Den svenska ägarmodellen har traditionellt inneburit tydlig ägarkontroll genom användande av A- och B-aktier. En allt högre grad av internationalisering har dock gjort att utländska och institutionella ägare, exempelvis pensionsfonder, har kommit att bli en alltmer betydande ägarkategori i börsbolagen. Regelverket kring bolagsstyrningen i börsbolag har också påverkats i riktning mot mer inflytande från, för bolaget, externa aktörer och minoritetsägare – en påverkan som i hög grad är influerad av bolagsstyrningen i USA och Storbritannien. Konsekvensen har blivit att allt fler svenska börsbolag upplevs som ”herrelösa” på så sätt att en tydligt identifierad kontrollägare saknas. Dessa bolag uppfattas också som mer utsatta för kortsiktiga investerarmål än bolag med traditionell ägarstruktur.
Vem ska styra de svenska företagen?
Report