige borde gått ännu längre och gjort en lockdown.

Se inslaget här

Se även notis i Realtid

Mårten Blix, IFN, omnämns i Carolin Dahlmans krönika i Affärsvärlden:

Carolin Dahlman förespråkar att en total sänkning av skattetrycket bör undersökas:

"Utan en sådan får politiker nämligen ingen press på sig att kika på utgiftssidan och använda skattepengarna på ett smartare sätt.

Dels lägger de ibland mer pengar än nödvändigt på kärnverksamhet: I senaste Ekonomisk Debatt konstaterade Mårten Blix och Anders Morin att lokalpolitiker och tjänstemän skulle kunna spara “åtskilliga miljarder” genom att hämta lärdomar från kommuner och regioner som förmår tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Blix har tidigare jämfört Sverige med andra länder och funnit att vi borde kunna få samma välfärd för mindre pengar."

Läs mer