"En person med ett ”typiskt arabiskt namn” måste alltjämt söka fler jobb än en person med ett ”typiskt svenskt namn” för att ha samma sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju.
Detsamma gäller på bostadsmarknaden. En närmare titt på resultaten i de nya studierna visar att skillnaderna jämfört med vad som framkom i de äldre studierna i själva verket är mycket små.
Vi kan således konstatera att diskriminering alljämnt utgör ett hinder för utrikes födda på den svenska arbets- och bostadsmarknaden.
En fungerande integrationspolitik spelar en central roll för såväl nyanlända som för de som funnits i landet en tid. Erfarenheterna visar dels att det tar lång tid för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden, men också att välutbildade utrikes födda ofta har arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. En rad faktorer förklarar detta. En av dessa är förekomsten av diskriminering. Denna tycks, trots ambitiösa åtgärder, varit i stort sett oförändrad de senaste tjugo åren.
Vid sidan av att utmaningen integrera nya flyktingar kvarstår även utmaningen att förbättra integrationen av de som redan varit i Sverige en tid. En del i detta arbete är att motverka den diskriminering som alltjämt existerar på arbets- och bostadsmarknaden."