Utländska direktinvesteringar står för en stor del av den alltmer globalt sammanflätade världsekonomin. Detta har även haft återverkningar för Sverige. Svenska multinationella företag har under årtionden haft en betydande utlandsverksamhet och under de senaste decennierna har inflödet av utländska direktinvesteringar ökat markant. Detta innebär att alltfler företag är utlandsägda och att alltfler anställda arbetar i utlandsägda företag.
I den här rapporten undersöker vi vilken betydelse nationaliteten på utländsägda företag har i termer av sysselsättning, genomsnittslöner, andel universitetsutbildade och produktivitet. Ur samhällsekonomisk synvinkel är ett grundläggande mål att knappa resurser ska användas effektivt. Dessa utfallsvariabler kan då tänkas spegla hur väl utländska ägare sköter sina företag. I rapporten kombinerar vi detaljerade data på svenska företag och arbetsställen med information om nationalitet på utländska företag verksamma i svenskt näringsliv. Vi kan därmed empiriskt undersöka om effekterna av utländskt ägande skiljer sig åt vad gäller hemvisten för det investerande utländska företaget. Den undersökta tidsperioden är åren 1996-2009.
I ett första steg finner vi att utländska företag i genomsnitt har högre produktivitet, en högre genomsnittslön, fler sysselsätta och en högre andel universitetsutbildade än svenskägda företag. Dessa genomsnittsskillnader mellan utländska och svenska företag döljer dock en betydande heterogenitet mellan olika ursprungsländer. När vi tar hänsyn till skillnader mellan industrier och tidsperioder, finner vi att utländska dotterbolag med amerikanska ägare i genomsnitt har högst produktivitet och högst andel högskoleutbildade. Genomsnittslönen är också högst i amerikanska och japanska företag, medan franska företag har högst sysselsättning.
Vi undersöker också hur dessa utfallsvariabler förändras när ett svenskt företag blir uppköpt av ett utländskt företag. Skälet till detta är att gränsöverskridande uppköp blivit en allt vanligare form av direktinvestering. Här kan vi också - genom att studera förändringen av det uppköpta svenska företaget när det går från svenskt till utländsk ägande - bättre isolera de effekter som uppstår när företaget får utländska ägare.
Våra resultat indikerar att franska och finska företag leder till de största produktivitetsökningarna efter ett uppköp. Amerikanska uppköp leder till den största ökningen av genomsnittlöner och sysselsättning. Andelen universitetsutbildade påverkas påfallande lite av utländska uppköp.
De effektivitetsförbättringar vi dokumenterar kommer huvudsakligen från en jämförelse mellan lokala svenska företag och utländska företag och mindre från jämförelser mellan utländska och svenska multinationella företag. Ett undantag är dock amerikanska dotterföretag som har högre produktivitet och betalar högre löner än de svenska delarna av de svenska multinationella företagen.
Att svenska multinationella företag står sig väl och till och med i visa fall överglänser multinationella företag från andra länder skall inte ses som att Sverige inte bör vara öppet för direktinvesteringar. Genom Sveriges begränsade storlek i världen blir flödet av nya innovativa företag som har potential att investera innanför och utanför Sverige begränsat. Investeringar av utländska företag är viktiga för att säkerställa sysselsättning, löneutveckling och näringslivsutveckling i en allt mer globaliserad värld.
