I den strukturomvandling som skett inom svenskt näringsliv under efterkrigstiden har köp och sammanslagningar av samt samarbetsavtal mellan företag kommit att spela en alltmer framträdande roll. Också i den ekonomisk-politiska debatten har dessa företeelser kommit att uppmärksammas i ökad utsträckning. Fusionernas omfattning och orsaker har för Sveriges vidkommande emellertid hittills klarlagts endast i begränsad utsträckning. Det har därför fallit sig naturligt att som ett led i institutets studier av den industriella utvecklingen försöka fylla denna lucka.
Genom en systematisk genomgång av dagspress, fackpress, verksamhetsberättelser och kalendrar har data från nära 4 000 industrifusioner och samarbetsavtal insamlats. Dessa samgåenden analyseras i denna studie från olika utgångspunkter. Motiv och orsaker bakom den observerade fusionsutvecklingen diskuteras. Fusionernas betydelse för de svenska börsföretagens tillväxt och lönsamhet analyseras. Som ett led i orsaksanalysen behandlas bl. a. skillnader i fusionsintensitet mellan expansiva och stagnerande branscher samt de uppköpta företagens lönsamhet, likviditet, soliditet och expansionstakt. Undersökningen har utförts av civilekonom Bengt Rydén. Den har stötts ekonomiskt av industridepartementet, som ett uttryck för institutets och industridepartementets gemensamma intresse för ökad satsning på strukturstudier.
