IFN i media

Att vindkraft ses som en central del i omställningen, både på land och till havs, har skapat debatt och vindkraftsprojektörerna möter stort lokalt motstånd. Vågar vi släppa lös en så omfattande satsning som vi vet innehåller giftiga kemikalier och som avger betydande buller utan att veta mer om effekterna på vare sig miljö, djur eller människor? skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Helen Karlsson och Bengt Ståhlbom i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Hela livet har jag studerat. Från lågstadiet har det rullat på, fram till ett jobb på universitetet. På många sätt har jag världens bästa jobb som professor. Det är lustfyllt att arbeta med idéer, försöka tänka logiskt och förmedla mina tankar till andra. Samtidigt kan jag ibland undra hur nyttig min karriär som ”akademisk broiler” egentligen har varit. Skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Smålänningen.

Politiska satsningar kan finansieras på andra sätt än genom höjda skatter eller nya lån. Ett är att omprioritera bland befintliga medel. Varje år samlar offentlig sektor in över 2500 miljarder kronor från skattebetalarna - det motsvarar ett ansenligt antal kärnkraftverk, vindkraftsparker, regementen, vägkilometer eller vad man nu vill satsa på, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Affärsvärlden.

Anklagelser om forskningsfusk – i en studie av metoder för att främja ärlighet – har lett till en hätsk dispyt vid Harvard Business School. Händelsen väcker samtidigt grundläggande frågor om den i dag så omhuldade beteendeekonomins trovärdighet. Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.

Inkomstskillnaderna i Sverige ökar enligt SCB. Men Daniel Waldenström, forskare vid IFN, vill nyansera bilden av de växande klyftorna.

– Oavsett hur man räknar är Sverige ett av världens mest jämlika länder, säger han till Dala-Demokraten.

Risk för AI-apokalyps på arbetsmarknaden? Det tror inte arbetsmarknadsexperten Joacim Tåg, forskare vid IFN. Däremot kan utvecklingen vara en väckarklocka för många. "Det finns sektorer som kommer att transformeras radikalt”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Behovet av investeringar är uppenbart. Att då klamra sig fast vid dagens överskottsmål har ett högt pris för framtida generationer. Och riskerna? Dem kan vi parera. Skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Statlig industripolitik är på modet igen i både USA och Europa. Ett skäl är felaktiga slutsatser om att Kinas företagssubventioner och protektionism skulle fungera effektivt, men landet har vuxit trots och inte tack vare detta. EU gör klokt i att återgå till marknadsekonomi och frihandel, skriver Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, intervjuas i podden Dressed Not to Kill.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Aftonbladets podd Starta pressarna med Daniel Suhonen.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, intervjuas om utrikesfödda företagare i magasinet Sign&Print.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Fastighetsbranschen uppvisar den svagaste produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet under 2000-talet. Men ett segment sticker ut åt andra hållet. Om detta intervjuas Lars Persson, forskare vid IFN, i Fastighetsnytt.

Thomas Tangerås, forskare vid IFN, kommenterar en nyligen publicerad rapport av forskare vid Blekinge Tekniska Högskola i Ekot, Sveriges Radio.

SNS Konjunkturråd har i sin rapport för 2024 satt tänderna i produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet. Lars Persson, forskare vid IFN och en av författarna till rapporten, intervjuas i Byggindustrin.

I en slutreplik i Dagens Nyheter skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att flera partier använder Långtidsutredningen som argument mot det finanspolitiska ramverket. Det var precis vad jag varnade för.

I en debattartikel i Aftonbladet, skriver bland andra Lars Calmfors och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ställt Europa och världen inför vår tids största hot mot fred, frihet och demokrati. Ukrainas folk för striden för oss.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, medverkar i SVT:s Ekonomibyrån.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas om bolånetaket i TV4 Ekonominyheterna.

Regeringen vill se över ränteavdraget för blancolån och höja bolånetaket. Förslag som tas emot med viss skepsis av experter. Det är för mycket småduttande. Det är svårt att se något systemtänk, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrån.

När forskare söker pengar hos Vetenskapsrådet betygssätts deras ansökningar enligt ett betygssystem som skapar osäkerhet och godtycke. Det finns dock några enkla förbättringar som skulle lösa de största problemen, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en debattartikel i tidningen Curie.

Fastighetssektorn har inte ökat sin produktivitet som andra bolag i näringslivet. ”Nystartade fastighetsbolag inte är så effektiva”, säger Lars Persson, forskare vid IFN, till Fastighetstidningen.

Den senaste Långtidsutredningen öppnar för högre budgetunderskott och ökad statsskuld. Men sådana förändringar av det finanspolitiska ramverket vilar på tvivelaktiga premisser, till exempel om tiden under pandemin. Allvarligast är att förslagen bortser från politikens kortsiktiga böjelser, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i Veckopanelen i Kvartal.

Produktiviteten har bromsat in i stora delar av världen, vilket många ­möter med protektionism och genom att gynna särintressen. Sverige bör inte ta efter. Detta skriver forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter, baserad på SNS Konjunkturråds rapport för 2024.

Ojämlikheten i världen ökar drastiskt, enligt en rapport från Oxfam. Men studien kritiseras av en av forskarna bakom organisationens källmaterial. ”De använder data och fakta för att bekräfta sina egna förutfattade meningar”, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrån.

På tisdagen släpps den andra av de tre rapporterna om det gröna stålet. Magnus Henrekson, forskare vid IFN, är projektansvarig för den nya rapporten som är skriven av ekonomen David Sundén, på uppdrag av det nystartade Skandinaviska Policyinstitutet. Om detta skriver Affärsvärlden.

Pensionssystemet är ett kontrakt mellan generationerna. Därför måste det fredas från politiska lappkast och kortsiktiga lösningar, skriver nationalekonomerna Johannes Hagen och Jacob Lundberg, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Kritiken mot svensk skola är missriktad efter den senaste PISA-rapporten. Det är främst en grupp som drar ned resultatet. Svenska elever överlag presterar bra. Men att tvinga högpresterande elever att flytta till krisskolor är inte lösningen. ”Vi är inte Nordkorea”, säger skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Entreprenörskap och innovation förtjänar en betydligt mer framträdande plats i den ekonomiska politiken. Vi föreslår att ett innovationspolitiskt ramverk införs, skriver Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Att tro att Finlands skolsystem är bättre än Sveriges är verklighetsfrånvänt. Det är dags att sluta slåss mot väderkvarnar, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en slutreplik i Expressen.

I takt med att kronan stärkts har kritikerna tystnat, menar Lars Calmfors, forskare vid IFN. "De som trodde att den skulle fortsätta vara svag har blivit väldigt tysta", säger han till Affärsvärlden. Nu tror ekonomiprofessorn att Riksbanken har höjt färdigt.

Lånefinansierade satsningar kan tvinga fram en mer restriktiv penningpolitik. Det skulle stärka kronan och styra resurser från export till inhemska investeringar. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

I en debattartikel i Expressen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, att myten om den finska skolans framgång måste begravas.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, uppmärksammas av Svenska Dagbladet efter sin medverkan i podden ”Starta pressarna” tillsammans med tre medarbetare från tankesmedjan Katalys.

Joacim Tåg, forskare vid IFN, medverkar i den finska podden Areena, där det diskuteras om vilka jobb som kommer att ersättas eller påverkas av AI i framtiden?

I en artikel i Dagens Nyheter blir vi guidade genom Sveriges välståndsresa av Andreas Bergh, forskare vid IFN.

I en slutreplik i Svenska Dagbladet, bemöter Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, tidigare kommentarer. De lyfter även fram alternativ till ny kärnkraft, och förespråkar att marknaden ska göra teknikvalen.

Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, intervjuas i SVT om hur barn med diabetes typ 1 välkomnas av idrottsklubbar jämfört med barn utan diabetes.

Svensk sjukvård behöver rustas för att möta en åldrande befolkning och säkra en bättre beredskap, enligt flera statliga utredningar. Men nu ska 5 300 tjänster, många inom vården, bort när regionerna tvingas banta. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Dagens Nyheter om regionerna drastiska åtgärder för att banta verksamheten.  

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, och Magnus Henrekson, forskare vid IFN, intervjuas i Fokus om skolresultaten i Sverige.

Man kan inte bara kan titta på prislappen för att bygga viss elproduktion. Man måste också ta med dess påverkan på systemet som helhet. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Elhandeln mellan Europas länder bör utvecklas, inte begränsas. Det menar Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, i en ny SNS-rapport, vilket rapporteras av Tidningen Näringslivet.

Skatterabatten på el för de energislukande datahallarna blev en dyr historia för Sverige på nära två miljarder kronor. Nu riskerar notan att mångdubblas om bolagen stämmer svenska staten för avtalsbrott i och med de slopade subventionerna. Henrik Horn, forskar vid IFN, intervjuas av Epoch Times Sverige om serverhallar och investeringsskyddsavtal.

Miljöpartiets energipolitiska talesperson Linus Lakso och Pär Holmberg, forskare vid IFN, intervjuas i Fokus om kärnkraften.

Elon Musk ligger i fejd med en grupp svenska arbetare. Miljardärens elbilsföretag Tesla står inför en våg av strejker över hela landet och Business Insider intervjuade Lars Calmfors, forskare på IFN, om situationen.

Lars Calmfors, forskare vid IFN och en av Sveriges tyngsta nationalekonomer, gästar Aftonbladets podd Starta pressarna med Daniel Suhonen.

Forskning visar att de tjugo senaste årens produktivitetsökning i Sverige beror till stor del på stora bolag som köper upp mindre företag. Lars Persson, forskare vid IFN, säger till Kvalitetsmagasinet att nästa steg är att fundera över hur den förvärvsdrivna kreativa förstörelseprocessen ska säkerställas.

Regeringens satsning på kärnkraft riskerar att höja elpriset och öka risken för elbrist innan 2035, och det statliga stödet kan bli mycket dyrt. Det skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.