Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1425

Gender Quotas and Support for Women in Board Elections

Kvoteringslag i Kalifornien visar på starkt stöd för kvinnliga styrelsekandidater

Working Paper
Referens
Gertsberg, Marina, Johanna Möllerström och Michaela Pagel (2022). ”Gender Quotas and Support for Women in Board Elections”. IFN Working Paper nr 1425. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Marina Gertsberg, Johanna Möllerström, Michaela Pagel

Införandet av en ny kvoteringslag i Kalifornien ledde till att börskurserna för de påverkade bolagen sjönk. Den negativa reaktionen verkar dock inte ha med de nominerade kvinnorna att göra – de ses som lika kompetenta som män – utan beror på hur omstruktureringsprocessen i bolagen genomfördes.

Denna studie undersöker vilket stöd från röstande aktieägare de som är nominerade till bolagsstyrelser hade före och efter att den amerikanska delstaten Kalifornien införde kvotering av kvinnor i dessa styrelser. Kvoteringen beslutades under hösten 2018 och infördes i början av 2019. Innan kvoteringslagen infördes hade nya kvinnor som nominerades till bolagsstyrelser ett större stöd från de röstande aktieägarna än vad nya män hade. Den observationen är i linje med de argument som hävdar att kvinnor, utan kvotering, behöver överstiga en högre kvalitetströskel än män för att vara aktuella för styrelseposter.

Fler kvinnor nominerades
Vi finner att den nya kvoteringslagen medförde att fler kvinnor nominerades till bolagsstyrelser. Då sjönk nivån på stödet till nya nominerade kvinnor något, men understeg aldrig det stöd som nya nominerade män åtnjöt. Det innebär att de röstande aktieägarna inte verkade uppfatta de ytterligare kvinnor som nominerades på grund av kvoteringslagen som sämre än de nominerade männen. Trots det ser vi att aktiekurserna för de bolag som påverkades av kvoteringslagen reagerade negativt när kvoteringslagen annonserades. Vi visar att denna reaktion framför allt drabbade företag som inte gjorde en optimal omstrukturering av sin styrelse; mer specifikt reagerade aktiekurserna mest negativt i de bolag där styrelsen inte bytte ut den manliga styrelsemedlem som hade minst stöd, utan någon annan, när de gjorde plats för fler kvinnor.

Viktigt hur policy implementeras
Sammantaget visar våra resultat att reaktionerna på en ny policy, som till exempel en kvoteringslag, inte bara reflekterar de mest uppenbara konsekvenserna av den nya lagen – i det här fallet de nya kvinnorna i bolagsstyrelserna – utan också andra aspekter av hur lagen implementeras – som exakt vilka män som ersätts.