Denna undersökning behandlar en i den ekonomiska facklitteraturen mycket omdiskuterad fråga. Huvudproblemet gäller de finansiella bestämningsfaktorerna till företagens kortsiktiga investeringsbeteende. Uppgiften är således att studera vissa faktorer bakom ett konjunkturellt skeende. En naturlig slutprodukt till detta studium blir att skapa ett underlag - gärna kvantifierat för bedömningen av vissa av penningpolitikens möjliga effekter på företagens investeringsbeteende. Det bör här framhållas att författaren ej delar den pessimism beträffande såväl existensen av som möjligheterna att studera och uppskatta penningpolitikens effekter på olika aktiviteter inom samhällsekonomin, som präglat ett flertal studier på detta område. Målet är ej alls att uppnå en för samhällsvetenskaperna helt främmande millimeterprecision. Vad som åsyftas är blott ett bättre empiriskt grepp än tidigare om de för den samhällsekonomiska stabiliteten väsentliga mekanismer, som denna studie behandlar.
Den i titeln inskjutna betoningen av kortsiktsaspekten medför vissa principiella avgränsningar av undersökningens problemområde. Det grundläggande empiriska materialet utgör den under en lång tid i vårt land insamlade årliga statistiken över industriföretagens planerade och verkställda investeringar. Vårt studium kommer sålunda endast att gälla det investeringsbeteende, som manifesterar sig som revideringar i de rapporterade investeringsplanerna. Mycket talar för att dessa revideringar i stor utsträckning hänför sig till kortsiktiga förskjutningar i den önskade tidsfördelningen av företagens på längre sikt planerade investeringsverksamhet. Det är också huvudsakligen den på kort sikt planerade tidsfördelningen av investeringsverksamheten som kan förväntas ha varit påverkbar av den förda stabiliseringspolitiken.
