Institutioner for tolerans, frihet och tillväxt

Ett gott samhälle kännetecknas bl.a. av tolerans, frihet och tillväxt. Tolerans, därför att tolerans innebär respekt för minoriteter och en möjlighet till samlevnad, även om människor skiljer sig åt på olika sätt. Frihet, därför att frihet möjliggör för människor att själva besluta om hur de vill leva sina liv och att experimentera i sättet att leva. Tillväxt, därför att tillväxt innebär en större möjlighet att realisera de preferenser människor har, oavsett hur de preferenserna ser ut, utan att man, med risk för konflikt, behöver ta från vissa och ge till andra. Idén bakom detta projekt var att genom högkvalitativ nationalekonomisk forskning vidga vår kunskap om hur mer av dessa tre utfall – tolerans, frihet och tillväxt – kan uppnås, genom att fokusera på institutioner som möjliga bestämningsfaktorer. Med andra ord var frågan hur vissa lagar, regler och normer, samt de politiska, ekonomiska och sociala system som de ger upphov till, påverkar fundamentala värden i ett samhälle.

Projektansvarig

Niclas Berggren

niclas.berggren@ifn.se

Projektet är nu avslutat. För en rapport om vad som gjorts i projektet, kontakta Niclas Berggren.

Syftet med projektet var att

undersöka hur tolerans bland invandrare i Europa bestäms av institutioner och kultur i deras ursprungsländer runtom i världen;
undersöka hur intolerans mot judar (antisemitism) påverkas av de institutioner som upprätthåller globalisering mellan länder och marknadsekonomi inom länder;
undersöka hur personlig frihet (som inbegriper både rättssäkerhet och regler som möjliggör för människor att med lagligt stöd uttrycka sig, engagera sig och leva sina liv som de vill) påverkas av demokrati respektive rättssystemets oberoende; samt
undersöka hur religionsfrihet påverkar ekonomisk tillväxt.

Projektet var relevant mot bakgrund av diverse utmaningar som det svenska samhället, och många andra europeiska samhällen, erfar.

För det första har under senare år en stor invandring ägt rum, vilket skapar behov av en fungerande integration. Det gjorde det angeläget att utröna vad som påverkar invandrares attityder mot andra människor – i detta projekt fokuserades på tolerans, vilket kan ses som en typisk västerländsk värdering. Tesen är att invandrare som är toleranta har lättare att passa in i europeiska samhällen och integreras såväl socialt som på arbetsmarknaden.

För det andra hade svenska judar på senare år utsatts för ett ökande antal angrepp, vilket gjorde det viktigt att undersöka antisemitismens bestämningsfaktorer. Detta projekt undersökte ekonomiska förklaringar: Är globalisering och marknadsekonomi, och det sätt på vilket de formar människor, gynnsamt eller skadligt för hur judar ses av andra?

För det tredje har auktoritära politiska rörelser kommit till makten eller nått andra framgångar i flera demokratier, vilket gör att likabehandling och personlig frihet riskerar att undermineras. Genom att undersöka hur demokrati respektive ett oberoende rättssystem förmår skydda personlig frihet erhölls kunskap om hur auktoritära tendenser kan motverkas.

För det fjärde är har alltmer fokus i ekonomisk forskning kommit att hamna på kulturella faktorer, inte minst religion. Religiösa aktiviteter har ofta (oavsedda) ekonomiska konsekvenser, och det var därför av intresse att undersöka hur ett institutionellt regelverk som ger religionen mer eller mindre fritt utrymme påverkar innovativ verksamhet som kan leda till tillväxt. Detta var en utmaning pga. den stagnation som många västländer upplever i tillväxt; och frihetens effekter på detta område är relevant också för utvecklingsländer som vill öka sitt ekonomiska välstånd.

Finansiär: Johan och Jakob Söderbergs stiftelse (2019–2021)