Regeringen beslutade 1978 tillsätta en kommitté för att göra en samlad utredning om datateknikens framtida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Utredningen skall lägga fram underlag för principiella ställningstaganden för de närmaste 5 till 15 åren.
Kommittén är sammansatt av företrädare för de fyra största politiska partierna, arbetsmarknadens parter samt experter från departement, myndigheter och forskningsinstitutioner.
Dataeffektutredningen har hittills publicerat ett delbetänkande, "Industrins datorisering" (SOU 1981:17), en interimsrapport, "Kontorens datorisering" (Ds A 1981:16), ett flertal forskningsrapporter från olika delar av arbetsmarknaden kring olika teman och problemställningar samt debattböcker.
Föreliggande rapport kartlägger produktions- och produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi under perioden 1963-1981. Särskild vikt har lagts vid att dela upp produktiviteten i olika faktorer för att därigenom kunna belysa teknikens inverkan. Studiens uppläggning och innehåll har fortlöpande diskuterats med kommittén. De fakta och observationer som presenteras bär författaren ensam ansvaret för. Rapporten har utarbetats av docent Yngve Åberg vid Stockholms universitet, som tidigare gjort likartade studier för långtidsutredningen, delegationen för arbetstidsfrågor och Industriens utredningsinstitut. En nyhet med denna studie är att den behandlar branscher även utanför industrin.
Studien har initierats av dataeffektutredningen, som tillsammans med delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA) och långtidsutredningen vid finansdepartementet har finansierat den. Kommittén avser att i slutbetänkandet redovisa sina slutliga överväganden och förslag med anledning av rapporten.
