Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1275

Gender Differences in Optimism

Könsskillnader i optimism försvinner i ekonomiska nedgångar

Working Paper
Referens
Bjuggren, Carl Magnus och Niklas Elert (2019). ”Gender Differences in Optimism”. IFN Working Paper nr 1275. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Carl Magnus Bjuggren, Niklas Elert

Vi undersöker könsskillnader i fråga om optimism kring den ekonomiska utvecklingen. Män är mer optimistiska än kvinnor och män har oftare har fel i sina förutsägelser. Vid ekonomiska nedgångar försvinner dock könsskillnaderna i optimism, som tycks drivas av att män och kvinnor hanterar positiv information om konjunkturläget på olika vis.

Optimism kring framtiden är en viktig psykologisk faktor som har långtgående konsekvenser för vår ekonomi. Optimism kan till exempel påverka den ekonomiska tillväxten och leda till att ekonomiska bubblor skapas. Tidigare studier har också funnit markanta skillnader i optimism mellan könen – män tycks vara mer optimistiska än kvinnor vad gäller exempelvis näthandel, relationer och risken för kärnvapenkrig.

Få tidigare studier har dock skiljt på optimism som är ett resultat av den egna livssituationen och en mer generell optimism som kan tolkas som ett personlighetsdrag. Det gör slutsatserna kring könsskillnader i optimism osäkra.

Mått oberoende av individens egen situation
I studien använder vi data från Konjunkturbarometern, en enkätundersökning från Konjunkturinstitutet som besvaras av hundratals svenska respondenter varje månad. Undersökningen ber deltagare att göra förutsägelser om såväl landets ekonomiska utveckling som om sin personliga ekonomi. Det gör att vi kan identifiera optimism som är oberoende av individens egen situation.

För att konstruera vårt mått på optimism använder vi oss av en fråga om hur den svenska ekonomin kan tänkas utvecklas om 12 månader jämfört med idag. En liknande fråga om hur individens egen situation kommer att förändras under samma period används för att ta hänsyn till den variation i optimism som beror på individens egna omständigheter.

Statistisk analys
Vi använder optimismmåttet som utfallsvariabel i regressionsanalyser för att analysera olika förklaringsfaktorer. Analysen visar att kvinnor är mindre optimistiska än män vad gäller den svenska ekonomin, också då vi tar hänsyn till en rad andra faktorer såsom utbildning, inkomst och individens livssituation.  

Resultatet tycks kunna förklaras av att män är mer benägna än kvinnor att ha fel i sina förutsägelser – deras högre grad av optimism tycks med andra ord inte vara befogad. Ytterligare statistisk analys visar att könsskillnaden i optimism försvinner när det råder dystra ekonomiska tider. Denna konvergens i optimism mellan könen samvarierar med större nyhetsbevakning kring ekonomin, vilket vi mäter med hjälp av medietjänsten Retriever. En trolig förklaring är att män och kvinnor hanterar positiv, men inte negativ, information om konjunkturläget på olika vis.  


IFN Working Paper nr 1275, "Differences in Gender Optimism" är författat av Carl Magnus Bjuggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och University of Memphis, och Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Carl Magnus Bjuggren, carl.magnus.bjuggren@ifn.se, eller Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se.