Denna studie undersöker hur avkastning på börsen påverkar hushållens konsumtion. Vi utnyttjar data över de svenska hushållens aktieinnehav och finner att den marginella utgiftsbenägenheten av värdeökningar i innehavet är större i den nedre halvan av förmögenhetsfördelningen än i den övre.
Innehav av värdepapper utgör en betydande del av hushållens tillgångar. Samtidigt är dessa tillgångar ojämnt fördelade och värdena är känsliga för konjunktursvängningar. En relevant fråga är hur hushållens konsumtion påverkas av värdeökningar i finansiella tillgångar.
Vi använder oss av detaljerade svenska förmögenhets- och tillgångsdata för perioden 1999 till 2007.
Vårt huvudresultat är att den marginella konsumtionsbenägenheten av värdeökningar på börsen är större för hushåll i den nedre halvan av förmögenhetsfördelningen än i den övre halvan, 13 respektive 5 procent.
För ett hushåll på den nedre (övre) halvan i förmögenhetsfördelningen betyder detta att om värdet på aktieinnehavet ökar med 100 kronor, så ökar hushållet sin konsumtion med 13 (5) kronor. Den nedre halvan av hushållen har dock endast 7 procent av det totala innehavet.
När en distinktion görs mellan avkastning i form av utdelningar respektive värdeökningar visar det sig att benägenheten att konsumera utdelningsinkomster är betydligt större än för värdeökningar och detta gäller för både fattigare och rikare hushåll.
Resultaten stämmer väl överens med teorin om s.k. buffertkonsumtion: hushåll med stor andel finansiell förmögenhet i förhållande till disponibel inkomst använder sig i större utsträckning av värdeökningar och avkastningar som en konsumtionsbuffert.
IFN Working Paper nr 1198, "Stock Market Returns and Consumption", är författat av Marco Di Maggio, Harvard Business School och NBER, Amir Kermani, UC Berkeley och NBER, och Kaveh Majlesi, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Lunds universitet och IZA. Vill du veta mer? Kontaka Kaveh Majlesi, kaveh.majlesi@nek.lu.se.