Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019. De diskuterar därför reformer som kan underlätta för dessa kommuner att möta framtidens utmaningar. Ett alternativ som de anser ska övervägas är att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.
Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget kommer att försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. Men utmaningarna skiljer sig åt för olika typer av kommuner. Över hälften av Sveriges kommuner förväntas tappa befolkning under de kommande 20 åren. De krympande kommunerna på landsbygden står inför särskilt allvarliga problem. Framför allt minskar andelen invånare i yrkesarbetande ålder och andelen över 80 år ökar. I mycket avlägsna landsbygdskommuner förväntas försörjningskvoten (hur många yngre och äldre en person i åldern 20–64 år måste försörja inklusive sig själv) stiga till 2,14 fram till år 2040, medan prognosen för storstäderna är 1,74.
Landsbygdskommunernas ekonomiska situation präglas av att de har lägre skattekraft än storstadskommunerna, samtidigt som de har högre skattesatser. 25 procent av de mycket avlägsna landsbygdskommunernas intäkter utgörs av det generella statsbidraget och den kommunala utjämningen. Motsvarande andel är 7 procent för storstadskommunerna, även om andelen skiljer sig mycket åt mellan olika storstadskommuner.
