IFN i media

Riksbankens räntehöjning och ”rädda-kronan-paket” på torsdagen hjälpte föga. Men Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Dagens Industri att han tycker att vi ska ha is i magen.

Sverige och EU skulle kunna ge betydligt mer stöd till Ukraina. Det säger bland annat Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Svenska Dagbladet. Utrikesminister Tobias Billström (M) avfärdar dock kritiken. ”Sveriges stöd är historiskt”, säger han.

Erik Prawitz, forskare vid IFN, och Thor Berger, Lunds Universitet, deltog i podcasten VoxTalks Economics, för att diskutera hur tågtrafiken i Sverige har kopplat samman innovatörer och drivit utvecklingen framåt.

Driver Magnus Henrekson , professor vid IFN, ett korståg mot det nya gröna stålet? Oavsett, snart kommer mer kritik, vilket man kan läsa om i Svenska Dagbladet. 

Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i SVT:s Rapport om den svaga kronan.

Gör lägre skatter människor mer toleranta mot ateister och homosexuella? Ett antal studier tyder på att ekonomisk frihet leder till mer toleranta medborgare. Det skriver Niclas Berggren och Christian Bjørnskov i danska Weekendavisen.

Stora resurser har lagts på att skydda svenskars välbefinnande. Staten betalade ut långt mer i el- och pandemistöd än vad som hittills har skickats i bistånd till krigets Ukraina. Med tanke på det egenintresse vi har av att rädda Ukraina finns det uppenbart utrymme att göra andra budgetprioriteringar, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Innan folkomröstningen 2003, utreddes frågan om Sverige skulle gå med i euron eller inte, grundligt. Hör Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Sveriges Radio Studio Ett, om varför man kom fram till att Sverige inte skulle gå med i valutaunionen.

Samspelet mellan finansdepartementet och Riksbanken måste öka. Det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Industri.

Den svenska kronans ras är ett mysterium för experterna. Debatten om Sverige ska övergå till euron har plötsligt blivit glödhet igen. "Jag ser både fördelar och nackdelar med euron och det är varken himmel eller helvete", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, har skrivit rapporten “Fondägandets struktur i Sverige”, och intervjuas i podden Börskollen och ger en överblick både över fondsparandets historia och slutsatserna som han kommit fram i rapporten.

Erik Lundin, forskare vid IFN, och Mattias Schain, huvudsekreterare i  Incitamentsutredningen, replikerar i Dagens Juridik på Ulf Stenbergs artikel ”Vindkraftsutredningens trojanska häst gör småhusägare en björntjänst”.

Fram tills nyligen var Jacob Lundberg politiskt sakkunnig åt finansministern. Nu är han forskare vid IFN och pekar ut vilka som drabbas av regeringens skattehöjningar. ”Det går att göra på ett annat sätt”, berättar han för Tidningen Näringslivet och är tydlig med vilken skatt som måste åtgärdas nästa gång.

Regeringen presenterar i detta nu sin finanspolitik till den kommande höstbudgeten. Klart är att den svenska ekonomin står inför en rad utmaningar, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Kinas ekonomi går allt sämre. Fredrik Sjöholm, vd och forskare på IFN, gästar SVT:s Aktuellt och berättar mera.

Fokuspodden både breddar och fördjupar, ger analyser och sätter fokus på samhällsfrågor, politik, kultur och vetenskap. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar svenska skolan. 

Tjugo år efter folkomröstningen är svenskt medlemskap i eurosamarbetet återigen aktualiserats av vissa politiker. Har fördelarna med den EU-gemensamma valutan börjat överväga nackdelarna för Sveriges del? Hör bland annat  Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera fördelar och nackdelar i Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, kommenterar budgeten i TV4 Ekonominyheterna. 

Pandemin, kriget i Ukraina och den ökade globala politiska osäkerheten har på olika sätt påverkat Sveriges ekonomi och den europeiska politiska dagordningen. Se bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samtala om Kina, kriget och världsekonomin i SVT:s Forum.

Är det fel och skadligt, eller smart och vältajmat, att höja skatten för vissa och sänka den för andra? Lyssna till bland annat Jacob Lundberg, forskare vid IFN, som diskuterar i Svenska Dagbladets ledarredaktions podd.

Kritik har länge riktats mot friskolorna, men den konkurrens systemet innebär har ökat grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap, även i kommunala skolor. Det visar min analys av de internationella proven i Timss-mätningen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Jacob Lundberg, forskare vid IFN, har tidigare varit sakkunnig till Elisabeth Svantesson i skattefrågor. Nu sågar han regeringens beslut att inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. "Det här är helt fel väg att gå", säger han till Affärsvärlden.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, och Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, ger en slutreplik i Dagens Nyheter gällande ekonomiprofessorers vetenskapliga genomslag och deltagande när det kommer till forskningskommunikation. 

Det hävdas ofta att arvsskatt försvårar generationsskiften i familjeföretag, och dansk toppforskning visar att om man väljer en VD inom familjen så försämras företagets produktivitet i genomsnitt. Om detta skriver bland annat Joacim Tåg, forskare vid IFN, i finska HS Mielipide.

Över lag har elever i Sverige gjort en uppryckning sedan 2010 i internationella mätningar. Men det är främst elever med svensk bakgrund som presterar allt bättre; elever med utländsk bakgrund hänger inte riktigt med, vilket Gabriel Heller-Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, kommenterar i Tidningen Näringslivet.

Känslan av att det är någon annan, oftast staten, som är ansvarig för att fixa varje problem verkar ställa till det när vi svenskar ska tänka. Detta skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i en ledare i Svenska Dagbladet. 

Röster höjs gällande att den svenska kronan skadar Sverige och för att Sverige bör gå med i eurosamarbetet efter kronans rekordlåga siffror. Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i TV4:s Efter Fem tillsammans med bland annat Liberalernas partiledare Johan Pehrson och före detta statsrådet Leif Pagrotsky (S) och diskuterar fördelar och nackdelar med både kronan och euron.

En tiondel av Sveriges ekonomiprofessorer står för hälften av det vetenskapliga genomslaget. Men bara ett fåtal berättar om sina resultat utanför den snäva, akademiska kretsen. Detta skriver bland annat Fredrik Sjöholm, vd och professor vid IFN, i Dagens Nyheter. 

I en ledare i Svenska Dagbladet skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN, att de flesta verkar överens om att folk var ärligare, vänligare och mer pålitliga förr. Men var det verkligen så?

Samarbetsorganisationen BRICS, som vill vara en motpol till västlig dominans i världen– blir dubbelt så stor från och med nästa år. Hör bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, diskutera i Sveriges Radio, Studio Ett, om vilken betydelse det här kan få. 

Valutafrågan har aktualiserats efter senaste tidens kronfall. Den kända nationalekonomen Lars Calmfors gästar podden och berättar om dem möjligheter han ser med euron.

20 år efter euroomröstningen har debatten om det blivit dags att skrota kronan återuppstått. Hör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera kronan i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra. 

En folkräkning visar att dubbelt så många arbetar med kommunikation vid Köpenhamns universitet idag som det danska parlamentet informerades om 2016. I danska Weekendavisen kan man läsa en artikel inom området, baserat på forskning av Anders Kärnä, forskare vid IFN.

När regeringen återsamlas efter sommaruppehållet ger finansminister Elisabeth Svantesson en pressträff för att ge sin bild av det ekonomiska läget. Men hur ser det egentligen ut inför slutförhandlingarna om höstbudgeten? Lyssna till ett samtal i Sveriges Radio P1, där bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar. 

I en ledare i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, att finansministern har större frågor att hantera än bara nästa års budget - budgetpropositionens viktigaste uppgift är att bereda marken för nödvändiga strukturreformer.

BRICS-länderna håller toppmöte i Sydafrika. Vad har de för gemensamma intressen och hur påverkar Rysslands fullskaliga invation av Ukraina samarbetet? Hör Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, i en intervju i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra. 

Matilda Molander skriver i en ledare i Dagens Industri att "digitaliseringen har de senaste åren gjort de allra flesta bankärenden betydligt enklare, men när man väl behöver träffa sin bankkontakt är smidigheten och servicegraden i många fall nära noll" och hänvisar bland annat till en studie genomförd av Anders Kärnä, forskare vid IFN.

Rispriset i Asien har rusat till det högsta på 15 år. Det riskerar att slå hårt mot världens fattigaste människor som är beroende av basfödan och konsekvenserna kan bli förödande. Detta säger Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

I detta avsnitt av podden Kapitalet diskuteras hur skatter egentligen funkar och om man kan kategorisera vissa som "Windfall", eller "Fallfrukt"? Medverkar i avsnittet gör Daniel Waldenström, forskare vid IFN. 

Inflationen har bitit sig fast hårdare i Sverige än i andra länder - och en bidragande faktor är den svaga svenska kronan. Men snart kommer inflationen att falla "ordentligt", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Affärsvärlden.

När H2 Green Steel nu tvingas att importera järnmalm till sin anläggning i Boden utgör logistiken och kvaliteten på råvaran två utmaningar. Det säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till Affärsvärlden.

För jordbruket präglades sommaren av först för lite regn, sedan för mycket. Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, säger till SVT att regnet kom för sent. Snarare kommer mer regn försena skörden, speciellt om det kommer mycket.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i Sofia Jernecks podd "EU och ekonomin". 

Sverige har idag ont om relativt okvalificerade jobb jämfört med andra länder. Skulle Sverige bli ett sämre land om vi tillät fler att vara här lagligt och försörja sig på exempelvis städjobb? Denna fråga ställer sig Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en ledare i Tidningen Näringslivet. 

Betydligt lägre elpriser väntas i vinter, men trots det är fastprisavtal ovanligt dyra. För hushåll med små marginaler kan det ändå vara en idé att gardera sig mot prischock. Det säger Pär Holmberg, forskare vid IFN, till Omni Ekonomi.

Med anledning av Fredrik Johanssons krönika ”Den huvudlöses ansvar” i Svenska Dagbladet, har Lars Calmfors, forskare vid IFN, inkommit med en replik i samma tidning.

Demokratin gynnas inte av att vi bränner varandras skrifter. Men på kort sikt borde vi inte införa något förbud – bättre då att vår statsminister tar till orda. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Public service har rullat ut röda mattan för Harald Mix och andra intressenter i stålprojekten. Det är en slående undfallenheten gentemot makthavare, skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Som flitigt anlitad nationalekonomisk expert och samhällsdebattör har Lars Calmfors, forskare vid IFN, aldrig varit rädd för att ge sitt perspektiv. På sin 75-års dag intervjuas Lars Calmfors, forskare vid IFN, av Dagens Nyheter och han berättar om sin uppgift att förse allmänhet och politiker med kunskap inom sitt ämne.