IFN i media

Höjda skatter, underskottsmål eller en svensk motsvarighet till Elon Musks nedskärningsinstitut Doge?

Svåra val och prioriteringar är att vänta när Sverige behöver satsa ännu mer på försvaret. Det menar några av landets ledande ekonomer, däribland Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN.

Låt höjd fastighetsskatt finansiera försvaret. Det menar Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN. ”De som har de mest värdefulla fastigheterna har mer att förlora ekonomiskt i krig”, säger han till Altinget. Men han vill också se både kostnadsminskningar och lån. 

Magnus Henrekson, betygsutredare samt forskare vid IFN, intervjuas i Sveriges Radio om sitt förslag till nytt betygssystem.

Regeringens utredare Magnus Henrekson presenterar ett nytt betygssystem under onsdagen.
Redan i höstas berättade Magnus Henrekson, till vardags professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, i en intervju med Vi Lärare om hur han vill förändra dagens betygssystem som han betecknar som bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, sågar LO:s rapport om löneskillnaderna mellan vd:ar och industriarbetare. Den är missvisande och ska inte övertolkas, anser han.

Vissa skolämnen tycks vara svårare än andra om man ser till statistiken. Fler får bra betyg i idrott och svenska än i matematik och fysik. Rent krasst innebär det att elever som väljer stem-ämnen straffas för det i slutbetyget. Så klart att vissa då väljer bort dessa. Det förlorar hela samhället på, skriver Magnus Henrekson, regeringens betygsutredare och forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

”Att flyglinjer läggs ner tillsammans med det faktum att tågens punktlighet försämrats över tid påverkar företagsklimatet runt om i Sverige”, skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad forskare vid IFN, samt Per Skedinger, forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, i en debattartikel i Smålandsposten.

LO pekar ut 80-talet som det årtionde då löneskillnaden mellan arbetare och vd:ar var som minst, men missar poängen enligt Daniel Waldenström, forskare vid IFN. Han pekar på de stora framgångar i välstånd och tillväxt som skett sedan dess, även för löntagare. "Vi är rikare och mer välmående än någonsin", säger han till Tidningen Näringslivet.

Sverige bör vara stolt över sina storföretag, men vi kan inte förlita oss på att de ska fortsätta skapa jobb och driva välstånd på samma sätt som tidigare. Morgondagens välstånd måste vila på en politik som är anpassad till hur dagens ekonomi ser ut och främja ett bredare entreprenörskap, skriver Martin Andersson, professor BTH och Entreprenörskapsforum samt affilierad forskare vid IFN, och Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum och professor Göteborgs Universitet, i en debattartikel i Dagens Industri.

Magnus Henrekson, forskare vid IFN, som är en av de främsta kritikerna av det gröna stålet, anklagas för faktafel. "Vi får väl se om jag får rätt", säger han nu när megaprojekten i norr skakar. Förseningen av omställningen oroar honom inte: "Jorden kommer inte att gå under", säger han i en intervju med Svenska Dagbladet.

– Vi har kunnat visa att när ett företag har en bra matchning mellan anställda och deras roller, är det korrelerat med högre produktivitet, säger Joacim Tåg, chef för forskningsprogrammet Företagens Konkurrenskraft på IFN och en av forskarna bakom studien, till VD-tidningen.

Den gamla världsordningen är över, säger Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, till Ekonomiekot extra, Sveriges Radio.

I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt varnar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN, för att presidentkandidatens planer kan skada både USA och landets allierade.

I en krönika i Svenska Dagbladet, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, att hela strategin är att vi ska hålla tyst, överväldigade av det disparata amerikanska ledarskapet. Det bör vi motverka.

När tågen inte går att lita på och fler orter drabbas av indragna flyglinjer upplever många företagare i landsbygdskommuner att det blir svårare att bedriva affärsverksamhet. Detta framhåller Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet i Växjö samt affilierad forskare vid IFN, och Per Skedinger, forskare vid IFN samt adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö, i en debattartikel i Altinget.

Att så få yngre vill ta på sig chefskapet kan få allvarliga konsekvenser, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund.

– Det gör det svårt att bemanna kärnverksamheten i välfärdsstaten.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, att Donald Trump ser tullar som lösningen på det mesta. Men konsekvenserna är inga goda nyheter – ens för USA.

Risken är att inflationen snart skjuter i höjden igen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet argumenterar Hans Lööf, professor vid KTH, Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN samt Andreas Stephan, professor vid Linnéuniversitetet, för att EU kan bli en global ledare inom grön teknologi genom att prioritera tullar framför subventioner, fördjupa den inre marknaden och stärka infrastrukturen.

Den svenska regeringen vill ösa miljarder över dem som bygger kärnkraft. Modellen, som kan bli aktuell också i Finland, får kraftig kritik. Carl Berglöf, nationell kärnkraftssamordnare av den svenska regeringen samt Pär Holmberg, Docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, intervjuas av finska Yle.

– I dagsläget är det mer kostnadseffektivt att komplettera utbyggnaden av sol- och vindkraft med energilager samt fossilfria gasturbiner som kan producera när det är vindstilla och/eller solen inte skiner, säger Pär Holmberg, docent i nationalekonomi, teknologie doktor i elkraftteknik samt seniorforskare vid IFN och en av tre rapportförfattare, till Forskning & Framsteg.

Nyhetsmagasinet Fokus har anordnat en paneldebatt gällande den gröna omställningen. Frågorna är många, och dessa diskuteras i panelen, där bland annat Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar.

Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid IFN och Linnéuniversitetet, intervjuas av Forskning & Framsteg om sitt arbete som forskningsledare för Svenska kriminalpolitiska laboratoriet.

Produktiva företag drivs av ledare som inte omorganiserar för sakens skull utan låter erfarna medarbetare fortsätta att göra det som de är bra på, visar en ny studie från IFN. ”Det är extremt viktigt att hitta bra chefer”, säger forskaren Joacim Tåg till Tidningen Näringslivet.

Marknaden har potential att självständigt genomföra en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Staten bör avvakta med att investera i ny kärnkraft och istället fokusera på att förbättra de marknadsmässiga förutsättningarna. Detta kan bäst uppnås genom att vidareutveckla elmarknaden och fortsätta med en kraftfull utbyggnad av elnätet, enligt tre forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport, som framgår av en debattartikel i Dagens Nyheter.

I stället för A till F ska en skala på 1 till 10 införas, där lärarnas betyg och resultaten på nationella proven slås ihop till ett meritvärde. ”Hela Sverige bedöms lika”, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN och regeringens utredare, till P4 Jönköping, Sveriges Radio.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterade i en intervju med Ekot på Sveriges Radio, hur de fyra svenska elområdena kan komma att förändras. Han nämner att förändringar i elområdena kan påverka elpriserna och elförsörjningen i olika delar av Sverige.

Efter ett stort intresse från skolvärlden förvandlar Story House Egmont sitt nya digitala läromaterial ”Kalle Anka & C:o – Så Funkar Pengar” till en tryckt tidning.

Andreas Bergh, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och IFN, har hjälpt till att välja ut de lärorika serierna, samt skrivit faktasidor som förklarar begrepp som inflation och utbud och efterfrågan.

Den svaga kronan har väckt nytt liv i euro-debatten. Bör Sverige gå med i eurozonens gemensamma valuta eller inte? Frågan delar ekonomerna.

– En egen valuta fungerar som en typ av handelshinder. Om vi inför euron skulle vi eliminera det, och både handeln och utlandsinvesteringar mellan Sverige och euroområdet skulle öka, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Kraftigt stigande räntor ställer till det för den brittiska finansministern Rachel Reeves.

”Frågan är om regeringen har utrymme att genomföra sina reformer”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent och nationalekonom vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Skjutningar, sprängningar och mord har kommit att dominera nyheterna i Sverige. Därmed har rättsväsendet och krav på hårdare straff hamnat allt högre upp på den politiska dagordningen. Att vårt rättssystem också påverkar samhällsekonomin har fått betydligt mindre uppmärksamhet, skriver Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.