Utländska uppköp av inhemska företag väcker ofta oro. Drivs uppköpen av kortsiktiga vinstintressen med sikte på höjda konsumentpriser, snarare än en önskan att nå lönsamhet genom överföring av ny kunskap och teknologi till det uppköpta företaget? En ny studie av den polska investeringsliberaliseringen under 1990-talet visar emellertid att de utländska uppköpen lett till större produktivitetsvinster än de inhemska.
Allt fler länder i världen ställer sig positiva till att avreglera sina produktmarknader och tillåta ingående utländska direktinvesteringar. Multinationella företag har kunskaper om produktionsprocesser, marknadsföring och nya teknologier. Utländska företag kan därför bidra med nya produkter och teknologier som inhemska företag saknar.
Det finns dock en oro bland dessa länder att utländska uppköp av inhemska företag, till skillnad från utländska nyetableringar, kan försämra konkurrensen på inhemska produktmarknader utan att några väsentliga effektiviseringar sker i det uppköpta företagen. Dylika farhågor kan leda till att utländska uppköp stoppas, vilket tvingar utländska företag till nyinvesteringar i form av nya anläggningar eller företag.
I denna forskningsrapport analyseras empiriskt hur utländska nyinvesteringar och utländska uppköp påverkat produktiviteten i den polska industrin under liberaliserings- och privatiseringsprocessen under 1990-talet. Studien tillåter inte bara produktivitetsjämförelser mellan utländska uppköp och nyinvesteringar. Den är unik genom att den dessutom tillåter en jämförelse av utländska och inhemska uppköp, samtidigt som man kan se om några skillnader finns mellan utländska och inhemska nyetableringar.
Restriktioner av utländska uppköp kan vara kontraproduktiva
Studien ger inget stöd för att restriktioner mot utländska uppköp gynnar landet som inför dem. En sådan politik skulle snarare kunna vara kontraproduktiv och minska både kunskapsöverföring till den inhemska industrin och konkurrensen.
Utländska direktinvesteringar har lett till produktivitetsförbättringar i den polska industrin, oavsett om dessa sker genom nyinvesteringar eller genom uppköp. Denna ökning i produktivitet beror inte på ökad marknadsmakt hos de utländska företagen. Studien ger alltså inget stöd för tesen att utländskt ägande lett till minskad konkurrens.
Analysen visar också att utländska nyinvesteringar är förknippade med högre produktivitet än utländska uppköp. Men samtidigt visas att utländska uppköp av statliga företag leder till den största produktivitetsförbättringen över tiden. Detta visar att utländska uppköp utvecklar de privatiserade företagen.
En policyslutsats från studien är därmed att det är viktigt att ta hänsyn till att utländska uppköp kan leda till långsiktiga produktivitetsförbättringar, vilket i sin tur kan gynna konsumenterna genom lägre priser och högre kvalitet.
