Foto: Karl Gabor.
”Institutioner regerar”, skrev nationalekonomen Dani Rodrik tillsammans med två kollegor 2004. Med det menade han att de lagar som styr över politik, marknader och företag är helt avgörande för hur ekonomin fungerar och utvecklas. I länder som skyddar privat ägande och som upprätthåller avtalsfrihet, och som styrs utifrån demokratiska och rättsstatliga principer, genomförs fler och mer värdeskapande satsningar av entreprenörer, och företag kan växa och skapa mer sysselsättning och betala goda löner.
Detta är utgångspunkten för mycket av vår forskning – vi studerar hur olika lagar och regler påverkar människors och företags beteende.
Lagar och regler är vad som brukar kallas formella institutioner. Minst lika viktigt är informella institutioner, som värderingar, attityder, moral och normer. De är också betydelsefulla för hur marknader och företag fungerar. Om en stor del av befolkningen litar på andra blir det t.ex. mindre kostsamt att ingå avtal med andra, eftersom en handskakning räcker. Om människor i allmänhet är toleranta kan det innebära att de mest lämpade får jobb oavsett grupptillhörighet, vilket gynnar produktiviteten.
Vi fokuserar i hög grad på förutsättningar för företagande. Faktiska och potentiella företagare påverkas i sina beslut av gällande lagar och regler, liksom de påverkas av värderingar, moral och normer i samhället. Innovationer och investeringar gynnas av stabila och förmånliga regelverk, t.ex. gällande rättsstatens kvalitet, beskattningar och regleringar, och av medarbetare vars värderingar och attityder präglas av tillit, tolerans, individualism och ansvarstagande.
Några av våra forskningsfrågor är:
- Hur påverkas företags vilja att anställa utsatta grupper av lagen om anställningsskydd?
- Kan Sveriges starka ekonomisk tillväxt från slutet av 1800-talet förklaras av förändrade rösträttsregler, som överförde faktisk makt till företagare?
- På vilket sätt har globaliseringen haft effekt på tolerans och populism?
- Hur påverkar olika typer av straff dömdas och deras familjers liv?
- Har demokratins och marknadsekonomins utbredning ökat tilliten människor emellan?
- Vad förklarar invandrares finansiella situation och beslut?
- Fungerar företag mer eller mindre bra beroende på vilken kulturell bakgrund deras anställda har?
Följande forskare arbetar inom programmet:
Niclas Berggren, Andreas Bergh, Elina Bryngemark, Lars Calmfors, Hans Grönqvist, Martin Ljunge, Adrian Mehic, Therese Nilsson, Per Skedinger och Björn Tyrefors.
Christian Bjørnskov, Gissur Ó Erlingsson, Martin Fischer, Mats Hammarstedt, Gabriel Heller Sahlgren, Joakim Jansson, Henrik Jordahl, Daniel Knutsson, Lovisa Persson, Petra Persson, Per Pettersson-Lidbom och Yves Zenou är affilierade till programmet. Likaså är doktorand Marcos Demetry knuten till programmet.