"Det finns en paradox på svensk arbetsmarknad. Samtidigt som arbetslösheten är hög råder det brist på arbetskraft inom en lång rad yrken. En stor del av bristen finns bland yrken till vilka det tar relativt kort tid att utbilda sig. Exempel är undersköterskor, kockar, maskinförare och personliga assistenter. Det finns också hög efterfrågan på många yrken med medellång utbildningstid som lärare, förskolelärare, sjuksköterskor och hantverksyrken. Trots att bristerna är kända och lönerna är på väg upp ser vi fortfarande ingen ände på till exempel sjuksköterskebristen.
Varför blev det så? Ett intressant resonemang kommer från nationalekonomen Magnus Henreksson i essän "Ett värdigt liv", i det senaste numret av tidskriften Axess. Henreksson kopplar ihop svårigheterna att rekrytera till praktiska yrken med det ensidiga fokus på akademiska utbildningar som präglat politiken under de senaste årtiondena. Det handlar om de ständiga satsningarna på att bygga ut högskolan, men också om retoriken som alltid sätter det akademiska som måttstock."