Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Kulturella normers betydelse för invandrares arbete och företagens utveckling

I en tid av stor invandring är integrationen central. När personer med utländsk bakgrund deltar i det ekonomiska, politiska och sociala livet, jämsides med personer med svensk bakgrund, fungerar samhället bättre. Vi undersöker i detta projekt hur invandrares värderingar och attityder påverkar deras grad av integration samt utvecklingen i företagen de arbetar.

Projektdeltagare
Niclas Berggren

Martin Ljunge

Den andel av Sveriges befolkning som är född i ett annat land har på senare år ökat från 10 till 20 procent. Parallellt har den invandrade befolkningens sammansättning förändrats väsentligt, vilket innebär att vi idag har en stor variation i individers kulturella bakgrund. Invandringen ställer samhället och arbetsmarknaden inför nya utmaningar och möjligheter. Särskilt viktigt är att förstå hur invandrare kan etablera sig snabbare och bättre på arbetsmarknaden, men också hur svenska företag bättre kan förverkliga invandrares potential.

I detta projekt, för vilket vi glädjande nog erhållit fyra års finansiering från Torsten Söderbergs stiftelse, kommer vi studera hur invandrare, som kommer från olika länder med olika kulturella egenskaper, klarar sig på och påverkar den svenska arbetsmarknaden från två perspektiv. För det första är syftet att undersöka hur kulturella faktorer påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, med fokus på effekter av att komma från kulturer med olika grad av tolerans, tillit, religiositet och individualism. För det andra är målet att studera hur den multikulturella sammansättningen av arbetskraften påverkar svenska företags funktion, lönsamhet och personaltillväxt.

Vi vet generellt lite om dessa samband, men förutsättningarna för en ökad förståelse är goda. Vi har tillgång till en unik longitudinell företagsdatabas över svenska företag som i sin tur är sammanlänkad med individdata över alla anställda. En ytterligare styrka är att vi i dessa datamaterial kan koppla indikatorer över kulturella faktorer och attityder i invandrares bakgrundsländer till individuella utfall på arbetsmarknaden. På detta sätt kan vi säkerställa att resultaten inte återspeglar omvänd kausalitet. Vår forskning kommer att belysa sambanden i Sverige under perioden 1990–2018.

Vårt projekt tar sin utgångspunkt i ett reellt problem: svag arbetsmarknadsintegration bland utrikes födda, vilket är kostsamt för såväl berörda individer, företagen som samhället som helhet. Projektet tillför ny policyrelevant kunskap som kompletterar tidigare forskning. När det gäller hur invandrare lyckas etablera sig på arbetsmarknaden har den existerande forskningen ägnat mycket uppmärksamhet åt humankapitalets roll (utbildning, språk och erfarenhet) för framgångsrik integration på arbetsmarknaden, men också betydelsen av tillgång till sociala nätverk, arbetssökandes metoder och diskriminering. Begränsad uppmärksamhet har dock ägnats åt betydelsen av kulturella faktorer för lyckad arbetsmarknadsintegration.

Likaså kan kulturella faktorer påverka företags funktionssätt. Den relaterade forskningen har kommit till motstridiga resultat kring anställdas mångfald och företags produktivitet.  Ingen har hittills fokuserat på sammansättningen av de anställdas kulturella bakgrundför företagens utveckling. Projektet kan ge underlag till utformning av politik för ett mer inkluderande och jämlikt samhälle, men också insikter om betydelsen av kultur för ekonomins sätt att fungera.

Finansiär: Torsten Söderbergs stiftelse (2023–2026)