IFN i media

Näringslivet lanserar Forum för innanförskap – ett nytt initiativ som ska ge fler unga vägar till studier och arbete. I Studio Ett medverkar David Orlic, nationell samordnare för forumet, och professor Hans Grönqvist vid Institutet för Näringslivsforskning och Linnéuniversitetet.

I Ystads Allehanda ger nationalekonomen Daniel Waldenström sin syn på ekonomi och sparande till barn.

Vindkraften står i dag på egna ben, skriver fyra forskare i ett genmäle till Affärsvärldens kolumnist Jonas Kristiansen Nøland. En av forskarna är Pär Holmberg vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Det är ännu oklart hur mycket av Stegras skulder som ska skrivas av. Det kan få stor betydelse för projektets framtid, enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Epoch Times.

Debatten om en ny förmögenhetsskatt tar fart inför valet. Forskaren Daniel Waldenström är kritisk och menar att en sådan skatt skulle få framgångsrika entreprenörer och företagare att lämna landet, säger han till Tidningen Näringslivet.

Enligt nationalekonomen Daniel Waldenström, som har undersökt 3:12‑reglerna, finns det inget att klandra ICA-handlarna för så länge de följer gällande lagar, skriver Dagens Nyheter.

Kan EU pressa president Trump att återvända till en mer regelbaserad handelspolitik? Mycket talar för att ekonomiska argument biter där moraliska appeller inte gör det. Lars Oxelheim är en av tre professorer verksamma inom de svenska nätverken för Europaforskning som skriver detta i en debattartikel i Hufvudstadsbladet.

Finansminister Elisabeth Svantesson har goda kunskaper i ekonomi – ändå bryter hennes politik skarpt mot vad vetenskapen säger. Är det inte hon som bestämmer?

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

Vi ser en uppenbar risk att svenska politiker driver en migrationspolitik som går emot vad de flesta väljare önskar, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), med flera, i Dagens Industri.

Folketingsvalget i marts gav ikke blot historisk dårlige valg for Venstre og Socialdemokraterne, men det største tab for regeringspartier siden jordskredsvalget i 1973, og det mest fraktionaliserede Folketing nogensinde, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, analyserar regeringens vårbudget i SVT Forum.

På DN Debatt skriver två professorer att byråkrati och beslutsrädsla försämrar offentlig sektor. En av dem är Fredrik Sjöholm, vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

I Ekdals perspektiv i Dagens PS kritiserar Lars Calmfors den ekonomiska politikens fokus på politisk taktik framför ekonomiskt förnuft.

DN:s huvudledare refererar till en debattartikel av IFN‑forskaren Martin Ljunge. Ledaren tar upp frågan om hur ökade försvarsutgifter ska finansieras och betonar behovet av breda ekonomiska uppoffringar.

Svensk och europeisk industri står inför en period av hård konkurrens från Kina. För Sveriges del finns det därför starka skäl att införa euron och arbeta för mer europeisk integration, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Svenska Dagbladet.

IFN‑forskaren Pär Holmberg lyfter i en TT‑artikel att åtgärder mot energikrisen bör inriktas på att minska förbrukningen.

Artikeln har publicerats i flera medier, bland annat: Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Helsingborgs Dagblad samt Dagens PS.

I en krönika i Dagens Näringsliv uppmärksammas ett bokkapitel av Mikael Stenkula, docent och forskare vid IFN, ur antologin A Green Entrepreneurial State? om hur politiskt styrt entreprenörskap vuxit fram inom EU:s Green Deal satsningar.

Forskare Erik Lundin vid IFN uppmärksammas i en ledare i Svenska Dagbladet, där hans IFN Working Paper “Wind Power Approval and Decentralization: Evidence from the Swedish Greens” (2023) citeras.

Flera storbanker höjer sina rörliga bolåneräntor, även om nivåerna fortfarande ligger under Stibor. I EFN Ekonomikanalen kommenterar IFN‑forskaren Andreas Bergh utvecklingen.

I en ledare i Svenska Dagbladet lyfts IFN‑forskaren Andreas Berghs analys av SCB‑statistik, som visar att både absolut och relativ fattigdom i Sverige har minskat sedan 2011.

En ledare i Tidningen Näringslivet uppmärksammar en studie av IFN‑forskaren Erik Lundin som visar att kommuner där Miljöpartiet ingår i styret inte oftare godkänner ny vindkraft.

The case against membership of the single currency looks much less clear-cut than it did in the 1990s, skriver Lars Calmfors i Financial Times.

Sweden chose to stay outside the monetary union in 1999 and rejected the euro in a 2003 referendum. This column summarises a recent report which reassesses the pros and cons of Swedish euro membership, skriver Lars Calmfors i VoxEU.

Aftonbladet uppmärksammar en ny svensk studie om hur föräldrastilar påverkar barns skolresultat och framtida arbetsmarknad. En av forskarna är Hans Grönqvist, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Kriget i Ukraina har visat att billiga drönare förändrar hela försvarskalkylen. Sverige bör därför snabbt gå från punktvisa stödinsatser till ett flerårigt program med Ukraina, skriver Martin Ljunge, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Svenska Dagbladets debatt.

Det är möjligt, åtminstone i teorin, att försöka se sina politiska motståndare som i grunden hyggliga människor som helt enkelt tycker annorlunda än man själv gör, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, gästar podden Gröning & Blomgren Utanför för ett samtal om varför den svenska skolan har tappat riktningen.

Flera stora banker har höjt sina bundna bolåneräntor efter den senaste geopolitiska oron, skriver TT. Bland de experter som kommenterar utvecklingen är Lars Calmfors.

Artikeln har publicerats i flera medier, bland annat: Svenska Dagbladet, Nyheter från TV4, Östgöta Correspondenten, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Corren, Hallandsposten, Bohusläningen, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Epoch Times, Skånska Dagbladet.

I väst skapar Trump osäkerhet i handels- och säkerhetspolitiken. I öst lockar Kinas marknader samtidigt som den tyska industrin pressas. Och energiberoendet är långtifrån löst. ”Alla tre pelarna har nu försvagats eller fallit bort”, säger Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), till Tidningen Näringslivet.

Inflationen kan öka till följd av kriget i Mellanöstern, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en intervju i DN. Samtidigt säger han att momssänkningen på livsmedel råkar komma mycket lägligt i det nya ekonomiska läget.

Meritokrati framstår som en självklar rättviseprincip: den som arbetar hårdast ska belönas. Ändå visar experiment att människor håller fast vid den idén även när skillnader i prestation uppstår av ren slump, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i EFN Ekonomikanalen.

Två decennier efter folkomröstningen är eurofrågan tillbaka. Ett tydligt ekonomiskt facit saknas och nationalekonomer drar olika slutsatser – något som diskuteras i EFN Ekonomikanalen, en av dem är Lars Calmfors. 

Sveriges kapitalmarknad fungerar väl och gynnar både företag och privatpersoner. Men nu växer en ny praxis fram som hotar stabiliteten, skriver två forskare i Dagens Nyheter, en av dem är IFN‑professorn Lars Oxelheim.

Valgkampe giver økonomiske kommentatorer store problemer. På den ene side er valgkampe unikke perioder, hvor politikere foreslår mærkværdige og rent ud sagt idiotiske forslag til økonomisk politik og reformer, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

När människor slutar läsa förlorar samhället en av sina viktigaste kognitiva tekniker. Läsningen formade det tänkande som banade väg för upplysningen, vetenskap och demokrati, skriver Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Kvartal.

AI kan slå hårdare mot akademikeryrken än tidigare teknikskiften – särskilt för kvinnor i början av karriären. I EFN:s Spets möter Anders Kraft Malin Gardberg, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), som studerar vilka yrken som är mest utsatta.

En stor del av Europas problem med konkurrenskraft kan knytas till unionens gröna giv och den energipolitik som förts i klimatets namn. Det skriver Magnus Henrekson, Mikael Stenkula, med flera i Svenska Dagbladet.

Attacken på Iran har drivit upp el- och bensinpriser. Svenska politiker kommer att frestas av populistiska förslag.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Axess.

Sinclair Lewis skrev ”Sånt händer inte här” som en varning i fascismens 1930-tal. Nästan hundra år senare fungerar romanen fortfarande som ett stresstest för våra demokratiska instinkter – de små normer och procedurer som märks först när de börjar försvinna, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Svenska Dagbladet.

Valgkampen er i gang, og man må som økonom endnu en gang undre sig over, hvad den egentlig handler om. Regeringen lægger op til en forøgelse af de offentlige udgifter på mere end 5 pct., og flere partier plæderer for endnu mere, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Löftet för drygt sex år sedan var att förena klimatansvar med stärkt konkurrenskraft. Men det är tydligt att den gröna givens politik skapar stora problem, som inte är tillfälliga utan systematiska, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i Svenska Dagbladet.

I TV4 Nyheterna kommenterar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att Sveriges arbetsmarknad fungerar bra för dem med hög utbildning men har ont om jobb för personer med lägre utbildning.

Sverige har haft flera olika betygssystem de senaste decennierna, och riksdagen väntas snart ta ställning till ännu ett nytt. Betygsutredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, beskriver den nuvarande modellen som allvarligt bristfällig, skriver Vi Lärare.

I Miljö & Utveckling uppmärksammas den nya forskningsantologin The Green Entrepreneurial State? Exploring the Pitfalls of Green Deals, där arton forskare – bland dem Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula – analyserar EU:s gröna giv och lyfter flera strukturella problem i den gröna industripolitiken.

Även de mest inbitna invandringskritiker lär inte tycka att tillämpningen av de nya reglerna är uttryck för en lagom och rimlig balans, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

När samma lag alltid vinner blir spelet ointressant. Det skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och seniorforskare vid IFN, och Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd vid IFN, i en artikel i tidningen Fokus.

I Ekdals Perspektiv samtalar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid IFN, om läget i svensk ekonomi, i en tid då omvärlden är stökig, USA oförutsägbart och svensk inrikespolitik mer taktisk än strategisk.

Forleden under sikkerhedskonferencen i München argumenterede Lars Løkke Rasmussen pludselig - og tilsyneladende uden at have clearet det med resten af regeringenat Danmark burde indføre euroen i stedet for kronen, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Lyssna på forskaren och nationalekonomen Jacob Lundberg, verksam vid IFN, när han gästar podden Uppskattat och förklarar hur sänkta skatter på företagande och entreprenörskap kan gynna samhällsekonomin.