En viktig del av globaliseringen är att skattebasernas rörlighet över gränserna har ökat. Detta kan, i vissa fall, leda till att det inte är möjligt för det enskilda landet att överhuvudtaget ta ut skatt på en viss bas. För Sveriges del har vi ett relativt färskt exempel på detta i omsättningsskatten på aktier. Andra aktuella exempel är ökad gränshandel vad gäller sprit och cigaretter, vilket bidrar till att sätta gränser för den skatt som är möjlig att ta ut. Problematiken kan på vissa områden skärpas ytterligare genom att länderna konkurrerar med varandra om att attrahera vissa skattebaser. Vi kan då få vad som brukar kallas ett "race to the bottom" . Beskattningen av flygbensin är ett exempel på detta. Skatten är här i de flesta länder, inklusive Sverige, noll.
Naturligt nog har denna utveckling startat en diskussion om huruvida högskattestater som Sverige på sikt kan fortsätta att ha ett skattetryck som ligger väsentligt över det i omvärlden. Denna fråga behandlas för närvarande i den statliga så kallade skattebasutredningen. En preliminär slutsats av de arbeten som gjorts på dessa områden är att de direkta hoten att skattebaserna skall försvinna är begränsade till några få och speciella områden. Här måste också länderna anpassa sig i sin skattelagstiftning. Någon risk för att globaliseringen skall leda till en snabb allmän erodering av skattebaserna finns däremot knappast. En allmän slutsats av denna analys har varit att globaliseringen inte kräver någon mera omfattande anpassning av ett högskatteland som Sverige.