IFN i media

– Det är bättre att använda mer pengar på de socioekonomisk svaga och mindre på de relativt starka. För de relativt socioekonomiskt starka ungdomarna verkar programmet vara skadligt, säger Björn Tyrefors, forskare vid IFN. 

Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar i Epoch Times podd.

"Man får se om det är rationellt att komma ner till noll". Det säger professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, om klimatmålen efter kritik från forskaren Fredrik N G Andersson.

Valet mellan att koncentrera eller sprida resurserna för forskning och högre utbildning är lika aktuellt i dag som det var på 1970-talet, skriver forskarna bakom en ny SNS-rapport i Dagens Samhälle.

Henrik Jordahl, professor vid Handelshögskolan på Örebro universitet och nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren, båda affilierade till IFN, har på uppdrag av Vårdföretagarna granskat sjukvårdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm.

Region Stockholms slutsatser saknar stöd i befintlig forskning om effekterna av valfrihet och privata alternativ i sjukvården. Det finns istället indikationer på att konsekvenserna kan bli de omvända jämfört med de som förväntas, skriver forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl, affilierade till IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Tyvärr undviker vårpropositionen frågan om den lämpliga balansen mellan finans- och penningpolitiken, kanske av rädsla för att klampa in på Riksbankens område, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Alexander Ljungqvist, Lars Persson and Joacim Tåg, suggest that the disappearance of markets may reduce public support for business-friendly government policies, as voters benefit less from corporate profits.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad forskare vid IFN, skriver om Niclas Berggrens bok ”Handbook of Research on Economic Freedom” en kolumn i Børsen.

Efter SvD:s kartläggning vill ekonomer se mer information om riksbankschefernas bolån. Även när bundna lån löper ut bör vara offentligt. ”Det skulle ju öka transparensen ytterligare,” säger professor Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN.

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, och som även sitter i finansminister Elisabeth Svantessons (M) ekonomiska råd, utgår från att kronan blir fortsatt svag mot dollarn då USA:s ekonomi går bättre än Sveriges."

Regeringens utredning för att stoppa glädjebetygen ska redovisas nästa år. Enligt utredaren Magnus Henrekson, forskare vid IFN, kan studentexamen likt den finska modellen vara en del av lösningen.

Vi ska beskatta flöden - inte stockar. Kapitalägare bör beskattas först när avkastningen uppstår i form av företagsvinster, utdelningar och reavinster, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en krönika i Affärsvärlden.

Regeringen har chansen att minska det skadliga svenska skattetrycket i vårbudgeten, menar experter. ”Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången”, säger nationalekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Det är med sorg jag noterar att Liberalerna parkerar runt 3 procent i mätningarna. Än mer sorgligt är att det är motiverat utifrån partiets agerande, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

De senaste åren har sysselsättningsgraden bland utlandsfödda ökat. Vad beror det på och vad betyder det? Hör Andreas Ericson diskutera med Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet samt affilierad forskare vid IFN.

Om inte regeringen agerar för att minska osäkerheten kring beskattningen av private equity-sektorn, riskerar Sverige att tappa innovations­kraft och investeringar. Det skriver Magnus Henrekson och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.

Pandemin och invandringen på lite längre sikt har påverkat de svenska PISA-resultaten negativt. Men även experimentell matematik, oro i klassrummet och brist på läxor gör att eleverna presterar sämre, visar en ny analys av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. ”Det är uppenbart att vi har sett ett absolut kunskapsfall”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor, intervjuas i Dagens Arenas podd Magasinet.

När nu förutsättningarna för den globala transport- och produktionskedjan förändrats krävs en förnyad analys av hur kedjan bör organiseras, skriver professor Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Med tanke på de senaste årens geopolitiska omvälvningar och den återuppväckta betydelsen av nationsgränser, har det blivit uppenbart att de globala transport- och produktionskedjorna, som många multinationella företag har förlitat sig på, står inför utmanande tider. Dessa förändringar tvingar finska företag att omvärdera sina internationella affärsstrategier, vilket i slutändan kommer att påverka Finlands grad av självförsörjning, skriver Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, i finska Huvudstadsbladet.

Att staten nyligen upptäckte 25 nya myndigheter är inte särskilt förvånande, menar välfärdsforskaren Andreas Bergh, knuten till IFN. "Små myndigheter har kunnat tuffa på i det tysta så pass länge att de glömts bort", säger han till tidningen Näringslivet. Nu höjs fler röster om en vårstädning i hela den offentliga ekonomin.

Försvarare av storsatsningarna i norr använder en uppskruvad retorik där kritiker beskylls för att inte vilja unna Norrland någon framgång. Samtidigt lyser siffrorna, svaren och sakargumenten i stort med sin frånvaro, menar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Christian Sandström.

Svenska elevers Pisa-resultat sjönk 2022, delvis till följd av pandemin, men kunskapsfallet var inte friskolornas fel. Min analys av ämnet matematik pekar på en rad andra faktorer, som för lite traditionella ekvationer och för mycket oreda på lektionerna. Därmed går det också att åtgärda ­problemet, skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, samt Trond Randøy har skrivit en debattartikel, publicerad i danska Dagbladet Børsen.

Värnpliktens samhällsekonomiska kostnader är mycket högre än de rena budgetmässiga kostnaderna. Till exempel genomför fler unga högre utbildningar när färre tvingas in i uniform. Denna typ av kostnad bör beaktas när värnplikt diskuteras. Det skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i danska tidningen Politiken.

Uppmärksamheten och satsningarna kring vätgas är knappast i linje med underliggande tekniska landvinningar och ekonomiska realiteter. Det skriver Magnus Henrekson, forskar vid IFN, tillsammans med Christian Sandström, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

15 av 16 kommuner i Värmlands län har redan bestämt att de ska erbjuda ungdomar kommunala sommarjobb i år. Men ny forskning visar att det kan bli en lönefälla.

En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet visar att elever som gått på friskolor klarar sig sämre på högskolan än elever med motsvarande betyg från kommunala gymnasieskolor.

Att kommuner ger sommarjobb till ungdomar behöver inte enbart vara positivt. Enligt en ny rapport riskerar sommarjobben att hindra inträdet på arbetsmarknaden. ”Det verkar skadligt för unga att vara med i sommarjobbsprogrammen”, säger forskaren Björn Tyrefors till Tidningen Näringslivet.

En ny studie visar att friskoleelever klarar sig sämre än elever från kommunala skolor på högskolan. Regeringens utredare, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, ser det som ett dråpslag mot friskoleväsendet – men han har en lösning.

Det finns goda skäl att erbjuda sommarjobb till unga som står långt från arbetsmarknaden – men så fungerar inte Stockholms program, skriver Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.

Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, och Andreas Ericson.

Lars Persson, professor och forskare vid IFN, intervjuas i finska YLE.

Andreas Bergh, verksam vid IFN och Ekonomihögskolan i Lund, kommenterar tidningen Chefs undersökning om arbetstidsförkortning för chefer.

Björn Tyrefors, verksam vid IFN och Göteborgs universitet, intervjuas i Aktuellt om innehållet i rapporten ” En utvärdering av Stockholms stads sommarjobbsprogram för unga 2012–2018”.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, deltog i Fastighetsvärldens heldagsseminarium Bostadsdagen. Han talade om bland annat åldrande befolkning och sjunkande offentliga investeringar.

Att kommunen ger arbete till tonåringar under skollovet är vanligt runt om i Sverige. Tanken är god, barnen får en inkomst och erfarenhet. Men bara det året. Vår granskning visar att åren därefter är effekten den motsatta: ungdomarna får lägre inkomst efter gymnasiet och sämre jobb, skriver nationalekonomerna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Vänsterns samhällskritik i västvärlden kokar nästan alltid ned till marknadskritik. Den krattar manegen för högerpopulismen, skriver Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en temaartikel i Axess Magasin.

De senaste åren har en rad genomarbetade reformförslag lagts fram av nationalekonomer. Tidöpartiernas tänkande tycks helt opåverkat av dessa, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Medvetenheten om Sveriges korruptionsproblem har blivit större de senaste tio åren, men trenden går åt fel håll och debatten är begränsad. Det som behövs är att olika delar inom offentlig sektor granskar varandra, och bättre möjligheter för medborgare och journalister att följa vägen från beslut till faktura, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Vid seminariet som arrangerades i Riksdagen den 21 februari av S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta så fick Lars Calmfors ge sin syn på vilka områden regering och opposition kan och bör samverka.

Marknadskrafterna kan sättas ur spel och löner hållas nere, om en arbetsgivare är så dominant som regionerna. Emil Bustos, forskare vid IFN, förklarar sambanden och uttrycker förvåning över Vårdfokus avslöjanden.

Representanter från 164 länder möts just nu i Abu Dabhi för att enas om gemensamma regler för världshandeln. Samtidigt ökar slutenheten och protektionismen i världen.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor hos Svenskt näringsliv, intervjuas i Ekonomiekot Extra.

Industripolitikens återkomst innebär en renässans för symbiosen mellan staten och kapitalet. Såväl ekonomisk teori som historiska erfarenheter visar att detta är ett misstag, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i en debattartikel i Dagens Industri.

Vad säger den avbrutna Academedia-affären om det svenska skolsystemet?

Nyheterna om köpet ledde först till kursras, och sedan blev det inte av. Vad var det som hände och vad säger det om det svenska skolsystemet? Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Karin Grundberg Wolodarski, journalist och författare, diskuterar med Andreas Ericson i ledarredaktionens podd i Svenska Dagbladet.

Uppfattningen om överskottsmålet går isär även bland skickliga nationalekonomer. Men debatten fokuserar alltför mycket på ekonomiska teknikaliteter. I stället bör vi beakta hur det finanspolitiska ramverket spelar in i den politiska processen, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en artikel i Timbros magasin Smedjan.

Jacob Lundberg, forskare vid IFN, intervjuas i Expressen om tågkaoset i Sverige.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, kommenterar det svenska skattetrycket i Tidningen Näringslivet.