Den svenska näringslivsstrukturen liknas ibland vid ett timglas, med många anställda i små och stora företag men få i mellanstora. Den strukturen skiljer sig från den i många andra länder, t.ex. Tyskland där de mellanstora företagen är viktiga arbetsgivare. Samtidigt påtalas ofta att det är i de små och medelstora företagen som Sveriges framtid ligger och att politiken måste utformas för att förbättra deras förutsättningar. En mer grundläggande fråga är i vilken mån näringslivsstrukturen är en konsekvens av politiska beslut och av en i marknadsekonomin naturlig företagsdynamik.
En väl avvägd näringslivspolitik förutsätter gedigen kunskap om dynamiken i företagsutvecklingen och dess betydelse för tillväxt och jobbskapande. Detta är en anledning till att ESO intresserar sig för området. Ett första steg för att förstå den svenska företagsdynamiken är att klargöra hur näringslivsstrukturen ser ut och hur den har förändrats över tid. I detta ingår att kartlägga var jobb skapas och var de försvinner. Ett andra steg är att utifrån ett teoretiskt ramverk analysera hur näringslivspolitiken påverkar strukturen.
I denna rapport till ESO tar författarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson sig an den första uppiften, dvs. att kartlägga den svenska företagsdynamiken under de två senaste decennierna. De gör detta på ett mer ambitiöst sätt än tidigare studier. Utifrån ett omfattande dataunderlag på företags- och arbetsställenivå analyseras hur näringslivsstrukturen har förändrats, var jobb skapats respektive försvunnit, och vilken betydelse företagens storlek, ålder och branschtillhörighet har haft för utvecklingen.
Se även Kompletterande tabell- och figurdokument till Jobbdynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009.