IFN i media

Lars Calmfors, forskare vid IFN, sitter med i Omni Ekonomis panel av experter. Tillsammans beskriver de regeringens vårbudget som återhållsam och otillräcklig, men ger också beröm för att satsningar görs med ”laserprecision”. 

Aktiv, ”grön” industripolitik av det snitt som givit upphov till Hybrit, H2 Green Steel och andra satsningar i Norrland är inte förenlig med ideal om transparens och granskning. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, tillsammans med två andra debattörer i en replik i Svenska Dagbladet.

Gröning och Blomgren fortsätter att i podden Utanför leta förklaringar till varför delar av den offentliga sektorn inte fungerar ultimat. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar vården, polisen, skolan och det svenska samhällsbygget i stort.

Statliga subventioner till utländska företag är sällan samhälls­ekonomiskt försvarbara. För att locka investeringar till Sverige är ett allmänt gott näringslivs­klimat viktigare, skriver Fredrik Sjöholm, forskare och vd vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

I rapporten "Vad hände med Sveriges reformförmåga?" pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare”, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt, men nyfikenhet vinner i längden. Det säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen bör sänka den statliga inkomst­skatten till 10 procent. Det skulle ge ett enklare och mer rättvist skatte­system, skriver Andreas Bergh och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Under fredagen sattes "märket" för avtalsrörelsen då industriavtalet slöts. "Märket", som är normerande för den svenska arbetsmarknaden, hamnar på 7,4 procent på två år och en särskild låglönesatsning på 1350 kronor. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att "märket" blev högre än många förväntat sig. 

Just nu pågår förhandlingar gällande ett nytt löneavtal mellan arbetsmarknadens parter inom industrin, och det är detta avtal som sätter nivån för resten av den svenska arbetsmarknaden. Men detta avtal kommer inte följa inflationen och den senaste tidens prisökningar säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till SVT. 

Fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar just nu intensivt för att nya avtal ska bli klara innan de gamla löper ut på fredag kväll.  Löneökningarna i industrin blir sedan en norm – ett märke – för den övriga arbetsmarknaden, där totalt 450 kollektivavtal förhandlas om i år. Men det osäkra ekonomiska läget gör det ovanligt svårt att avgöra vilken löneökning som är ”rätt”. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Arbetet om var han tror att märket kommer hamna. 

Samtidigt som inflationen är hög med höga matpriser och stigande räntor, befinner vi oss i början av en lågkonjunktur. Hör Daniel Waldenström, forskare vid IFN, och Jennie Sandén, privatekonom vid Danske bank, i Sveriges Radios Plånboken. 

Förhandlingarna om ett nytt löneavtal mellan facken och arbetsgivarna i industrin pågår för fullt, och löneökningarna man kommer överens om sätter sedan nivån för resten av arbetsmarknaden. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att löneökningarna i slutändan lär ligga långt från inflationen.

Varaktig arbetslöshet är svensk jämlikhetspolitiks stora misslyckande, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en intervju med Tidningen Näringslivet. 

Eftersom matpriserna rusat de senaste månaderna, tycker nu både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att man borde överväga att slopa momsen på mat. Men slopad matmoms är inget bra sätt att hjälpa låginkomsttagare, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till SVT.

I en snabbt föränderlig omvärld är det bara entreprenörskapet som kan säkerställa fortsatt ekonomiskt och socialt välstånd, skriver bland annat Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare på IFN, i Ny Teknik.

Björn Tyrefors och Daniel Knutsson, forskare vid IFN, publicerade nyligen en studie om ambulanssjukvården i Region Stockholm. En studie som lyfts i Expressen då den visar att risken att dö är högre om SOS Alarm skickar en privat ambulans än en offentlig. 

"Så länge ingen tror att en medlemsstat kan bli statsbankrutt är det svårt att tvinga fram finanspolitisk disciplin", skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Inflationssiffror har rusat och finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade till sig matjättarna för diskutera frågan. Samtidigt väcks röster om att hushållen med minst marginaler bör få stöd för att klara matpriserna. I Godmorgon världen, Sveriges Radio, säger dock Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att han inte tycker att man bör införa några nya specialstöd.

Den europeiska centralbanken ECB har höjt sin styrränta, vilket kan påverka svensk ekonomi. Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas gällande detta i SVT:s Rapport. 

Nyhetsmagasinet Fokus har anordnat en paneldebatt gällande företag som expanderar i Norrland, och hur denna expansion genererar arbetstillfällen och mycket mer. Men kommer projekten att lyckas? Kommer elen att räcka? Frågorna är många, och dessa diskuteras i panelen, där bland annat Magnus Henrekson, professor vid IFN, medverkar.

På ett år har matpriserna rusat i höjden. Matprischocken och frågeställningar runt denna diskuteras i en direktsänd debatt, Sverige möts, i SVT, där Daniel Waldenström, forskare vid IFN, medverkar. 

Problemet med offentliga och politiska satsningar på integration av invandrare i det svenska samhället är att det officiellt ofta bortses från att det personliga "svaret" på offentliga integrationsförsök är segregation. Det skriver Widar Andersson i Folkbladet, och hänvisar till forskning gjord av Anders Kärnä, forskare vid IFN. 

Bankkraschen i USA skapar oro i ekonomin men svenska experter tonar ned faran. Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas i Dagens Nyheter och bedömer inte utvecklingen som systemhotande.

Enligt en studie från Konjunkturinstitutet skulle ytterligare ekonomiskt stöd till hushållen bara få försumbara effekter på inflationen. Även Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Svenska Dagbladet att han tycker att regeringen bör vara försiktig med att stötta ekonomin i nuläget.

Högre löneökningar än normalt måste inte förvärra inflationen, det är delvis en myt, säger Susanne Spector, ekonom vid Nordea till Aftonbladet. Men bland näringslivsekonomer - bland annat Magnus Henrekson, professor vid IFN - är budskapet det rakt motsatta.

Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här? Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i Tidningen Näringslivet.

Vad kan politikerna göra åt de höga elpriserna? Kommer satsningen på grönt stål vara möjlig att genomföra? Och vad kan vi lära av tidigare ekonomiska kriser? Det är frågor som bland annat Magnus Henrekson, professor på IFN, samtalar om i veckans Hotspot.

Hela Europa har haft extrema elpriser under 2022. Men spotpriserna i Sverige – som elbolagen köper elen för – var lägst i EU förra året. Sverige har haft det bäst fungerande elsystemet i EU, säger Pär Holmberg, forskare på IFN, till SVT.

Enligt rapporten "Alla får det inte bättre", från den fackliga tankesmedjan Katalys, får inte alla det bättre i Sverige. Se en paneldebatt i SVT Forum där bland annat Daniel Waldenström, professor på IFN, medverkar och diskuterar den ekonomiska jämlikheten.

Parallellerna är flera mellan dagens ekonomiska kris och den kris som härjade på 1970-talet. Lars Calmfors, professor vid IFN, intervjuas i Omni Ekonomi och förklarar vad som gick snett på 70-talet. 

Andreas Bergh, forskare vid IFN, med flera, intervjuas av Dagens Nyheter, och svarar på om ekonomiska incitament gynnar återvandring. 

"Vi är på väg in i en ny tid med mycket komplexa utmaningar – just därför ska vi inte möta nya utmaningar med gamla lösningar". Detta skriver Fredrik Sjöholm, vd och professor vid IFN, tillsammans med två andra ledamöter vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Dagens Nyheter. 

Since the beginning of the full-scale war one year ago, eight million Ukrainians have left the country. But how many Ukrainians want to leave the country permanently? And to which destination countries? These questions are asked by Olle Hammar, researcher at IFN, among others in VoxUkraine.

Protektionismen tilltar och länder runt om i världen accelererar användandet av statsstöd. Sammanhållningen inom EU står nu på spel och hotar frätas sönder till följd av att tanken på statsstöd vuxit sig starkare också bland unionens medlemsländer, skriver bland annat Lars Oxelheim, affilierad forskare på IFN, i finska Hufvudstadsbladet.

Kvartal intervjuar i sin veckoliga podd bland annat Lars Calmfors, som diskuterar nya inflationssiffror och mycket mer. 

EU:s intäkts­tak för elproduktion behövs inte för att Sverige ska kunna kompensera konsumenterna, och ökar dessutom risken för elbrist. Regeringen bör i framtiden avstyra eller begära undantag från liknande förslag, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare på IFN, i Svenska Dagbladet. 

Dagligvarukartan publiceras varje år och mäter bland annat kedjornas marknadsandelar. Fri Köpenskap har gått igenom kartor från år 2008 fram till den senaste för 2021 för att kartlägga hur marknaden förändrats genom åren. Matilda Orth, forskare vid IFN, kommenterar publikationen i Fri Köpenskap. 

Om regeringen vill skapa fler arbetstillfällen är det 26 000 gånger mer effektivt att lösa elbristen i Sydsverige än att förstöra elsystemet ytterligare med ett megaprojekt, skriver bland annat Magnus Henrekson, professor på IFN, i Expressen.

Techanställdas krav på kollektivavtal, som lyst med sin frånvaro på flera stora bolag, handlar delvis om en konjunktureffekt. Men effekterna kan bli permanenta, säger Per Skedinger, forskare vid IFN, tillsammans med andra experter till Omni Ekonomi.

Den ekonomiska situationen är ju som bekant ganska dyster. Men den här veckan vänder podden Kapitalet på steken och hittar tre saker som faktiskt ser ut att bli bättre! Medverkar gör Andreas Bergh, forskare vid IFN, med flera. 

Ukrainas allierade skickar bara gradvis mer avancerade vapen, samtidigt som de berättar högt vad som är på väg. Det skapar incitament för Ryssland att agera innan förstärkningen kommer, skriver Lars Calmfors, professor vid IFN, i Dagens Nyheter.

I det känsliga läge som råder i svensk ekonomi är låglönesatsningar problematiska. Det konstaterar Lars Calmfors, professor på IFN, i en intervju med Tidningen Näringslivet.