Rapport skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Den här rapporten analyserar resultatskillnader mellan stad och land bland åttonde klassare i TIMSS 2019. TIMSS-proven rättas externt och eftersom man även samlar in data från enkäter om hur skolorna fungerar möjliggörs analyser av mekanismer bakom eventuella resultatskillnader.
Resultaten visar att elever på landsbygden och i mindre orter underpresterar ganska kraftigt i TIMSS, jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter, efter att man håller elevernas bakgrundsvariabler konstanta. Elever i övriga städer presterar ungefär mitt emellan de andra två grupperna.
De sämre kunskapsresultaten bland elever på landsbygden och i mindre orter förklaras inte av att de i genomsnitt är väldigt lågpresterande, utan framförallt av att eleverna på landsbygden och i mindre orter inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer. Sannolikheten att en elev på landsbygden och i mindre orter når avancerad nivå i matematik är exempelvis bara hälften så stor jämfört med både elever i storstads och förortsskolor samt elever i skolor i övriga städer.
Analysen finner flera möjliga förklaringar till de sämre kunskapsresultaten i skolor på landsbygden och i mindre orter: mer mobbning (vilket också gäller skolor i städer utanför storstadsområdena), mindre trygghet och mindre tydlighet i matematikundervisningen.
Elevers förväntningar på sig själva är också mycket lägre på landsbygden och i mindre orter jämfört med i storstadsområden, medan förväntningarna bland elever i övriga städer befinner sig mitt emellan de andra två grupperna.
Lärare har lägre förväntningar på elever och det finns mer disciplinproblem i skolor på landsbygden och i mindre orter. Likaså anordnar dessa skolor i mindre utsträckning extra lektioner i matematik och naturkunskap. Även i de sistnämnda två avseendena hamnar skolor i städer utanför storstadsområdena mitt emellan de två andra grupperna.
Resultaten har viktiga implikationer för skolpolitiken, som i högre utsträckning bör fokusera på att stärka de låga elevprestationerna på landsbygden och i mindre orter, där de största kunskapsmässiga problemen existerar. Givet den skarpa kritik som i debatten idag riktas mot skolvalet och fristående aktörer är det värt att notera att dessa faktorer spelar en mindre roll på landsbygden och i mindre orter än vad de gör i storstadsområden och övriga städer.
Eftersom resurserna redan idag är större på landsbygden och i mindre orter jämfört med i städer, och eftersom detta relativa resursövertag har ökat över tid, ter det sig osannolikt att lösningen huvudsakligen innefattar mer pengar.
För att åtgärda problemen krävs starkare styrning från huvudmännen och ett mer utpräglat fokus på kunskaper och disciplin – samt högre förväntningar på eleverna – som internationell forskning indikerar ofta har starka positiva effekter på elevers prestationer.
