Digitalisering kan öppna nya vägar till sjukvården, stärka patienterna och förbättra vårdens tillgänglighet. Att ta tillvara dessa möjligheter kommer att vara avgörande för att möta människors höga förväntningar på sjukvården och de växande vårdbehoven som följer av en åldrande befolkning.
Sverige står inför ett vägval för sjukvårdens framtid där digitaliseringen har en nyckelroll. Ny teknik gör det möjligt för medborgare att bättre bevaka sin egen hälsa, vidta förebyggande åtgärder och vid behov ta mer kontroll över den egna vården. Tekniken kan därmed möjliggöra mer och bättre vård trots färre fysiska vårdbesök.
I den här rapporten redovisas vad vi vet om digitaliseringens effekter på sjukvården utifrån en genomgång av forskningslitteraturen. Vi diskuterar hur effekterna kan tolkas i ett svenskt sammanhang och drar slutsatsen att kvalitetsförbättringar kan uppnås inom nästan alla områden. Inom äldreomsorgen kan tekniken leda till förbättringar i mobilitet, sociala kontakter och ökad självständighet.
Tillgängligheten i svensk sjukvård har redan förbättrats sedan nätläkare etablerade sina vårdtjänster 2016, men det är en utveckling som också har medfört stigande ekonomiska spänningar mellan olika aktörer, främst på grund av komplexa och föråldrade ersättningssystem. Vinsterna med vård via videosamtal borde vara särskilt stora i glesbygden men än så länge är det boende i storstäderna som mest använder denna möjlighet.
Ett budskap är att vinsterna från digitaliseringen inte kommer av sig själva utan behöver aktivt stöd i form av styrning, organisering och samarbete. Fördelarna med digitalisering kan vara stora men när det går snett kan riskerna för patienterna vara betydande. Det är också en realitet att äldre i dag ofta har svårare att nyttja digitala tjänster. Landstingen behöver se till att tjänsterna är enkla att använda samt att det finns betryggande säkerhetssystem.
