"Få kommuner är på samma nivå som Göteborg, de kommunala bolagens mecka, som äger 71 bolag. En genomsnittlig svensk kommun äger 6 bolag. Men antalet kommunala bolag har ökat stadigt i Sverige sedan 1970-talet, utan att det lett till vidare debatt eller utredning.
I en nysläppt rapport från SNS tittar nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson närmare på vad utvecklingen beror på och dess implikationer.
En förklaring till att det är lockande för kommuner att bolagisera verksamhet har enligt rapporten varit önskan att göra effektiviseringsvinster, något som internationella studier pekar på är möjligt. Åtminstone inom vissa verksamhetsområden. Det är ett i grunden gott syfte.
Mindre gott är att fler kommuner uttryckligen använder bolagsformen för skatteplanering. Årligen undanhåller kommunerna uppemot 1 miljard svenska kronor från staten genom den formen av upplägg.
Att man kan spara några kronor inom exempelvis äldreomsorgen och således balansera budgeten innebär dock inte att organisationsformen faktiskt är lämplig för verksamheten.
Dessutom måste de upplevda vinsterna ställas mot de potentiella nackdelarna, och de är flera. Bergh och Erlingsson pekar på att kommunala bolag riskerar att snedvrida konkurrensen, till nackdel för privata företag. Insynen i kommunal verksamhet minskar också när den drivs i bolagsform. Dessutom har kommuner med väldigt stort antal kommunala bolag både högre kommunalskatt och högre uppfattad korruption än kommuner med ett mer modest ägande."
Läs även i Motala och Vadstena Tidning
Läs även i Blekinge Läns Tidning