IFN i media

I Svenska Dagbladets julkalender på Ledarsidan är temat hopp, och Johanna Möllerström påminner  om att kvinnor och män blir mer jämställdaför varje år .

I detta avsnitt av podden Kapitalet diskuteras bl.a. varför det finns ett behov av frihandel och frihandelsavtal. Medverkar i avsnittet gör Henrik Horn, forskare vid IFN och före detta WTO-anställd.

Vi vet sedan tidigare att exempelvis barn med typ-1 diabetes och ADHD-diagnos har sämre möjlighet än andra barn att välja skola. Hur ser situationen ut för dessa barn på andra områden? Det frågar sig professorerna Ali Ahmed och Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, som presenterar en ny fältstudie.

Niclas Berggren, forskare vid IFN, intervjuas i the Horizont VŠE podcast, den podcastserie som Ekonomihögskolan i Prag tillhandahåller. Niclas Berggren talar om sin forskning inom "Trust, tolerance and religion in the context of globalization".

Även Norges största fackförbund flaggar nu för sympatiåtgärder vad gäller den svenska Teslastrejken. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas av TV4 och förklarar varför han tror att att ytterligare länder kan tänkas göra detsamma.

Situationen i Tyskland utgör ett problem för Europas elsystem – men en utökad elmarknad har ändå fler fördelar än nackdelar. Det skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, båda forskare vid IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.

PISA-studien har presenterats och den visar att resultaten sjunker i de flesta länder, inklusive Sverige. Pandemin är sannolikt boven i dramat. Det skriver Gabriel Heller-Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Kvartal.

Socialdemokraterna vill utreda bankernas övervinster och beskatta dessa. I en intervju med TV4 uttalar sig Daniel Waldenström, forskare vid IFN, om frågan.

"Om jag hade Elon Musk som chef skulle jag vilja ha ett kollektivavtal – för att sova gott om natten". Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Kan Tesla komma att lämna Sverige efter en allt djupare konflikt med fackförbundet IF Metall? Det är i alla fall inte omöjligt säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TV4.

Globaliseringen visar tecken på tillbakagång. Det är en olycklig utveckling som riskerar att leda till ekonomisk försvagning. Detta kan enligt ny forskning även leda till försämrad social sammanhållning, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i Kvartal.

Att säkra investeringar i ny kärnkraft med så kallade marginalkontrakt innebär att staten tar en stor risk avseende det framtida elpriset, säger Pär Holmberg, forskare vid IFN, till Montel.

Minskad export kan temporärt ge billigare el i Sverige, men äventyra energiomställning och långsiktig försörjningstrygghet. Reformer krävs för att motverka överdriven nationell hänsyn, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, båda forskare vid IFN, i Dagens Nyheter, baserat på en ny SNS-rapport.

Regeringen gick till val på ett ”skattehöjarstopp”, men hittills har det i flera fall blivit tvärtom. ”Om den politiska viljan finns hade man kunnat göra mer”, säger Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Män och kvinnor har tydliga skillnader i ekonomiska baskunskaper. Detta har stor betydelse för jämställdheten mellan könen, skriver Per Skedinger, forskare vid IFN, i Kvartal.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i SVT:s Rapport om hur Riksbanken borde förhålla sig till räntan.

Sprider sig en framgång för en populistisk politiker och ökar stödet för populistisk politik på andra håll? Eller leder en populistisk framgång till en motreaktion och minskat stöd för populistiska idéer? Dessa frågor diskuterar Martin Ljunge, forskare vid IFN, i en artikel i Ekonomisk Debatt.

Det har varit val i Argentina. Daniel Waldenström, forskare vid IFN, medverkar i SVT:s Aktuellt och talar om vilka förändringar som väntar ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Sol- och vindkraft är bara billigt om man bortser från de enorma kostnaderna dessa kraftslag orsakar inom elöverföring. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Flera tunga ekonomer ställer sig bakom förslagen som Hans Lindblad arbetar med i sin produktivitetskommission, bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN. Om detta rapporterar Dagens industri, och det gäller både förslaget om en ny fastighetsskatt och planerna på en större skattereform.

Det är tufft på toppen. Så hur mår svenska vd:ar egentligen? Överraskande bra, visar en unik forskningsstudie, som dock avslöjar att när vd:n drabbas av mental ohälsa – då står avgången för dörren. Joacim Tåg, forskare vid IFN, intervjuas och berättar mer i VDtidningen.

I våras fattade region efter region beslut om löner under industrimärket för Vårdförbundets yrkesgrupper. Hur ser vägen ut framåt när avtalsrörelsen snart drar igång? Vårdfokus intervjuade Lars Calmfors, forskare vid IFN, och andra experter för att analysera löneläget förr och nu. 

Det finns likheter mellan covid-, it- och finanskriserna, men det är också slående hur effekterna av dem har varierat. Detta skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, alla forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

I podden Veckopanelen sammanfattar Kvartal den gångna veckan med hjälp av erfarna och skarpögda profiler från olika delar av samhället. Medverkar denna gång gör Lars Calmfors, forskare på IFN, och diskuterar bland annat kriget i Gaza, den organiserade brottsligheten och konjunkturen.

Satsningarna på grönt stål, alltså fossilfritt stål i Norrland, riskerar att bli en mångmiljardflopp. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som är finansierad av det privata näringslivet.

– Då kommer det här bli en helt misslyckad investering och en enorm kapitalförstöring, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT.

Riskerna är alldeles för stora. Statliga LKAB borde därför ägna sig åt traditionell järnmalmstillverkning och H2 Green Steel borde lägga ner, anser Magnus Henrekson, forskare vid IFN. Men H2 Green Steel försvarar investeringarna och tillbakavisar kritiken, rapporterar Dagens Industri.

Ekonomerna är osäkra på effekterna av etableringsjobb: ”Det beror helt på vad regeringen gör med andra anställningsstöd”, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Lag & Avtal.

Det som kallas den nya ekonomin utmanar den svenska modellen. Hör Per Skedinger, forskare vid IFN, diskutera i SVT:s Rapport. 

De marknadsliberala krafterna i regeringen måste stå emot dem som har som främsta mål att det ska komma färre nya människor till Sverige. Det skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och Magnus Ehrenberg, båda företrädare för nätverket Moderater i utlandet, i Sydsvenskan.

Andelen elever som inte klarar övergången från lågstadiet till de högre årskurserna växer. De läser helt enkelt för dåligt. Problemet följer med under stora delar av livet och försvårar inträdet på arbetsmarknaden, skriver Tidningen Näringslivet och hänvisar bland annat till en rapport skriven av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN.

Forskare reflekterar i SVT Forum om tre punkter om migration i Tidöavtalet. Ett resonemang kring återkallande av uppehållstillstånd, krav på egenförsörjning och att villkora bistånd. Medverkar gör Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN.

Svenska Dagbladet skriver om "Så ska det lokala motståndet mot vindkraft vändas", efter att ha medverkat på IFN:s policyseminarium "Kan ersättning till närboende skapa lokal acceptans för landbaserad vindkraft?".

"Min judiske vän menade att invandringen kommer att förändra europeiska länder i grunden. Jag vill tro att han har fel, men han hade rätt förra gången", det skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Utredningen om tryggare bostadsområden bortser helt från att rätt utformade åtgärder också skulle kunna stärka utsatta gruppers situation på bostadsmarknaden. Det skriver Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, och Per Skedinger, forskare vid IFN, tillsammans med i Altinget.

Regeringens utredare professor John Hassler har presenterat 46 förslag om hur Sveriges klimatpolitik kan förbättras. Pär Holmberg, forskare vid IFN, skriver i Dagens Industri att han är överlag positiv till dessa förslag, men vill lyfta några potentiella problem som berör elmarknaden.

En ny rapport föreslår att staten ska tvinga kärnkraftverk och vindkraftverk att betala för de störningar som de orsakar i elsystemet. Rapportförfattaren, Pär Holmberg, forskare vid IFN, intervjuas i Sveriges Radio.

Den globala förmögenheten har nästan fyrdubblats sedan millennieskiftet. En viktig faktor bakom det ökade välståndet är att västvärldens innovationer spritt sig i världen. Det skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Affärsvärlden.

De som talar väl om bildning nämner ofta filosofi, litteratur och film, men sällan privat- eller samhällsekonomi. Detta skriver Svenska Dagbladet, och hänvisar till en text i Axess skriven av Per Skedinger, forskare vid IFN. 

Regeringen prickar rätt när det gäller inflationsbekämpningen och inkomstskatterna i budgeten. Men avsaknaden av tillväxtreformer bekymrar. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter. 

Politiska beslut har destabiliserat elsystemet: planerbar el som stabiliserar elnätet har lagts ned och ersatts av instabil elproduktion, vilket leder till extrem överproduktion vissa tider och brist däremellan, skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

I sin underhållande bok Ge svar på tal beskriver Anders Mathlein hur man på olika sätt kan imponera på sin omgivning med sin föregivna bildning. Det finns emellertid goda skäl för att ta ekonomisk bildning på allvar. Men vad är egentligen ekonomisk bildning? Detta skriver Per Skedinger, forskare vid IFN, i Axess.

När staten nu tappar inflytande över SAS mister Sverige ett viktigt verktyg för att bevara luftbron till omvärlden. Nu krävs en aktiv politik för att säkra Arlandas ställning, skriver bland annat Joacim Tåg, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Euroförespråkare talar om kronan som en ”skvalpvaluta”. Och kritiker menar att valutakursen är ett misslyckande för Riksbanken. Men mycket bygger på missförstånd. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

SVT:s dokumentär ”Den gröna kapplöpningen” visades i veckan i riksdagen. I den slår SVT följe med mäktiga särintressen i ”klägget” kring Hybrit. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Altinget.

Bland elever med svensk bakgrund råder ingen läsförståelsekris – tvärtom. Däremot finns enorma problem i utsatta skolor. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Åtgärder som gör elmarknaden mer teknikneutral skulle ge billigare el och minska risken för strömavbrott. Det skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, om i Dagens Industri utifrån en ny SNS-rapport.

Utbyggd vindkraft är ett av huvudbudskapen i moderaternas nya klimatpolitik. Låt oss ge perspektiv på detta, skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Kronan har varit nere på bottennivåer. Det låga värdet har åter väckt liv i diskussionen om att införa euron. "Att ha euro som valuta har ett symbolvärde som är svårt att sätta siffror på", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Aftonbladet.