Jordbrukets problem har sedan länge väckt stor uppmärksamhet i den ekonomisk-politiska debatten. En av förklaringarna är sannolikt att livsmedelsutgifterna är en viktig post i konsumenternas budget. En annan förklaring är att en stor del av jordbruksbefolkningen sedan länge varit en typisk låginkomstgrupp, varigenom jordbrukspolitiken fått en stark socialpolitisk motivering. Under senare år har dessutom frågan om världens livsmedelsförsörjning och u-ländernas exportintressen för jordbruksprodukter tillfört den jordbrukspolitiska debatten nytt sprängstoff.
Avsikten med denna skrift är att ge en kortfattad översikt och analys av centrala jordbrukspolitiska problem. Huvudinnehållet i skriften är en principiell och empirisk analys av mål och medel inom jordbrukspolitiken. Mot bakgrund av aktuella utvecklingstendenser inom svenskt jordbruk diskuterar vi verkningarna av alternativa uppläggningar av jordbrukspolitiken.
Skriften utgör en ny och delvis omarbetad upplaga av en skrift som publicerades av Industriens Utredningsinstitut år 1966. De viktigaste förändringarna i förhållande till den tidigare upplagan är att de statistiska serierna har aktualiserats och att ett nytt kapitel införts om de nya riktlinjer för jordbrukspolitiken som fastställdes vid 1967 års riksdag.
En betydligt fylligare framställning av de teoretiska och empiriska sammanhang som berörs i denna skrift kommer att redovisas i en större studie, som senare kommer att publiceras av Industriens Utredningsinstitut.
