IFN i media

I EFN ifrågasätter Lars Calmfors betydelsen av regeringens ekonomiska råd och deras påverkan på den ekonomiska politiken.

I SvD Ledarredaktionen medverkar Andreas Bergh i ett samtal om svensk ekonomi, skatter och arbetslöshet.

I Smedjan recenserar Andreas Bergh en ny bok om integration och invandrares etablering på arbetsmarknaden.

Den danske regering har store økonomiske mål, men stadig usikre planer om, hvordan de skal nås, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Valrörelsen har växlat upp och ekonomin står i fokus. I P1 Morgon kommenterar Lars Calmfors partiernas löften om mer pengar i plånboken och vad de kan innebära för hushållen.

I Ämnesläraren bemöter Magnus Henrekson kritiken mot den nya betygsreformen och dess konsekvenser för de praktisk-estetiska ämnena.

I Kvartal intervjuas Lars Calmfors om hur ett eventuellt regeringsskifte kan påverka svensk ekonomi och privatekonomi.

I en intervju med Riks varnar Magnus Henrekson för att stora amerikanska datacenter i Sverige kan driva upp elpriserna genom sin omfattande elförbrukning.

I podden Gröning & Blomgren Utanför diskuterar Magnus Henrekson och Inger Enkvist vilka förändringar som präglat den svenska skolan. Samtalet berör bland annat kunskapskris, lärarrollens ställning och hur betygssystemet kan reformeras.

Socialdemokraterna tar inte med sin bankskatt när de räknar på effekterna av sina förslag. Och Moderaterna hävdar att de kan skaka fram 70 miljarder kronor i besparingar genom effektiviseringar, utan andra bevis än ett par powerpointbilder. Det är omöjligt för väljarna att bedöma realismen i de siffror som slängs runt i valrörelsen.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

I Aftonbladet kommenterar Lars Calmfors hur svenskarnas privatekonomi kan påverkas av ett eventuellt regeringsskifte.

I en ny rapport kan jag tydligt visa att de rika betalar mer skatt än debatten ger intryck av. Den viktiga frågan är hur skatter ska utformas för att säkra långsiktig tillväxt, skriver nationalekonomen Daniel Waldenström i Svenska Dagbladet.

I podden Följ Pengarna diskuterar John Norell och Jacob Lundberg, tillsammans med Lars Calmfors, arbetslöshetsparadoxen och vilka politiska förslag som kan förbättra arbetsmarknaden.

Gabriel Heller Sahlgren hävdar i en debattartikel i 100 % att Tidöpartierna har övergett valfrihetslinjen.

Enhver nogenlunde kapabel virksomhedsleder ved, at ens omdømme er ekstremt vigtigt. Det gælder ikke kun for ens produkter eller ens virksomhed som arbejdsplads, men også for direktionen og bestyrelsens kompetence og hæderlighed, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Lars Calmfors kommenterar i Svenska Dagbladet de stora ekonomiska utmaningar som väntar Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham.

I EFN beskriver Andreas Bergh hur sysselsättningen bland utrikesfödda har ökat och hur gapet mot inrikesfödda har minskat, även om utmaningar kvarstår.

I en ledartext i Dagens Nyheters sommarsatsning Sommarröster skriver Daniel Waldenström om AI:s möjligheter att öka välståndet och förändra arbetslivet.

I The San Francisco Standard lyfter Magnus Henrekson fram Sveriges erfarenheter av förmögenhetsskatt och dess effekter på företagande och investeringar.

Journalister og fagfolk er begyndt at skrive og advare imod en potentielt truende udvikling. En analyse fra Arbejderbevægelsens Erhvervsråd (AE), der udkom i foråret, viser, at hver niende folkeskoleelev dumpede både dansk og matematik i 9. klasse i 2025, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Politiken behandlar inte människor som om alla vore lika mycket värda, utan ser oss som ansvariga individer med olika skyldigheter, olika rättigheter och olika grad av förankring i samhället, skriver professor Magnus Henrekson i Kvartal.

Regeringen har satt ihop en slagkraftig valbudget. Den innehåller sådant väljare kan förstå utan att följa budgetdebatten: sänkt skatt på arbete och pension, sänkt matmoms, elstöd, sänkt skatt på bensin och diesel samt halverat pris på månadskort i kollektivtrafiken, skriver Henrik Jordahl i Nerikes Allehanda.

I SVT Nyheter kommenterar Lars Calmfors de nya arbetslöshetssiffrorna och menar att minskningen i hög grad beror på politiken.

I tidningen Fokus granskas Tidöregeringens mandatperiod. Magnus Henrekson är en av experterna som kommenterar skolpolitiken och dess möjliga konsekvenser för svensk skola.

250 år efter självständighetsförklaringen attackerar presidenten grundlagsfädernas konstruktion. Den för demokratin livsviktiga maktdelningen vill Donald Trump inte veta av. Det inspirerar auktoritära projekt också i andra delar av världen.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

KRÖNIKA – Den nye regeringen har planer om markant større offentlige udgifter, men både oppositionen og mange økonomer har spurgt, hvor finansieringen skal komme fra, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Daniel Waldenström kommenterar regeringens förslag om differentierad matmoms i SVT Nyheter. Han framhåller att mindre differentierade momssatser ofta är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I SvD diskuteras forskningen om arbetstidsförkortning. Lars Calmfors framhåller att kortare arbetstid i grunden är en värderingsfråga som innebär en avvägning mellan ökad fritid och högre materiell levnadsstandard.

Förslag om ett avskaffat karensavdrag låter humant. Men avdraget finns av goda skäl. Sjukfrånvaro kan inte förstås enbart medicinskt, beslut sker ofta i en gråzon. Hur sjuk är jag, egentligen? Det betyder inte att människor i allmänhet fuskar, utan att de reagerar på incitament. En generös välfärdsstat kräver gränser, skriver Magnus Henrekson och Mats Persson i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Magnus Henrekson och Mats Nilsson att kalkylen för ny kärnkraft förändras om den behandlas som samhällsinfrastruktur snarare än som ett isolerat högriskprojekt.

Efter många problemår bygger Sverige nu en av Europas starkaste skolor. Det borde politikerna prata om, skriver professor Magnus Henrekson i Fokus.

Friare marknader har omformat välfärden, men reformerna riskerar att rullas tillbaka när politiken vill begränsa privata alternativ. ”Det är väldigt lätt att romantisera det förflutna”, säger nationalekonomen Andreas Bergh i Tidningen Näringslivet.

I Socionomen skildras en paneldebatt i Almedalen där Daniel Waldenström deltog och där synen på växande klyftor gick isär.

KRÖNIKA – Den nye danske regering har som mærkesag at sænke den økonomiske ulighed og hæve de laveste indkomster, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Socialdemokraterna vill höja flera skatter, men förslagen kritiseras av experter. ”Det blir mindre lönsamt att arbeta och anstränga sig”, säger forskaren Jacob Lundberg till Tidningen Näringslivet.

Ökade försvarsutgifter till följd av Rysslands krig mot Ukraina kan pressa Europas välfärd, säger Lars Calmfors i en intervju i den brittiska tidningen The Daily Telegraph.

AI-fusk breder ut sig i forskningen. I en artikel i Videnskab.dk berättar professorn Christian Bjørnskov hur hans namn återkommande har använts i påhittade studier.

Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i Vi Lärare.

Lägre skatt på arbete kan finansieras med högre beskattning av bostäder och färre undantag. Förslagen är inte inkonsekventa utan handlar om olika avvägningar, skriver Lars Calmfors i en replik i Affärsvärlden.

Den danska modellen med en fast växelkurs mot euron framhålls ibland som ett alternativ till fullt medlemskap i valutaunionen. Men då är det bättre att ta hela steget in.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

Kvinnor är i genomsnitt mer klimatengagerade än män, delvis eftersom klimatförnekelse är vanligare bland män – men bland engagerade är synen likartad, enligt IFN‑forskaren Erik Lundin i Dagens Nyheter.

KRÖNIKA – I sidste uge fik Danmark endelig en ny regering, efter at have ventet siden valget den 24. marts. Efter en valgkamp med en veritabel regn af løfter om gaver til udvalgte vælgergrupper, ventede danske økonomer i spænding på, hvor galt det kunne ende med at gå, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, i Børsen.

Riksdagen har godkänt ett nytt betygssystem som bygger på en utredning ledd av professorn Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning. I Vi Lärare beskrivs reformen, som bland annat innebär en tiogradig betygsskala, slopat F-betyg och införandet av nationella slutprov.

Aktörer som vill ha vinst vill inte ha dålig skola men de vill inte ha bra skola heller. De vill ha den typ av skola som ger dem vinst, säger nationalekonomen Andreas Bergh till Sydsvenskan.

Studier visar sedan länge att personer med utländsk bakgrund diskrimineras på svensk arbetsmarknad – ändå har få åtgärder vidtagits, skriver forskarna Ali Ahmed och Mats Hammarstedt i Dagens Arena.

Det råder ingen brist på analyser av Tysklands ekonomiska problem – utmaningen är att omsätta dem i konkret politik. I Tidningen Näringslivet konstaterar Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för Näringslivsforskning, att några större handlingskraftiga reformer ännu inte syns.

I Vi Lärare bemöter utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson kritiken mot det nya betygssystemet och betonar att det är anpassat till de nya kursplanerna.

I den tjeckiska ekonomitidningen Hospodářské noviny visar forskaren Niclas Berggren att en tillbakagång för globaliseringen kan få negativa konsekvenser för framtida generationer.

I Vi Lärare svarar utredarna Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson på kritiken inför regeringens beslut om nya betyg.

Ett väl fungerande transportsystem är centralt för både företag och medborgare, Skatter och avgifter behöver därför styra trafiken mer träffsäkert, skriver nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg i Dagens Industri.