De senaste decennierna har inneburit ett ökat intresse för frågor som behandlar lönespridning. Detta intresse har motiverats av en tendens till ökad lönespridning i många länder. Främst gäller detta i USA och Storbritannien, men en liknande utveckling har även varit fallet i länder som traditionellt har haft en komprimerad lönestruktur. Ett exempel på det senare är Sverige där ett flertal studier har påvisat tendenser till ökad lönespridning sedan 1980-talet.
Vad är då orsakerna till denna utveckling? Ett stort antal förklaringar till ökade löneskillnader har lagts fram under senare år. Exempel är ökad globalisering och handel, teknisk utveckling som har lett fram till förändringar i relativ efterfrågan på olika typer av anställda, institutionella förändringar (t.ex. lagstiftning om minimilöner och fackföreningars roll) och förändringar i marknadsförhållanden (utbud och efterfrågan på olika typer av arbetskraft).
En fråga som har uppmärksammats både i den offentliga och i den akademiska debatten är vilka konsekvenser förändringarna i lönespridningen har haft. I denna forskningsöversikt kommer en specifik fråga att studeras, nämligen hur produktivitet, vinster och anställdas ansträngning påverkas av förändringar i relativlöner.
Det finns ett stort antal hypoteser om hur lönestrukturen påverkar utfall som ansträngning, allokeringen av jobb och produktivitet. Flera av de teorier som studerar lönefördelningens effekter analyserar den interna lönestrukturen inom en arbetsplats. Prediktioner från dessa teorier ger upphov till motstridiga hypoteser. En grupp av modeller tar fasta på de positiva incitamentseffekter som löneskillnader kan ge upphov till. Dessa betonar pekuniära motiv till mer ansträngning och förkovran. Mot detta kan ställas andra teoriramverk som istället betonar vikten av samarbete och risken att stora löneskillnader ger upphov till sämre arbetsklimat. Åter andra betonar att begrepp som inre motivation och inre drivkrafter är har stor inverkan på anställdas produktivitet. Om det finns viktiga inre drivkrafter i vissa jobb kan omfattande yttre drivkrafter, i form av t.ex. prestationsbaserade lönesystem, leda till undanträngningseffekter av inre drivkrafter.
Eftersom någon konsensus inte kan hämtas från teoretiska modeller vad gäller sambandet mellan lönespridning och produktivitet blir det istället en empirisk fråga. Denna forskningsöversikt syftar till att göra en genomgång av just den empiriska litteraturen som finns inom området. Vilka resultat har forskare kommit fram till när samspelet mellan lönespridning och olika reala utfall analyseras empiriskt? Ger forskningen stöd åt någon specifik teori framför någon annan? Fokus i denna översikt kommer att ligga på studier som analyserar lönespridning inom företag.
