Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Hur påverkas näringslivet av generativ AI?

23 april 2024

I takt med att världen omfamnar automatisering och digitalisering står vi inför en ny era med generativ AI – en teknik som utmanar våra traditionella synsätt på arbete, innovation och samhällsutveckling. Det finns en enorm potential vad gäller produktivitetsvinster bara av att utnyttja de teknologier vi har redan i dag menar Malin Gardberg, forskare hos IFN och ansvarig forskare för policyseminariet Hur påverkas näringslivet av generativ AI? den 23e april.

Morgonen inleddes med några ord från Joacim Tåg, programchef för forskningsprogrammet ”Företagens konkurrenskraft”. Därefter presenterade Malin sin senaste forskning kring generativ AI och dess påverkan på det svenska näringslivet som hon genomfört tillsammans med Fredrik Heyman, Martin Olsson samt ovan nämnda Joacim Tåg. AI kan kort definieras som ett system som kan utföra uppgifter som tidigare krävde mänsklig intelligens. Med generativ AI syftar man specifikt på AI-system som skapar innehåll som texter, bilder, videor etcetera genom att lära sig från stora datamängder.

Se seminariet

Malin inledde med att tala om exponering för både anställda och företag gentemot generativ AI. Exponering i det här fallet syftar till möjlig påverkan, och behöver inte nödvändigtvis vara någonting negativt.

60 % av alla yrken i Sverige är till hög grad exponerade mot generativ AI...

Malin med medforskare kan i sin forskning visa att omkring 60 procent av alla yrken i Sverige i dag är medel till mycket högt exponerade gentemot generativ AI. Särskilt exponerade är högutbildade, en stor skillnad gentemot tidigare automatiseringsteknologier så som robotisering som främst påverkat de med lägre utbildningsnivå. Generellt riskerar kvinnor påverkas mer än män. Detta eftersom många yrken som en stor andel högutbildade kvinnor jobbar i är högre exponerade mot generativ AI. Slutligen är höginkomsttagare mer exponerade, trots kontroller för ovan nämnda utbildning och kön samt ålder och region.

...och 55 % av företagen – särskilt högproduktiva företag

Ett liknande mönster går att finna hos de svenska företagen. Omkring 55 procent av företagen är medel till mycket högt exponerade gentemot AI där större företag och företag med en högre produktivitet är särskilt påverkade. Här finns det skäl att vara uppmärksam, menar Malin. Den sedan tidigare växande produktivitetskilen mellan mindre och mer produktiva företag i Sverige kan vidgas ytterligare när effektiva företag drar nytta av generativ AI för att förbättra sin produktivitet. Vad för konsekvenser kommer detta få på marknadsandelar och konkurrensen på marknaden? Malin rundade av avsnittet om företag och deras exponering med en genomgång av de industrier som är särskilt påverkade; utbildning, ekonomi, juridik och vetenskap samt ICT och media sticker ut.

Slutligen presenterade Malin sin forskning om jobbskapande och AI, där det med andra ord inte enbart är generativ AI som beaktas. Genom att titta på statistik över jobbannonser från Arbetsförmedlingen har Malin med medforskare kunnat utröna en brant ökning i efterfrågan på AI-färdigheter under den senare hälften av 2010-talet. Företag med hög produktivitet, större företag, samt företag med högre humankapital ligger i framkant när det kommer till investeringar i AI-kompetens.



Efter Malins presentation ledde moderatorn Åsa Julin ett mycket intressant panelsamtal. Deltagare var Malin Appelgren, Director på Paues Åberg, Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google, Mats Snäll, senior rådgivare på Digg, myndigheten för digital förvaltning, samt Richard Lautmann, medgrundare av och CFO på Random Forest. Huvudfokus under samtalet låg på hur vår framtid kommer att påverkas av de senaste framstegen inom AI och gav upphov till många viktiga diskussioner. De goda förutsättningar Sverige besitter att använda sig av AI på grund av vår utbredda digitalisering lyftes särskilt fram av Richard Lautmann. Trots detta ligger vi efter i jämförelse med EU-genomsnittet när det kommer till användandet av AI och vi har i dagsläget färre planer på att investera i AI än våra grannländer, säger Sara Övreby. Ett ökat användande kokas ned till en beteendeförändring, och man måste våga testa sig fram, menar Malin Appelgren. Mats Snäll talade om vikten, även för näringslivet, av att få med den offentliga förvaltningen i utvecklingen. Där ser vi redan nu att utvecklingen går långsammare än i andra sektorer.

Samtalet följdes av en stund där publiken fick ställa frågor till panelen och Malin innan Joacim knöt ihop dagens policyseminarium med några avslutande kommentarer. Allt som allt en förmiddag med insiktsfulla fakta och reflektioner kring AI:s påverkan på näringslivet och samhället i stort.

Se seminariet