Regeringen föreslår generellt mobiltelefonförbud i skolan och förväntar sig att studieresultaten därigenom förbättras. Då mobilförbud i princip inte tar några budgetresurser i anspråk kan det framstå som ett mirakelmedel. Denna studie visar dock att ett sådant förbud knappast skulle ha någon mätbar påverkan på studieresultaten.
Både vänster- och högerregeringar i Europa har propagerat för införande av mobilförbud i skolan. Till exempel infördes mobilförbud i Frankrike 2018. I Sverige föreslår nu regeringen ett liknande förbud. Europeiska politiker är tydliga med att de förväntar sig förbättringar av studieresultaten, vilket baseras på en brittisk studie. Givet att kostnaden är låg för ett mobilförbud kan det tyckas vara en mirakelmedicin för den ofta kritiserade svenska skolan. Det är emellertid inte säkert att de brittiska resultaten är överförbara till Sverige. Därför replikerar vi skattningarna i den brittiska studien på svenska data i denna studie och testar mobilförbuds potential i den svenska kontexten. Dessutom gör vi vissa metodförbättringar.
Undersökning av svenska skolor med och utan mobilförbud
Redan idag kan enskilda skolor bestämma om mobilförbud. Vi har frågat alla skolor som erbjuder årkurs 9 år 2016 om de har ett sådant förbud och i så fall när det infördes. Svarsfrekvensen är cirka 75 procent, vilket är avsevärt högre än i den brittiska studien. Vi relaterar sedan förbudet till skolresultat, bland annat skolors genomsnittliga meritpoäng. Eftersom vi dokumenterar skolors utveckling både före och efter mobilförbudet kan vi ta hänsyn till att skolor skiljer sig åt vad gäller exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund. Vi kan också utvärdera om skolor skiljer sig åt vad gäller andra förändringar än införande av mobilförbud över tiden. Det visar sig även här att skolorna med eller utan mobilförbud är jämförbara.
Generellt förbud skulle knappast ge mätbara effekter
Vi finner inget stöd för att de existerande mobilförbuden har några positiva effekter på elevers studieresultat i den svenska kontexten. För att vara exakt kan vi typiskt sett förkasta effekter som är större än 1–2 procent av en standardavvikelse i fördelningen av meritpoäng, vilket är en försumbar effekt. En liten till medelstor effekt av en intervention brukar inom utbildningslitteraturen vara runt 10–20 procent av en standardavvikelse.
Det finns många förklaringar till vårt resultat. En förklaring är att det i de flesta svenska klassrum redan inte är tillåtet med mobilanvändning, oavsett om skolan har ett förbud eller ej. Att införa ett skolförbud påverkar således inte lärandemiljön. En annan förklaring är att mobilanvändning i den svenska skolan varken hämmar eller gynnar inlärningen, då både de pedagogiska för- och nackdelarna av just den teknologin kan vara försumbara. Oavsett vilken av dessa förklaringar som är mest tillämplig, så är numera den bästa förutsägelsen att ett generellt mobilförbud inte kommer att ge någon mätbar påverkan på studieresultaten i Sverige.
IFN Working Paper nr 1288, "The Impact of Banning Cell Phones in Swedish Junior High Schools", är författat av Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Dany Kessel, Södertörns Högskola och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Hulda Lif Hardardottir, Stockholms universitet. Kontakta Björn Tyrefors, bjorn.tyrefors@ifn.se, om du vill veta mer.
