Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 938

Public Sector Size and Corruption: Evidence from 290 Swedish Municipalities

Korruption och offentliga utgifter

Working Paper
Referens
Bergh, Andreas, Günther Fink och Richard Öhrvall (2012). ”Public Sector Size and Corruption: Evidence from 290 Swedish Municipalities ”. IFN Working Paper nr 938. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Andreas Bergh, Günther Fink, Richard Öhrvall

Sverige rankas som ett av världens minst korrupta länder, men det betyder inte att Sverige är fritt från korruption. I denna studie undersöks om nivån på de kommunala offentliga utgifterna är relaterad till graden av korruptionsliknande problem. Dessa mäts med ett index konstruerat på basis av en enkät som gått ut till högt uppsatta politiker och tjänstemän samtliga kommuner. Resultaten ger inget stöd för de teorier enligt vilka en större offentlig sektor ger upphov till mer korruptionsproblem – om något, tycks sambandet vara det omvända.

Sverige anses vara ett av världens minst korrupta länder (enligt exempelvis den rankning som görs av Transparency International). Ändå avslöjas då och då skandaler i svenska kommuner där beslutsfattare gynnat sig själva på kommuninvånarnas bekostnad. Det finns alltså problem även i ett land som internationellt sett anses vara nästan fritt från korruption.

I denna uppsats konstruerar vi ett index i syfte att mäta korruptionsliknande problem i svenska kommuner, och undersöker om problemen följer något mönster. Vi tester framför allt om det finns något samband mellan storleken på kommunala offentliga utgifter och graden av korruptionsproblem.

Enkät om korruption
Vi använder data som har samlats in av Linnéuniversitetet, närmare bestämt enkätsvar från de högst uppsatta politikerna och tjänstemännen i svenska kommuner. Dessa har tillfrågats om de blir erbjudna förmåner i syfte att påverka deras beslut, om de tror att andra i kommunen får liknande erbjudanden, och om de i så fall tackar ja. De har också fått frågor om huruvida den kommunala upphandlingen fungerar opartiskt, och om de utsatts för påtryckningar i syfte att påverka deras beslut. Slutligen har de tillfrågats om hur stora möjligheter de har att fatta beslut som gynnar dem själva eller sina närmaste på kommuninvånarnas bekostnad.

Enkäten skickades ut till samtliga svenska kommuner 2008 och svaren används för att konstruera vårt index. Med knappt 1000 individuella svar och en svarsfrekvens på 52 procent, kan vi inte rangordna kommunerna, men vi kan få en god uppfattning om nivå och eventuella mönster i svaren.

Situationen inte alarmerande
Enkätsvaren ger inte bilden av att situationen i svenska kommuner är alarmerande, men det är värt att notera att det vanligaste svarsmönstret indikerar någon form av problem på tre av våra sex frågor. Det visar sig även att korruptionsproblemen är större i befolkningsmässigt stora kommuner, och mindre i kommuner med höga kommunala utgifter per capita. Detta talar emot de teorier enligt vilka en större offentlig sektor antas leda till mer korruptionsproblem, men strikt sett vet vi inte åt vilket håll orsakssambandet går. Det kan vara så att högre utgifter ger mindre korruptionsproblem, men det kan också vara så att kommuner utan korruptionsproblem är mer benägna att ha högre offentliga utgifter.

För att få klarhet i orsakssambandet använder vi demografiska kommunegenskaper för att få en variation i utgiftsnivå som inte beror på graden av korruption. Vi använder andel av de äldre i varje kommun som är äldre än 85 år, samt ett mått på befolkningstillväxten i kommunen under 1990-talet. Kommuner med hög andel riktigt gamla bland de äldre och kommuner där befolkningen minskade under 1990-talet har högre utgifter, och det visar sig att även denna variation är negativt korrelerad med vårt korruptionsindex.

Höga utgifter, mindre korruptionsproblem?
Vi kan med ganska stor säkerhet avfärda tesen att höga offentliga utgifter ger ökad offentlig korruption bland svenska kommuner. Om något är sambandet det motsatta: högre utgifter ger mindre korruptionsproblem. Eftersom merparten av de kommunala utgifterna är utgifter för välfärdstjänster, såsom barnomsorg, skola och äldreomsorg, kan en förklaring till resultaten vara att medborgare i kommuner med låga utgifter per capita efterfrågar mer och bättre service än vad den kommunala budgeten rymmer. Det kan öka risken att någon närmar sig beslutsfattare med någon form av påtryckningar. Andra förklaringar är emellertid också tänkbara. Däremot tycks det alltså inte vara fallet att en större offentlig sektor ger mer korruption.


IFN Working Paper nr 938, "Public Sector Size and Corruption: Evidence from 290 Swedish Municipalities", är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet, Günther Fink, Harvard School of Public Health, och Richard Öhrvall, Linnaeus University.