Projektet är nu avslutat. För en rapport om vad som gjorts i projektet, kontakta Niclas Berggren.
Det är ingen självklarhet att en ekonomi fungerar väl och bidrar till ökat välstånd. Nationalekonomer har på senare år insett att lagar och regler är viktiga och påverkar människors vilja och möjligheter att bete sig produktivt. Även ”mjuka” faktorer analyseras numera av ekonomer, som forskar kring moral och normer samt sociala attityder som tillit och tolerans. Människors syn på sitt eget agerande och på andra människor kan ha stor ekonomisk betydelse. Ärlighet och pålitlighet kan t.ex. stimulera ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra innovativt risktagande och smidiga transaktioner. I detta projekt studeras just hur kulturella och sociala faktorer av detta slag har ekonomisk betydelse. Särskild vikt läggs vid att försöka utröna kausala samband, det vill säga vad som orsakar vad i samhället. Exempelvis tyder mycket på att social tillit ger ekonomisk tillväxt, men det är också tänkbart att ekonomisk tillväxt främjar tillit i ett samhälle. Metodmässigt är det ofta svårt att avgöra vad som är fallet, men det är av stor vikt att klarlägga orsakssambandets karaktär, inte minst för att kunna ge råd med större precision till ekonomisk-politiska beslutsfattare om hur de bör utforma politiken. Vi utforskade i tre delprojekt hur individers normer formas och hur normer påverkar deras val samt hur sambanden mellan normer, institutioner, och ekonomiska utfall ser ut på landnivå. Inom varje delprojekt använder vi en nyutvecklad metod som gör det möjligt att fastställa orsakssambanden.
Den centrala utgångspunkten för detta projekt var att ekonomin inte fungerar i ett vakuum utan att dess aktörer och deras beteende påverkas av såväl informella institutioner (t.ex. normer, traditioner och moralsystem) som sociala attityder (t.ex. tillit och tolerans). Tidigare forskning har identifierat flera intressanta korrelationer och sannolikt dubbelriktade samband (Algan och Cahuc 2013). Ekonomisk tillväxt tycks exempelvis påverkas av vissa sociala attityder, såsom tillit människor emellan och vissa religiösa beteenden och uppfattningar (Zak och Knack 2001; Durlauf m.fl. 2012). Spolaore och Wacziarg (2013) pekar i synnerhet på betydelsen av att studera om sociala attityder direkt påverkar på produktivitet eller om de påverkar barriärer mot spridning av produktiva och innovativa idéer. Samtidigt medför tillväxt i sig sociala förändringar (Friedman 2005).
För att främja ekonomisk utveckling är det avgörande att förstå och identifiera orsakssamband. Nya och mer sofistikerade empiriska metoder gör det möjligt att bättre undersöka riktningen på sambandet mellan sociala attityder och ekonomiska utfall. Några exempel på frågeställningar som vi analyserade är:
- Hur påverkar social tillit individers inkomstutveckling?
- Hur påverkas entreprenörskap av religion?
- Hur påverkar välfärdsstaten sociala normer kring arbete och bidrag?
- Hur påverkar internationell handel graden av tolerans?
Projekt gick alltså bortom traditionella ekonomiska förklaringar för att se hur viktiga ekonomiska eller för ekonomin viktiga utfall uppkommer som ett resultat av, i vid mening, kulturella faktorer.