IFN i media

Sverige befinner sig inte i en generell läskris – problemet är att elever med utländsk bakgrund halkar efter. För att stänga läsgapet måste regeringen satsa på evidens­baserad skolpolitik, skriver Lovisa Lanryd och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Lokala bankkontor, goda möjligheter till transporter samt kollektivtrafik av hög kvalitet är således viktiga faktorer för ett framgångsrikt företagande i Kronobergs län, skriver Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en debattartikel i Smålandsposten.

De planerade projekten i norra Sverige innebär en storskalig satsning på en oprövad teknologi och är av en aldrig tidigare skådad omfattning i relation till den svenska ekonomins storlek, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, har undersökt hur mycket pengar Sverige lägger på försvaret ur ett historiskt perspektiv.

Det fanns en tid då Arbetsförmedlingen sågs som hjärtat i den svenska arbetsmarknadskroppen. I dag kämpar myndigheten med sitt anseende, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Sveriges skolelever presterar allt sämre i internationella mätningar. Vad beror det på och går det att vända utvecklingen? Linnea Lindquist, skoldebattör och Gabriel Heller Sahlgren, skolforskare samt affilierad vid IFN, debatterar.

Statsministern och finansministern betraktar inflationskampen som vunnen – men vad säger ekonomer om beskedet, och vad innebär det för svenskarna?

– Sett till att vi har en inflation som ligger runt två procent skulle jag säga att det stämmer – så länge inget oväntat händer, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN.

Artificiell intelligens kan betyda en smärtsam strukturomvandling när anställdas arbetsuppgifter försvinner. Men om AI-verktygen fungerar väl kommer värdet på företagen bakom dem att öka. Genom att investera i en aktiefond med AI-exponerade branscher kan staten försäkra sig mot massarbetslöshet, skriver Martin Ljunge, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Säkerställ att kollektivtrafik och transporter till landsbygden håller hög kvalitet, uppmanar forskarna Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger.

SVT har pratat med två forskare som studerat mobilförbud på högstadieskolor. Funkar det? Ger det någon effekt?

Forskaren Björn Tyrefors, verksam på IFN och vid Göteborgs universitet, har studerat svenska skolors studieresultat efter mobilförbud. Sara Abrahamsson har istället tittat på norska skolor.

EU halkar efter globalt och Sverige rasar i OECD:s välståndsliga. Tidningen Näringslivet bad tre experter att reda ut hur illa läget är och vad som kan vända utvecklingen.

Investeringarna i vätgasbaserad järnsvamp i Norrbotten kan i allra bästa fall ge en marginell avkastning, men denna avkastning är för låg i förhållande till de enorma riskerna, skriver forskarna Magnus Henrekson och David Sundén.

Utbyggnaden av Kriminalvården slukar stora resurser. Vore det mer effektivt att lägga pengarna på andra insatser än hårdare straff? Det är det ingen som vet, enligt forskaren Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid IFN och Linnéuniversitetet.

När man tittar på de stora ekonomiska frågorna i Norden de senaste åren får man flera viktiga svar på vilken politik som är lämplig framöver, menar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.

”Forskning från flera länder bekräftar att väljare tar intryck av politikers utseende”, skriver Henrik Jordahl, affilierad till IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Om utrikesfödda bor med andra utrikes födda som har goda utbildnings- och arbetsmarknadsutfall kan det underlätta nätverkandet, informationsspridning av kunskap, och även i förlängningen insteg i arbetsmarknaden, säger Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskolan och CIRCLE Lunds universitet samt affilierad forskare vid IFN.

Om vi vill ha ett ökat fullödigt aktivt entreprenörskap i Sverige – inte bara mer bisyssleföretagande – måste entreprenörskap få ta större plats i samhället och prioriteras. Det måste tränas på gymnasieskolor, lärosäten och på andra arenor i samhället, både i formen av kurser och program och som en integrerad del av andra utbildningssatsningar, skriver sju näringslivsforskare i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, presenterar ett förslag på hur ett svenskt system för kunskapsmätning kan se ut i en ny rapport.

Ekonomiprofessor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, utreder för tillfället betygssystemet på regeringens uppdrag. Han är kritisk mot att kunskapsmätningar inte används mer.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN och Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv varnar för att tullar och subventioner kan få allvarliga konsekvenser.

Bojkotter är trubbiga verktyg som ofta får oavsiktliga konsekvenser, skriver Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, i en replik till Nina Gren som vill se en bojkott av Israel.

Forskare: Högavlönade kvinnor påverkas mest av AI. Det visar ny forskning från Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

– Befinner man sig i den här gruppen är det tid att lära sig hur man kan utnyttja den nya teknologin till sin fördel, säger Malin Gardberg, forskare på IFN, till SVT:s Ekonomibyrån.

Även om H2GS-investeringen till slut skulle gå med överskott, så kommer det sammantaget ändå att vara en minusaffär för det svenska samhället. Ett mer sannolikt scenario är att investeringen aldrig kommer att kunna bära sina kostnader skriver forskarna Magnus Henrekson och David Sundén i en debattartikel i Dagens Industri.

Det fullkomligt haglar nyheter om AI. Men hur ska vi använda den nya tekniken och var kommer den att sätta störst spår? Blir det nya smarta prylar som tar över våra liv eller kommer den artificiella intelligensen agera mer i bakgrunden? Malin Gardberg forskare på IFN deltar i SVT:s Ekonomibyrån tillsammans med Evelina Galli, techreporter på P3 och Nils Janse, AI-expert.

Läs mer om svenska företags exponering mot generativ AI i en kartläggning framtagen av IFN.

För EU utgör Rysslands illegitima invasion av Ukraina ett abrupt uppvaknande till en ödesdiger utmaning. Den nya geopolitiska situationen kräver att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i sin helhet vilar på majoritetsbeslut, hävdar fyra EU-forskare i en debattartikel i finska Hufvudstadsbladet.

96 procent av alla skatteintäkter påverkar beslut i fel riktning. Det visar en ny rapport av nationalekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN. ”Små skatteförändringar kan få stor påverkan på tillväxten”, säger han och pekar ut de mest skadliga skatterna.

Den nya geopolitiska situationen kräver att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik vilar på majoritetsbeslut, skriver flera experter på Europarätt, i en debattartikel i Dagens Industri.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas i TV4:s Ekonominyheterna.

Inför EU-valet bör vi först slå fast vilken politik som fungerar illa. Onödiga gränshinder och regleringar hämmar utvecklingen. Storskalig industri­politik är inte lika med välstånd. En gemensam europeisk finansmarknad däremot skulle vara av stor betydelse, samt att Sverige till slut inför euron, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Storhetstiden ligger bakom dem – andelen fackanslutna arbetare är på historiskt låga nivåer.

I helgen samlas LO för kongress.

– Verkligen en utmaning, säger nationalekonomen Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrå.

Det finns ingen agenda styrd av Sydsvenska Handelskammaren. Utvärderingen av den största industrisatsningen i Sveriges moderna historia är följden av ett medborgarinitiativ där 15 finansiärer ville bidra och Skandinaviska Policyinstitutet gav projektet en hemvist. Det är inte mer komplicerat än så, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik till Anders Wijkman och nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Ska vi ta helg redan på torsdag? Ja, det är en fråga som vi kanske snart behöver ta ställning till. Frågan om hur mycket ska vi arbeta egentligen är aktuell igen. Många skulle nog gärna minska stressen och jobba lite mindre, men färre är beredda att sänka sin lön. Hur ska företagen klara att hålla igång produktiviteten, och vad händer med samhällsekonomin om vi jobbar färre timmar?

Det är en konstig tajmning att lyfta debatten om arbetstidsförkortning efter flera år av hög inflation och fallande tillväxt. Det menar ekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN. "På samhällsnivå skulle det leda till lägre BNP, lägre löner och lägre skatteintäkter", säger han till Tidningen Näringslivet.

I SVT Forum sändes seminariet Vägval i finanspolitiken - staten och investeringarna. Från IFN deltog professor Lars Calmfors som pratade om statens kommande utgiftsbehov och förslaget att ersätta överskottsmålet med ett underskottsmål. Seminariet som spelades in 29 april arrangerades av Katalys och ABF.

Enligt min syn är skälen för en euroanslutning nu mycket starkare än när EMU-utredningen gjordes för nästan 30 år sedan. Oberoende av vilken uppfattning man har om ett svenskt deltagande i valutaunionen borde det vara önskvärt med en ny offentlig utredning om konsekvenserna, skriver nationalekonomen Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Veckopanelen med Lars Calmfors, forskare vid IFN, Anna-Karin Wyndhamn och Philip Botström under ledning av Staffan Dopping. Spänd stämning och massivt polisuppbåd i Malmö inför Eurovisionfinalen i Malmö. TV4 har infiltrerat Sverigedemokraterna, men vad var det som Kalla Fakta avslöjade? Riksbanken sänkte styrräntan, Vänsterpartiet sliter med sitt nya partiprogram, och Ryssland planerar attacker och sabotage i Europa.

I dagens EFN Direkt diskuteras utbyggnaden av kärnkraft med Thomas Tangerås, forskare vid IFN. Ska staten finansiera satsningen och hur kommer en sådan investering att påverka elpriserna framöver?

Hör Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, ger sin syn på vilka konsekvenser en räntesänkning kan få för bopriser och hushållens ekonomi.

Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 3,75 procent. Glädjande besked för många men vad är att vänta framöver?

Lars Calmfors, professor emeritus och forskare vid IFN, medverkar i Ekonomiekot, Sveriges Radio.

Höj inte pensionsavgiften. Det skulle fördjupa en orättvisa mellan generationer som funnits sedan 1960-talet. Den uppmaningen kommer från forskaren Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, medverkade i ett seminarium, lett av Daniel Suhonen, Aftonbladet.

Amanda Lind (MP) vill begränsa tillväxten, och Annika Strandhäll (S) vill korta arbetstiden. Det är faktiskt liktydigt med att vilja stoppa nya, mer effektiva cancerbehandlingar. Om detta skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Svenska Dagbladet.

Det är en ny omtalad amerikansk studie som visat att man kan avgöra folks politiska åsikter på deras ansiktsdrag. – Det väcker frågor om den personliga integriteten, säger Niclas Berggren, forskare vid IFN, i Efter fem, TV4.

Ekonomerna Magnus Henrekson, foskare vid IFN, och David Sundén har i flera rapporter kritiserat LKAB:s satsning på att tillverka järnsvamp i Hybritprojektet. Nu föreslår de att regeringen börsnoterar det statliga gruvbolaget.

Dagens Nyheter hänvisar i en ledare till en debattartikel Daniel Waldenström, forskare vid IFN, skrev i höstas.

”Över 85 procent av kultur- och mediabranschen påverkas av AI”, säger Malin Gardberg, forskare vid IFN, i en intervju i Kulturnytt, Sveriges Radio.

Att höja pensionsavgiften, som flera partier vill, skulle förvärra den orättvisa när det gäller pensioner mellan generationer som funnits sedan 1960-talet.

Det menar ekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN, som granskat vilka som varit 1900-talets ”pensionsvinnare” – hyggligt välavlönade män varav de flesta redan är döda.

Världens ögon är riktade mot de stora stålprojekten i Norrland och alldeles särskilt mot LKAB:s planer på att tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas från el. Trots projektets enorma omfattning har den kritiska granskningen saknats. Om LKAB varit börsnoterat skulle planerna aldrig ha lämnat skrivbordet, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och David Sundén i en debattartikel i Dagens Industri.

Hör Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi på Institutet för näringslivsforskning och Daniel Suhonen, chef för fackföreningsägda tankesmedjan Katalys debattera i Studio Ett, Sveriges Radio.

Många länder, även Sverige, har sedan finanskrisen haft problem med produktiviteten. Men det går att laga det som är trasigt. Vi presenterar nu en mängd förslag för bland annat en bättre infrastruktur, ökat bostads­byggande, omfattande regelförenklingar och ett utbildnings­system i världsklass, skriver Produktivitetskommissionens ledamöter, i en debattartikel i Dagens Nyheter.