Under de senaste tjugo åren har svensk ekonomi genomgått stora förändringar. Konkurrens har ersatt korporativistiska lösningar på område efter område. Samtidigt har den internationella integrationen fortsatt både på europeisk och global nivå. Man kan därför tala om »konkurrens på nya villkor« inom såväl offentlig som privat sektor.
Trots dessa politiska reformer är de svenska konsumentpriserna fortfarande höga och tillväxttakten låg. Beror detta på att sambandet mellan konkurrens och välstånd är svagt? Eller beror det på att det ännu finns betydande konkurrenshinder i den svenska ekonomin som gör att välfärdsvinsterna inte kan realiseras? Det är några av de frågor som Ganslandt och Nyberg behandlar i denna bok.