I uppsatsen analyseras hur typen av direktinvesteringar påverkar forskning och utveckling (FoU) i utländska dotterföretag. Vi visar att uppköpta dotterföretag mer sannolikt bedriver FoU-verksamhet än nya dotterföretag som har startats av moderföretagen själva. Givet att FoU förekommer finner vi också att den bedrivs mer intensivt i uppköpta dotterbolag. Studien ger inget stöd för farhågor om att direktinvesteringar som sker genom utländska uppköp skulle minska FoU-verksamheten i de uppköpta företagen och att direktinvesteringar genom nyinträde därför bör gynnas.
En ökande andel av utländska direktinvesteringar görs idag genom företagsuppköp. Många regeringar är dock skeptiska mot utländska uppköp av inhemska företag, i synnerhet om företagen har värdefulla teknologiska tillgångar. Skepticismen grundar sig i rädslan att den innovativa verksamheten reduceras eller helt läggs ned. Därigenom går landet miste om viktiga strategiska tillgångar och s k teknologiska spridningseffekter. Utländska direktinvesteringar genom nyetablering förväntas däremot ofta ha positiva effekter på värdlandets FoU-investeringar.
I denna uppsats studeras om etableringssättet för svenska multinationella företag utomlands har betydelse för dotterföretagens FoU-verksamhet. Vi finner att uppköpta dotterföretag mer sannolikt har FoU-verksamhet och deras FoU-utgifter utgör en högre andel av omsättningen än i dotterföretag som har startats av moderföretagen själva. Resultaten kvarstår vid kontroll för olika bakgrundsfaktorer. Skillnaderna mellan uppköpta och nyetablerade dotterföretag är också bestående över tiden.
Företagsuppköpen verkar drivas av en önskan att förvärva företagsspecifika tillgångar. Ett resultat som stöder denna hypotes är att skyddet av immateriella äganderättigheter i värdlandet ökar sannolikheten att företaget bedriver FoU-verksamhet, men bara i uppköpta dotterföretag. Detsamma gäller även för den positiva effekten av landets FoU-specialisering på dotterföretagens FoU-verksamhet. Dessa faktorer är inte betydelsefulla för FoU-verksamheten i nyetablerade dotterföretag vilket kan bero på att syftet med verksamheten är ett helt annat. I stället för att generera ny kunskap kan FoU syfta till att anpassa produkterna till den lokala marknaden.
De empiriska resultaten ger stöd för den nya teori som betonar att uppköp och nyetablering av företag är två typer av utländska direktinvesteringar som är fundamentalt skilda från varandra och som drivs av olika motiv. Resultaten tyder även på att restriktioner av utländska uppköp av inhemska företag, i syfte att gynna direktinvesteringar i form av nyetablerade företag, kan vara kontraproduktiva.
