Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Barnomsorgens effekter på det långsiktiga arbetskraftsutbudet

Detta projekt syftade till att studera långsiktiga effekter av subventionerad barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital. Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalackumulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken.

Projektansvarig
Projektdeltagare
Helena Svaleryd, Stockholm University

Eva Mörk

Per Pettersson-Lidbom, IFN and Stockholm University

Jonathan Gruber, MIT

Maria Saéz-Martí, University of Zurich

I projektet studerades tre frågor:

  1. Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? För att besvara denna fråga utnyttjas den exogena variation i förändringen av barnomsorgsavgifterna för familjer i olika kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.
  2.  Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av maxtaxereformen.
  3. Hur påverkar förskolan individers humankapital? Genom att utnyttja rumslig och tidsmässig variation i 1970-talets barnomsorgsexpansion kan hälso- och utbildningsutfall i vuxenlivet studeras.

Projektet finansierades av ett forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond.