IFN i media

Att äga sin bostad är en nyckel när det kommer till att minska klyftorna mellan de som har det bra ställt och de som inte har det. Ett nytt miljonprogram med massproduktion av hyreslägenheter är därför ganska tveksamt, skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Antalet miljardärer må öka men aldrig har vi varit så ekonomiskt jämlika som nu. Det menar den bokaktuella nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

– Jag tycker att det är en historiskt omvälvande tankebild att klyftorna inte har exploderat trots att vi fått fler miljardärer, säger han till Dagens Nyheter.

Idag är världen rikare än någonsin. Men hur ser fördelningen av välstånd ut?

I sin nya bok, Superrika och jämlika, går ekonomiprofessorn Daniel Waldenström, verksam vid IFN, igenom de nya forskningsrönen om ekonomisk ojämlikhet.

Betyget F bör skrotas och betygssystemet ändras. Det väntas regeringens utredare föreslå i en kommande utredning.

– Det stora problemet i dag är att betygen inte är rättvisa och att vi har betygsinflation, säger utredaren Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT Nyheter.

För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

Den nedlagda kärnkraften är bara en av anledningarna till att Tyskland på kort tid gått från Europas lokomotiv till ekonomisk kollaps. Experter som Tidningen Näringslivet talat med menar att problemen går betydligt djupare än så.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, ser en rad områden där Tyskland hade behövt genomföra reformer.

Det svenska elnätet regleras inte tillräckligt effektivt vilket leder till onödigt höga elpriser, menar forskare. Men det finns metoder för att lindra monopolets skadeverkningar. ”Med artificiell konkurrens kan vi skapa en mer marknadsliknande situation”, säger elforskaren Erik Lundin, verksam vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Privata förmögenheter har vuxit kraftigt i Sverige under de senaste decennierna och antalet svenska miljardärer stiger. Utvecklingen, och den ojämlikhet den ska ha skapat, har problematiserats av politiker, forskare och debattörer. Nu visar forskning att det i själva verket kan vara tvärtom.

– Vanligt folk har också blivit mycket rikare, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Nyhetsmorgon, TV4.

Ekonomer ger tummen upp till beskedet om sänkt marginalskatt i budgeten.

– Jag tycker det är väldigt positivt. Det större reformutrymmet gör att man har råd att satsa mer, och detta rättar till misstaget som gjordes när utfasningen infördes 2016. Utfasningen gjorde det mindre lönsamt att öka sin inkomst, och enligt forskning från IFAU var den effekten var så stor att det inte ens ledde till ökade skatteintäkter, säger Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Northvolt skulle bli Europas största och världens grönaste producent av bilbatterier. Men i dag är bilden en annan. Företaget blöder pengar och det finns dom som till och med tror att Northvolt kan gå i konkurs.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, samt Carl Johan von Seth, ekonomikommentator på Dagens Nyheter, intervjuas i Nyhetsmorgon, TV4.

I regeringens budget som presenteras om en vecka kommer bland annat förslag om mer yrkesutbildning för att bekämpa arbetslösheten, det är bra tycker nationalekonomer, men de efterlyser också fler åtgärder.

”Det är bra att man satsar på utbildning men jag skulle säga att det krävs säkert mycket mer utbildning än vad regeringen har aviserat”, säger Annika Sundén, vice ordförande i Finanspolitiska rådet.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet samt verksam vid IFN, som forskat mycket om arbetsmarknaden tror att en jobbpremie för den som går från sociala ersättningar till inkomst av arbete vore en bra åtgärd.

Efter måndagens besked med varsel om nedskärningar på Northvolt Ett i Skellefteå är frågorna många kring företagets framtid. Åsikterna går isär om huruvida Skellefteå var rätt plats att etablera batterifabriken.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, anser att det var ett misstag av Skellefteå att från första början tacka ja till ett bygge av en fabrik i så stor skala.

Investeringsintresset för landbaserad vindkraft - helt utan skattefinansiering - är fortsatt starkt men hämmas till stor del av lokalt motstånd till följd av de störningar som vindkraften medför skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Sänkt skatt för löntagare och pensionärer, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson på en pressträff förra veckan. Inflationsmålet är nått och Riksbanken har signalerat ytterligare tre räntesänkningar, men ändå håller svenskarna hårt i plånboken.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare på IFN, förklarar vad detta innebär och hur det kommer bidra till att få igång svensk ekonomi.

Northvolt har valt att pausa en del av batterifabriken i Skellefteå i ett försök att effektivisera och strama åt kostnaderna. Nu ser framtiden för bolaget mörk ut, enligt flera bedömare.

– De borde vara i full produktion i dag, det ser inte alls bra ut, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i Aktuellt.

Skellefteå är för litet för en batterifabrik och företagets expansionsplaner är för ambitiösa. Det anser Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i en intervju i Ekot, Sveriges Radio.

Krisen för batterijätten växer sig allt större. Problemen är flera och har lagts på hög sedan starten, enligt ekonomer.

– Det går inte att säga vad som är allvarligast i den här krisen, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, till SvD Näringsliv.

Hur vi förhåller oss till AI kommer påverka inte bara företagens konkurrenskraft utan också individers arbetsliv och karriärmöjligheter, skriver ett antal forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Regeringens förslag om sänkt skatt på investeringssparkonton ska uppmuntra nya personer att spara, men halva skattesänkningen går till personer som redan har ett stort sparande och höga inkomster, visar siffror som Ekot tagit fram.

Totalt får 3,9 miljoner svenskar sänkt skatt med förslaget, varav en femtedel får del av den maximala skattesänkningen på över 3 000 kronor.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, tror att reformen kan uppfylla sitt syfte att få fler att börja spara.

När biljetterna till det brittiska bandet Oasis återföreningskonserter släpptes nyligen skenade biljettpriset snabbt på grund av den höga efterfrågan, en följd av dynamisk prissättning.

Efter kritik från fansen sa den brittiska regeringen att man ska se över systemet med dynamisk prissättning och transparensen kring hur prisökningarna går till.

Hör Jacob Lundberg, doktor inom nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, och Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, om hur dynamisk prissättning fungerar och om det krävs regleringar även i Sverige.

Regeringen vill sänka skatten för löntagare och pensionärer nästa år med ett nytt jobbskatteavdrag. Även ISK-sparare kommer att få lägre skatt.

Vad är syftet med dessa förslag? Vilken effekt kan de ha på arbetsmarknaden och sysselsättningen?

Hör Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentator.

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, att det finns starka skäl för att avvisa krav på bojkott av handel med Israel.

Bo Rothstein och Per Molander är säkra på att Riksbanken i dag är för självständig. Men tittar man närmare på deras argument faller de snabbt isär, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.

Kritiken mot Riksbankens självständighet har mötts av tystnad. Men den får inte misstolkas, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

I mitten av 2010-talet blev Hans Rosling världsberömd för sina hoppingivande presentationer av allt det som stadigt blivit bättre i världen. Men hur har kurvorna sett ut sedan dess? Tittar man närmare på statistiken finner man många lugnande fakta – men också några orosmoln.

Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.

S’appuyant sur les analyses de l’économiste français, les contempteurs du libéralisme dénoncent la croissance des inégalités. Pour l’économiste suédois Daniel Waldenström, Piketty se serait pourtant trompé.

Frågan om Sverige borde byta valuta till euro tas upp igen i en ny utredning beställd av näringslivets stiftelse. Trots att kronan är svag och motståndet mot euron minskar verkar det inte bli någon snabb förändring i eurofrågan, tror den erfarna euroutredaren, nationalekonom Lars Calmfors, professor emeritus samt forskare vid IFN.

Regeringen vill totalförbjuda mobiltelefoner i grundskolan. Men forskningen ger inget entydigt svar på hur effektivt det är.

– Det verkar inte ha någon effekt överhuvudtaget, säger Björn Tyrefors, professor på Göteborgs universitet samt verksam vid IFN, till TV4 Nyheterna.

Billiga lån och garanterat pris – förslagen på finansiering av ny kärnkraft har fått elbolagen att vädra morgonluft. Men frågetecknen är många. Framför allt om samma villkor skulle gälla efter ett maktskifte.

Nationalekonomen Thomas Tangerås, energiexpert på Institutet för Näringslivsforskning, anser att Mats Dilléns utredning ger otillräckliga svar på hur man ska stilla investerarnas oro för att framtida politiker ändrar på förutsättningarna. 

En reform som inte når de elever som läser sämst – eller en central satsning för alla elevers rätt till läsning? Åsikterna om skolbiblioteken går isär. Forskare och skolministern tror på skolbibliotekens effekter, medan Timbro och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, är skeptiska. 

För andra gången på kort tid har Riksbanken sänkt styrräntan. Sänkningarna är de första på åtta år, och det kan bli fler under året. Det är en utveckling som kan få stor betydelse för många svenska företag. Det säger två av IVAs ledamöter, Annika Winsth, Nordeas chefekonom, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, intervjuas i Tidningen Näringslivet.

Elnätsavgifterna har länge ökat snabbt vilket lett till krav på hårdare reglering av nätföretagen. Samtidigt behöver nätet byggas ut, då el är nyckeln till omställningen till fossilfritt. I en ny rapport föreslår vi reformer som bromsar avgiftsökningarna och stärker incitamenten för nyinvesteringar i nätet, skriver fem ekonomiforskare, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Det finns inga krav på att den malm som bryts och omvandlas till pellets i Sverige även ska omvandlas till järnsvamp innan den säljs vidare. Det skriver professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Regeringens utredare rörande stöd till byggandet av ny kärnkraft har presenterat sitt förslag. Det som rönt störst uppmärksamhet är kostnaden 400 miljarder kronor. Detta är förvisso ett stort belopp, och det är därför befogat att sätta det i perspektiv, skriver Jan Blomgren och Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Svensk offentlighet är marinerad i rutinartad administration och regelföljande. Ledarskapet i den offentliga sektorn måste se till att mer pengar och resurser går till kärnverksamheterna, skriver Mats Alvesson och Fredrik Sjöholm, professor och vd på IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Daniel Waldenström, ekonomiprofessor på IFN och skatteexpert, intervjuas i Dagens Industri. Han dömer ut höga inkomstskatter och förmögenhetsskatt – men tror att dagens skattetryck är här för att stanna.

Vad innebär räntesänkningen för hushåll och ekonomin?

Riksbanken sänkte i dag styrräntan med 25 punkter från 3,75 till 3,5 procent.

Men vad innebär sänkningen och vad får den för effekter för svenska hushåll och ekonomin i stort?

Hör Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus samt forskare vid IFN.

The US and its allies risk paying a higher longer-term price if they fail to repel Russian aggression.

Andreas Bergh, IFN, skriver i ett inlägg i Liberal Debatt att ”i jakt på en rättvis snarare än fri konkurrens har EU skapat ett klimat där de stora teknikföretagen väljer att offra användbarheten på riskminimeringens altare i rädsla för miljardböter”.

Vad det kostar att bygga ny kärnkraft är omdebatterat. Regeringens utredare tror att det kan kosta 100 miljarder kronor för en stor reaktor. Tack vare statliga lån handlar det i så fall bara om några hundralappar om året för en villaägare i extra skatt.

Men den kalkylen döms ut av Thomas Tangerås, elmarknadsforskare på IFN.

– Jag tror det är väldigt osannolikt att det blir så billigt för hushållen, säger han.

Är den amerikanska undervisningsmetoden ”no excuses” lösningen för skolor med låga resultat i utanförskapsområden? Vad säger forskningen – och vad säger kritikerna? Behöver svensk lag ändras för att metoden ska kunna införas?

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, och Anneli Einarsson, lektor vid Malmö universitet, diskuterar i Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Om fler ska arbeta med något yrke som anses särskilt angeläget, måste färre jobba någon annanstans, skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en krönika i Kristianstadsbladet.

Ted Lind, expert inom kärnkraft på Energiföretagen och Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och senior forskare vid IFN ger sin syn på kärnkraftutredningen.

Regerings utredare ska under måndagen redovisa sitt förslag för riskspridning och finansiering av nya kärnkraftsreaktorer.

Den statliga satsningen kritiseras av Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, som ser en risk för att det tränger undan andra klimatvänliga kraftslag.

I ett inslag i TV4 Nyhetsmorgon ger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, sin syn på läget i svensk ekonomi.

Högre inflation eller en högre stadsskuld, det är Lars Calmfors, forskare vid IFN, förslag för ett mer stabilt ekonomiskt system. "Det hade gett goda effekter genom en höjd ränta", säger han till Affärsvärlden.

Sverige borde ge 1 procent av bnp till Ukraina. Vi har starkare statsfinanser än de flesta – och borde se stödet som en investering, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Veckopanelen med Lars Calmfors, forskare vid IFN, och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Södertälje åter i fokus när det gäller gängkrig och oskyldiga som drabbas. Aktivisterna i Återställ våtmarker gör precis som de heter och dämmer olovligen upp en torvtäkt i Tranemo. Makt, normer och kön blir nytt tillvalsämne i gymnasiet i höst, och efter veckor av ökat tryck kliver Joe Biden ut och Kamala Harris in i matchen om presidentposten. Vad betyder det för oss i Europa och Sverige?

Riksbanken bör slå till med en dubbelt så stor räntesänkning, en halv procentenhet i stället för en kvarts, i augusti om även juliinflationen kommer in under tvåprocentsmålet.

Det menar ekonominestorn Lars Calmfors, forskare vid IFN, och ökar därmed pressen på Riksbanken.