IFN i media

Är den svenska gymnasieskolan verkligen ett haveri? En ny analys av OECD:s Piaac-undersökning visar en annan bild: svenska ungdomar presterar i internationell toppklass. Däremot är gapet mellan de med svensk och utländsk bakgrund enormt – det bör bli skolpolitikens främsta fokus, skriver Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning i Dagens Nyheter.

Sverige riskerar att missa det som är avgörande för framtidens välstånd, säger Lars Calmfors i en intervju med Tidningen Näringslivet. 

Tre högstadielärare hävdar att förslaget till nytt betygssystem gör skolan relativ, atomistisk och obegriplig för eleverna. Det är hårda ord, men de träffar inte förslaget, skriver Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson i Göteborgs-Posten.

Nackdelar med euron måste vägas mot den politiska vinsten – att en svensk anslutning till euron skulle vara en stark signal om att Sverige vill se ett fördjupat EU-samarbete, skriver Lars Calmfors i Svenska Dagbladet.

Klimatpolitiken behöver färre undergångsvisioner och fler sakliga kalkyler, skriver professor Magnus Henrekson i Kvartal.

I Skattebetalarnas podd Uppskattat gästar professor Daniel Waldenström, som slår fast att klyftorna i Sverige inte har ökat och att beskattning är en ödesfråga för Sverige.

I Dagens Industri lyfter ekonomiprofessorn Daniel Waldenström statligt barnsparande i USA och efterlyser en svensk motsvarighet som kan gynna barn vars föräldrar inte sparar.

KRÖNIKA – USA:s ekonomiska politik har blivit allt mindre sammanhängande de senaste åren, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Lars Calmfors är en av 39 professorer som i en debattartikel i Aftonbladet varnar för en försvagad tillit i samhället och uppmanar till försvar av rättsstaten.

Sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken riskerar att bli en ineffektiv åtgärd, säger IFN‑forskaren Andreas Bergh i en intervju med EFN.

Betygen i Sverige är inte fullt jämförbara mellan skolor, skriver Magnus Henrekson i en debattartikel i Aftonbladet, där han deltar i regeringens betygsutredning och förordar kalibrering.

I EFN analyserar ekonomiprofessorn Daniel Waldenström den paradoxala utvecklingen på bostadsmarknaden.

I en debattartikel i DN visar fyra IFN-forskare att trots kraftigt ökade förmögenheter och fler miljardärer har den relativa ojämlikheten i Sverige inte vuxit.

I Ekot betonar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, att strukturella reformer är viktigare än åtgärder för att påverka konjunkturen.

I Ekot säger IFN-forskaren Andreas Bergh att Sverige är så pass omvärldsberoende att den ekonomiska utvecklingen nästan helt avgörs av världsmarknadsläget.

Jag var åtta år när pappa visade mig hur man kan studera mänskligt beteende med ett enkelt experiment. Det väckte en livslång kärlek till forskningen, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

I tidskriften Review of Austrian Economics har en recension publicerats av Handbook of Research on Economic Freedom (Edward Elgar, 2024), redigerad av Niclas Berggren, forskare vid IFN. Recensionen är skriven av Joseph Connors, Florida Southern College.

Det går knappast att överdriva vikten av den långsiktiga tillväxttakten för vårt välstånd. Ändå får detta ämne knappt plats i debatten.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

I tidningen Fokus riktar experterna Andreas Bergh och Lars Calmfors kritik mot regeringens tillfälliga skattesänkningar. De varnar för att politiken riskerar att sätta marknaden ur spel och skada ekonomin på sikt.

Att uppmuntra medborgare att köpa bostad och spara långsiktigt fyller ett dubbelt syfte: att skapa välstånd och främja ekonomisk jämlikhet, skriver Daniel Waldenström i en debattartikel i The Objective.

I TV4 Nyheterna lyfts frågan om en skatt på superrika. V och MP vill införa en miljardärsskatt – men enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, fungerar förmögenhetsskatter inte i praktiken.

AI riskerar att slå hårdast mot utbildade kvinnojobb, enligt en studie från IFN. Samtidigt kan kvinnors högre krav på AI-kompetens bidra till säkrare användning, säger IFN-forskaren Malin Gardberg i Ledarna.

Magnus Henrekson medverkar i Econ Journal Watch, där professorn vid Duke University, Michael Munger, samtalar med honom om The Green Entrepreneurial State.

I Svenska Dagbladet lyfter IFN‑forskaren, nationalekonomen Jacob Lundberg pensionssystemets långsiktiga balans – och varnar för att en minskande arbetskraft kan påverka pensionerna framöver.

Socialdemokraterna gick till val på att ”ta tillbaka kontrollen” över välfärden. I Region Stockholm har det rödgröna styret nu gjort just detta. Men i själva verket har ideologiska slagord lett till ökade kostnader, längre vårdköer och en krisande ambulansvård, skriver Gabriel Heller Sahlgren i en debattartikel i 100%.

Johanna Möllerström skriver i EFN Ekonomikanalen om hur hennes handledare Alvin Roth 2012 tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne tillsammans med Lloyd Shapley för teorin om stabila allokeringar och marknadsdesign.

I Finanstidningen betonar Malin Gardberg, forskare vid IFN, behovet av ekonomiska incitament för att få fler nyutexaminerade i arbete.

I Inblick berättar Magnus Henrekson om en uppväxt där ansvar och hederligt arbete gav mening. I dag ser han ett samhälle som blivit en “missnöjesmaskin” – och vill vända utvecklingen.

I Tidningen Näringslivet framgår att AI ännu inte gett några större produktivitetsvinster. Malin Gardberg, forskare vid IFN, betonar tillsammans med Almegas chefsekonom Patrick Joyce behovet av ökad kompetensutveckling.

I Dagens Industri säger välfärdsforskaren Andreas Bergh att enigheten om hur välfärden ska finansieras i praktiken är stor, trots hård politisk retorik.

I The Locals podd Sweden In Focus Extra intervjuas Andreas Bergh om en undersökning som visar att svensk opinion är mer positiv till invandring än regeringens politik.

I Forskning & Framsteg skriver nationalekonomen Joacim Tåg att det finns positiva samband mellan personalägande, produktivitet och trivsel, men att forskningen gör det svårt att avgöra vad som är orsak och verkan.

I magasinet Inblick skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, om den liberala demokratins sårbarhet, hur den ofta tas för given och varför dess värden måste återerövras.

Johanna Möllerström medverkar i EFN‑programmet Sikt i ett samtal om meritokrati, rättvisa och betydelsen av tur.

I Den nya ekonomin diskuteras den globala miljardärsskatten, där Daniel Waldenström medverkar och lyfter frågan om rättvisa kontra entreprenörskap.

I en debattartikel i Smålandsposten skriver professorerna Mats Hammarstedt och Ali Ahmed att Forum för levande historia tidigare visat att attityderna till hbtqi-personer har försämrats bland unga.

Region Stockholms rödgröna styre lovade att mer politisk kontroll skulle ge lägre kostnader, mindre överkonsumtion, bättre jämlikhet och ett robustare vårdsystem, skriver Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Dagens Industri.

I Hotspot, en podd från Världen idag, medverkar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, i ett samtal om det personliga ansvaret och samhällets syn på ansvar.

I Ekonomiekot Extra lyfter Lars Calmfors risken för inflation och stagflation vid långvarigt höga oljepriser.

Folketingsvalget den 24. marts resulterede i en parlamentarisk svær situation, og i skrivende stund er der stadig ikke dannet regering. I 2022 tog forhandlingerne 43 dage, før Mette Frederiksen dannede en flertalsregering, mens der foreløbig er gået fem uger denne gang, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Boken Ett Sverige som försvann av Hans Bergström skildrar ett epokskifte. I Kvartal har professor Magnus Henrekson läst boken och påminns om vikten av det personliga ansvaret.

I Tidningen Energi argumenterar IFN‑forskaren Pär Holmberg för att indelningen i elområden bidrar till ett mer effektivt elsystem genom bättre prissignaler.

En föråldrad momsregel stänger ute föreningar, friskolor och småföretag från lokalhyresmarknaden. I fredags gick en statlig utredning ut på remiss – utan förslag om förändring. Det borde regeringen ändra på, skriver Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Fastighetstidningen.

Oväntade stopp i svenska kärnkraftsreaktorer har en tydlig påverkan på spotpriserna i stora delar av Nord Pool‑området, inklusive Baltikum. Det visar en studie gjord av Erik Lundin vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), som han berättar om i Montel News.

I Svenska Dagbladet diskuterar ekonomer risken för stagflation efter Riksbankschefens uttalande. Nationalekonomen Lars Calmfors menar att oron har ökat till följd av kriget i Mellanöstern.

De hårdare tagen mot illegala migranter får som konsekvens att vissa branscher har svårt att hitta arbetskraft, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

I en replik i Svenska Dagbladet argumenterar Magnus Henrekson, professor emeritus i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och övriga utredare för att deras förslag säkerställer jämförbara betyg mellan elever, oavsett skola.

The Local intervjuar Andreas Bergh om väljarnas syn på migration.

I Förmiddag i P1 gästade professor Daniel Waldenström programmet för ett samtal om välgörenhet och hur man kan ge så att det gör störst nytta.

I en krönika i Sydsvenskan ifrågasätter Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, om högre skatter på miljardärer verkligen är rätt väg. Han pekar på att ett växande antal rika i samhället kan ha en underskattad uppsida.